Undersökningen har väckt ytterligare frågeställningar som av tids- och utrymmesskäl inte kan tas med i denna studie. Som vi sett visar nivåerna inom processbarhetsteorin inte den kommunikativa kompetensen annat än det som kan härledas till den syntaktiska och morfologiska nivån. Då vi vet att olika genrer kräver olika typer av språklig kompetens skulle jag tycka att det är motiverat att få studera vidden och vikten av detta för skolframgång i något avseende. Speciellt utifrån att vi också har fått en hel del kunskaper om vad lexikal kompetens också betyder i skapandet av kommunikativa texter. Men även den textuella kunskapen om grafiska meningar som organiseras i texten på ett normavvikande sätt också påverkar den kommunikativa kompetensen är av intresse. Vikten av att kunna förmedla ett centralt innehåll på ett mottagaranpassat sätt bör vara ett av de centrala incitamenten i en skolrelaterad genreundervisning och frågan om den explicita genreundervisningen tillämpas eller inte blir också relevant att undersöka.
Som en direkt uppföljning av denna studie anser jag att det är intressant att få studera språkliga nivåer hos andraspråksstudenter inom högskola och universitet. Det skulle kunna säga en hel del om de språkliga och kommunikativa nivåerna inom den högre utbildningen också samstämmer med de resultat jag funnit i denna studie, vilket känns motiverat att få kunskap om.
43
7. Sammandrag
Denna studie grundar sig på andraspråksinlärares skriftspråklighet kopplat till syntaktisk och kommunikativ och idiomatisk nivå. Studien centreras till dels de språkliga syntaktiska nivåer som föreligger hos andraspråksinlärare, som har behörighet till studier inom högskole- och universitetsnivå, dels till hur innehåll i texter förmedlas kommunikativt.
De frågeställningar som legat till grund för min studie har i första hand fokuserats kring syntaktiska nivåer i åtta informanters texter som skrivit inom Nationellt prov i Svenska som andraspråk B samt inom Tisustestet. Det som studerats utifrån om en text också förmedlar innehåll i denna studie är meningsstrukturer som kan anses idiomatiska eller icke-idiomatiska, och där komplexiteten i meningsstrukturer gör att texterna upplevs som egen- eller som satellittexter (se appendix) för att kunna peka på tendenser av idiomatiskt respektive icke-idiomtiskt språkbruk också i förhållande till genre (Josephson, Melin & Oliv, 1990). De lexikala "felen" som berörts handlar delvis om kompetens av interpunktion (skiljetecken), och enskilda fraser, ordkonstellationer som kan vara relaterade till ordets form, eller dess betydelse som ligger nära ordets betydelse men inte är helt idiomatiska:
(1) Slipper ta semester i betydelsen har inte råd att ta semester/kan inte ta semester
(2) Man tappar förtroende i sig själv i betydelsen självförtroende eller självkänsla
Studien visar att godkända texter inom Svenska som andraspråk B och Tisustestet uppnår nivå fyra och kan processa på nivå 5 enligt processbarhetsteorin. Detta stämmer också väl med tidigare forskning där godkända testtagare inom Tisustestet når processbarhetsnivå 5 (Eklund-Heionen, 2009). Här synliggörs inte några nämnvärda skillnader mellan gruppen Tisus och SVAB. Däremot finns större variation på idiomatiskt språkbruk på en individuell nivå men som också synliggörs på gruppnivå. SVAB-gruppen har på det stora hela ett större idiomatiskt ytflyt i texterna (med viss avvikelse) än vad Tisusgruppen visar. Samtidigt visar Tisustexterna delvis på större kognitiv svårighet där texterna mer förhåller sig till aktuell genre, argumenterande text, vilket kan ha varit påverkande för resultatet. Det man kan utläsa från resultatet är att den kommunikativa kompetensen troligen påverkas utifrån kognitiv svårighetsgrad och att det också är därför texterna i viss mån visar varierande grad av förmåga att producera texter med centralt innehåll.
Processbarhetsteorin begränsas till att endast omfatta syntax och morfologi och kan inte anses fungera som ett heltäckande bedömningsverktyg eftersom ingen hänsyn tas till den kommunikativa funktionen i texter där också ordförråd och flyt i texter har betydelse. Jag vill dock understryka att detta material är begränsat och för att säkrare kunna fastställa resultatet bör fortsatt forskning i ämnet ske.
45
Referenser:
Abrahamsson, Niclas, (2009) Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (2005, utg. 2009) Tankarna springer före. Stockholm: Stockholms Universitet. Axelsson, Monica (1994) Noun Phrase Development in Swedish as a Second language. A Study of Adults Learners
Acquiring Definiteness and the Semantics and Morphology of Adjectives. Doktorsavhandling. Centre for Research
on Bilingualism. Stockholms University.
Axelsson, Monica (2003) Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I: Bjar, Louise ( Liberg, Caroline (red) Barn
utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Bachman & Palmer (1996) Language Testing in Practice. Oxford: Oxford University Press. Backman Jarl, (2008) Rapporter och uppsatser, Lund: Studentlitteratur.
Bergman, Pirkko (1999) Andraspråkseleverna och deras förutsättnignar. I: Skolverket (utg.), Att undervisa elever med
svenska som andraspråk. Ett referensmaterial. Stockholm: Skolverket.
Bergman, Pirkko & sjöqvist, Lena (2000) Att tänka på sitt andraspråk – kan man lära ut det? I: Åhl, Hans (red)Svenskan i
tiden – verklighet och visioner. Stockholm: Nationellt Centrum. 39-49.
Bolander, Maria, (1988a) Is there any order? On word order rules in Swedish as a second language. Journal of
Multilingual and Multicultural Development. 97-113.
Bolander, Maria (1988b) Nu ja hoppas inte så mycke. Om inversion och placering av negation och adverb i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, K & Lindberg, I (utg.) Första symposiet om svenska som andraspråk. Volym I: föredrag
om språk, språkinlärning och interaktion. Stockholm: Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet,
203- 214.
Bolander, Maria (2010) Funktionell svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur.
Canale, M (1983) From communicative competence to communicative language pedagogy. I: J.C. Richards & R. W. Schmidt (eds.), Language and Communication. London: Longman.
Corder, S P (1967) The significance of learners errors. I: Jordens, Peter & Roberts, Leah (eds) International Review of
Applied Linguistics in Language Teaching, IRAL 5, 161-170.
Cummins, Jim (1981) Age on arrival and immigrant second language leraning in Canada: A reassessment. I: Applied
Linguistics, 11:2. 132-149.
Cummins, Jim (1986) Empowering minority students: A framework for intervention. I: Harvard Education Review 15, 18 - 36.
Cummins, Jim (2000) Putting Language proficiency in its Place. Responding to Critiques of the Conversional/Academic Languge Distinction. I: Cenoz, Jasone & Jessner, Ulrike (eds.) English in Europe. The Acquisition of a Third
Langiauge. Clevedon: Multilingual Matters.
Dulay, Heidi & Burt, Marina (1974) Natural sequences in child second language acquisition. Language Learning, 24, 37-53.
Ekberg, Lena (2004) Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå. I: Hyltenstam, K & Lindberg (red), Svenska som andraspråk, i utbildning, forskning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 259 - 276. Eklund-Heinonen, Maria. (2005) Godkänd eller underkänd? Hur processbarhetsteorin kan tillämpas i muntliga
språktester av andraspråksinlärare. Uppsala: Universitetstryckeriet.
Eklund-Heinonen, Maria (2009) Processbarhet på prov, Bedömning av muntlig språkfärdighet hos vuxna
46
Ganuza, Natalia (2008) Syntactic Variation in the Swedish of Adolescents in Multilingual Urban Settings, Subject-verb
Order in Declaratives, Questions and Subordinate Clauses. Stockholm: Stockholms Universitet.
Glahn, Esther., Håkansson, Gisela, Hammarberg, Björn (m fl) (2001) Processability in Scandianvian Second Language
Acquisition.. Cambridge University Press.
Hammarberg, Björn (2000) Den pre-avancerade inläraren - ett naturligt språk? I: Åhl, Hans (red) Svenskan i tiden –
verklighet och visioner. Stockholm: Nationellt Centrum. 89-108.
Hammarberg, Björn (2004) ”Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I: Hyltenstam, K & Lindberg, I. (red) Svenska
som andra språk –i forskning, undervisning och samhälle, red. Lund: Studentlitteratur. 25-78.
Hultman, Tor (2008) Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Norstedst Akademiska Förlag.
Hultman, Tor G & Westman, Margareta (1977) Gymnasistsvenska. Skrifter utgivna av Svensklärarföreningn 167. Lund. Hyltenstam, Kenneth (1978) Progress in Immigrant Swedish Syntax. A Variability Analysis. Doktorsavhandling. Lund:
Lund University.
Hyltenstam, Kenneth (1988) Att tala svenska som en infödd - eller nästan. I: Hyltenstam, K & Lindberg, I (utg.), Första
symposiet om svenska som andrasrpåk. Volym I: Föredrag om språke, språkinlärning och interatkion. Stockholms
Universitet: Centrum för tvåspråkighetsforskning. 138 - 156.
Håkansson, Gisela (1992) Variation och rigditet i ordföljdsmönster. I: Axelsson, M & Viberg Å (utg.), Första
forskarsymposiet i Nordens språk i Stockholm 1991. Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
314-324.
Håkansson, Gisela (2001) ”Undervisning eller inte undervisning – gör det någon skillnad” i. (red) (2001). Symposium
2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. (red. Nauclér, K) Stockholm: Sigma. Förlag. 43-62.
Håkansson, Gisela (2004), Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt processbarhetsteorin. I I:
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red), Svenska som andra språk –i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 153-169..
.Håkansson, Gisela & Dooley Collberg, Shiela (1994) The preference for modal + Neg: an L2 perspective applied to L1 children. Second Language Research, 10. Sage Publiction. 95-124.
Håkansson, Gisela & Flyman Mattson, Anna (2010) Bedömning av svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Håkansson, Gisela, Nettleblad, Ulrika & Hansson Kristina (1991) Variation and deviation in language acqusition. Some
Hypotheses and preliminary observations. Working Papers 38. Department of Linguistics. Lund University. 83-95. Josephson, Olle, Melin, Lars & Oliv, Tomas (1990) Elevtext, analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Lund:
Studentlitteratur.
Kuyumcu, Eija (2004) Genrer i skolans språkutvecklande arbete. I: I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red), Svenska som andra språk –i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 573-595.
Philipsson, Anders (2004) Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red), Svenska som andra språk –i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 117-151.
Philipsson, Anders (2007) Interrogative Clauses and Verb Morphology in L2 Swedish. Stockholm: Centre for Research of Bilingualism, Stockholm University..
Pienemann, Manfred (1998) Language Processing and Second language Development. Processability Theory. Library of congress Cataloging-in-Publication Data.
Pienemann, Manfred & Håkansson, Gisela (1999) A unified approach towards the development of Swedish as L2: a processability account, Studies in Second Language Acquisition. Cambridge University Press. 383 - 420. Sigurd, Bengt & Håkansson Gisela (2007 Språk, språkinlärning & språkforskning. Lund: Studentlitteratur.
47
Skolverket, (2010), Kursprov, Svenska/Svenska som andraspråk B, "Bedömningsanvisningar - Språkets makt och möjligheter, Delprov B". Uppsala: Uppsala Universitet.
Skolverket (2007) Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm:Skolverket.
Skolverket (2009) Likvärdig betygsättning i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.
Skutnabb-Kangas, Tove & Toukomaa, Pertti (1976) Teaching Migrant Children´s Mother Tounge and Learning the
Language of the Host Country in the Context of the Sociocultural Situation of the migrant Family. Helsinki: The
Finnish National Commision for UNESCO.
Trost, Jan. (1993) Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur.
Viberg, Åke (1990) "Bisatser i inlärarperspektiv". I: Tingbjörn, G (red.) Andra symposiet i svenska som andraspråk i
Göteborg 1989. Stockholm: Skriptor. 235-253
Wijk-Andersson, Elsie (1990) På villkors vis. Om svenskars och utlänningars sätt att uttrycka villkor i skriven svenska I: Tingbjörn, G (utg.), Andra symposiet i svenska som andraspråk i Göteborg 1989. Stockholm: Skriptor. 363-390.
Elektroniska referenser: Antagningen.se, 2012-04-27: https://www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Utlandsk-gymnasieutbildning/Det-har-behover-du-ha/Behorighet-i-svenska/ Nationalencyklopedin, 2012-05-08: 'idiomatisk' http://www.ne.se
Vetenskapsrådet, inom Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (2009-11-17) http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml.
Korpus:
49