Appendix processdokumentation X&Y

I början var det svårt att få en bra struktur på vad uppsat- sen och det gestaltande skulle handla om och kommunicera. När detta väl var fastställd och vi funnit en problemformu- lering och frågeställning att arbete utifrån kunde arbetet börja utforskas och ta form. Grunden för båda arbetena har hela tiden legat inom ramarna för manlig och kvinnlig av- bildning, med utgång i reklamens värld, även om vi utgick från olika perspektiv, teorier och material innan vi fann det vi ville.

Jag ägnade mig i början mycket åt observationer i det offentliga rummet och reklamens påverkan på människor, eftersom jag tycker det är ett väldigt intressant ämne. Dock ändrades denna ingång efterhand som jag kom djupare in i det teoretiska arbetet och funderingar kring gestaltningen och dess kommunikation, hur det skulle stå för sig själv samt hur görbart det var dök upp, det vill säga hur min egen erfa- renhet och kunskap skulle kunna genomföra ett bra gestal- tande arbete.

Genusperspektivet och kroppsrepresentation som va- rit huvudfokus i examensarbetet är ett ämne som jag finner riktigt intressant och det går att utforska från många olika håll.

Tanken med mitt gestaltande är att belysa just dessa luddiga begrepp manligt och kvinnligt när det kommer till kroppsrepresentation samt vilka förväntningar samhället indirekt har på människors handlande utifrån vårt ’synliga kön’. Då vi i uppsatsen diskuterar hur män och kvinnor re- presenteras i reklammediet och vilka olika uttryck detta tar sig ville jag istället fokusera på ett mer vardagligt håll, det vill säga utanför reklamens värld. Detta i en för-hoppning att väcka en tanke och medvetenhet hos publiken om hur våra ’roller’ och vårt kroppsspråk avslöjar oss, något som jag tror sker på ett omedvetet plan och oftast, om alls, re- flekterar vi inte över det heller.

Mitt gestaltande är en diskret lek med roller och kroppsspråk utifrån de stereotypa förväntnigar som finns av manligt och kvinnligt. Reklam har under hela arbetets gång, både i det gestaltande och som materiellt underlag för uppsatsen, varit en ispirationskälla, men den var inte tänkt att användas eller utvecklas i min gestaltande del, utan

istället fungera som en referens till mina slutsatser och slutprodukt. Litteraturen som hjälpt till att forma min ge- staltning och teoretiska bakgrund i ämnet är densamma som i uppsatsen, men även annan teori och litteratur som står bakom mitt gestaltande arbete är den som hanterar just kroppen och dess avbildning, samt hur ett genus- perspeltiv ställer sig till dessa frågor har använts på ett djupare plan. Främst när det kommer till R.W. Connells och J. Butlers, för att nämna några exempel, syn på hur könen är sociala konstruktioner som, beroende på kulturella förut- sättningar, skapas utifrån en rådande samhällssyn. Vi män- niskor lär oss att uppföra oss efter vilka förväntningar vårt medfödda kön har.

Naturligtvis finns det utbrytningar från dessa normer, speciellt när det är ett så omtalat ämne och jäm-ställdhet mellan könen står högt på mångas agendor. Vidare finns det också olika nivåer på hur detta sker, man behöver inte titta på de yttersta gränserna, eller på löner och förmåner för att konstatera skillnader och/eller likheter.

I mitt arbete försöker jag titta åt ett mer diskret, var- dagligt håll – hur vi för oss, vilket kroppsspråk vi har, vilka roller vi ’tilldelats’. Jag valde ganska tidigt i processen bort ett tema som handlade om skönhetsvård – med sikte på att dra det till extrema håll. Detta för att jag ansåg att det skulle kännas alldeles för banalt och kunna misstolkas inom ra- marna för dragqueens och transvestitism.

Istället handlar mitt arbete om en kommentar till de saker som kanske hamnar i periferin av våra tankar, men som är minst lika intressanta att studera och visa. Tanken bakom att visa det på bild handlar snarare om att både be- lysa vanliga, och mer ovanliga, företeelser runtomkring oss och skapa diskussion eller åtminstonde väcka en tanke hos publiken, än att visa saker och ting som ’aldrig’ sker. Det är två olika saker att teoretiskt förhålla sig till ämnet och att få en konkret visuell kontakt med det. För att tydliggöra detta anser jag personligen att jag har ett öppet sinne och nytän- kande när det kommer till vissa saker, men ändå kan jag reagera på motsatt sätt när jag kommer i kontakt med spe- cifika av-vikelser av ’det normativa’. Ett konkret exempel

Inspirationen till mina bilder har jag hämtat från egna ob- servationer, genom samtal med vänner och familj samt tit- tat på olika konstnärers verk som kan fungera som inspira- tion för mitt ämne, exempelvis Magnus Bärtås och Année Olofsson.

Även om jag har vetat från början att det gestaltande arbetet kommer sluta i någon form av bildskapande eller fotografiskt verk, så känns ändå fotografi som rätt gestalt- ningsform för ämnet. Jag tycker själv om att komm-unicera olika budskap genom bilder och ser bild-språk som en vik- tig del av samhället och individers uppfattningar om värl- den. Samtidigt så kan det ses som att en konkret bild inte lämnar mycket till fantasi, men jag tycker de personliga och gemensamma tolkningarna som görs när vi kommer i kon- takt med bilder är viktigt och inte ska underskattas.

Jag har inte direkt erhållit några nya tekniska kunska- per under arbetes gång, men det jag fått öva på och uppleva är att arbeta med, och vara beroende av, männ-iskor och deras samarbetsvilja i en högre utsträckning än jag tidigare gjort. Med det kommer också att planera och fixa ihop props, personer och välja en tid och plats som fungerar för alla parter, inklusive bildens känsla och resultat. En viktig kunskap har blivit att alltid se till att ha en fungerande plan B, för i praktiken klaffar det inte alltid lika bra som i teorin, vilket jag fått uppleva bland annat när personer inte dykt upp på angiven tid eller fått förhinder av andra slag.

Integrationen som sker mellan den teoretiska biten och den gestaltande i examensarbetet kan i detta fall ses som att mina bilder fungerar som en visualisering som tyd- liggör och/eller ifrågasättande av de frågor uppsatsen tar upp, men flyttat från det offentliga reklammediet till var- dagliga företeelser. Bilderna klarar av att genomföra en kommunikation fristående från uppsatsen, och likadant klarar sig uppsatsen utan förtydligande av bilder.

Mitt utförande och slutprodukten har jag valt då jag försöker följa samma ton som i mina bilder, det vill säga ett relativt vardagligt uttryck i bekanta miljöer. Fotoalbum el- ler bilder i små ramar kan återfinnas i de flesta, om inte alla, hem.