Med tanke på den frågeställning vi har i uppsatsen, har jag tagit det hela ett steg längre och försökt uttrycka den per- sonliga uppfattning vi har om våra egna kroppar. I uppsat- sen tar vi i teorin upp en mer allmän kropps-representation, men i analysen fokuserar vi på kroppen utifrån dess repre- sentation i reklam. Det jag vill fokusera på med mitt gestal- tande arbete är dels hur denna kropps-representation i re- klamen kan påverka oss människor och förvränga vår bild av oss själva, dels belysa det faktum att så inte behöver vara fallet. Att det, trots alla reklambilder som florerar runt oss, inte behöver vara dessa bilder som påverkar oss utan att det kan finnas en djupare, inre känsla som säger att nå- gonting inte står rätt till när det gäller vår kropp. I mitt ar- bete grundar jag det senare exemplet i ett genusperspektiv, vilket tas upp en hel del i uppsatsen. Frågan om vad en man respektive kvinna är genererar ofta diskussioner och kom- plexa svar som kan vändas och vridas på i all evighet.
Mitt fokus från början har varit kroppen, och hur aspekter som representation och ideal kan påverka vår uppfattning om denna. Genom min process har jag provat olika sätt att gestalta min slutgiltiga tanke om den egna kropps-uppfattningen som avvikande från den verkliga kroppen. Jag vill belysa de, enligt min uppfattning, mindre vanliga kropps-uppfattningar som finns. De exempel som tas upp med mina bilder är en anorektikers, och en trans- sexuells uppfattning om sig själva. Jag har manipulerat bil- derna i Photoshop för att förstärka dessa. Personerna på bilderna har ingenting med anorexi eller transsexualism att göra, utan detta är något jag har manipulerat fram. I ano- rektikerns fall ser hon sig själv som väldigt överviktig, me- dan den transexuella mannen ser sig själv som kvinna. Den bild de har av sig själva är den rätta i deras ögon, vilket kan ses som negativt i det ena fallet och positivt i det andra. För att gestalta detta har jag tills slut valt att komponera ihop bilder där kvinnan respektive mannen står och ob-serverar sina egna spegelbilder. Den verkligt fysiska kroppen är inte den som visas i spegelbilen, utan där visas den bild som de
förvrängts och manipulerats mycket. Mina kunskaper i det- ta program är begränsade, men jag har lärt mig mycket nytt på vägen genom denna process. Dels genom eget klurande, och dels genom hjälp av andra. Utan Photoshop som verk- tyg hade denna idé inte varit genomförbar eftersom det verkliga fotografiet inte kan visa mer än det ögat ser. Jag vill visa en annan verklighet. Den må vara manipulerad, men behöver inte vara mindre verklig för det. Detta är ju vad de ser när de tittar i spegeln.
Grogan (1999;6) pratar om att aspekter som lycka, framgång, ung-domlighet och social acceptans är starkt sammankopplade med slankhet i västvärlden. Vidare me- nar hon att övervikt är kopplat till lathet, vilje-löshet och att vara utom kontroll. När vår värld har denna syn på kroppen är det inte kontigt att man blir påverkad. Denna syn reflek- teras framför allt i olika medier, vilka vi matas med vare sig vi vill eller ej. Att detta kan få förödande konsekvenser hör kanske inte till vanligheten, men måste ändå uppmärk- sammas. Grogan (1999;9) tar också upp det här med den kulturella och historiska skillnad som råder inom detta ämne. Att vara smal har inte alltid förknippats med hälsa – tvärtom har det förknippats med sjukdomar som tuberku- los och AIDS. Men som situationen ser ut idag menar hon att det kommer ta tid innan de kulturella effekterna gällan- de smalhet länkat till sjukdom kommer att märkas, efter- som västsamhället inte producerar några negativa stereo- typer av denna smalhet som man kan hitta i fattigare länder.
När Hans Hessellund (1970;19) talar om köns- skillnader menar han att det då handlar om sociokulturella beteendemönster – alltså att det är kultur och samhälle som är stora bidragande faktorer när man avgör vad som är manligt respektive kvinnigt beteende. Han menar vidare att den oreflekterade klassificeringen av andra människor som män och kvinnor automatiskt medför en upplevelse av för- väntade handlingsmönster för de båda könen (Hessellund, 1970;14-15). Det är ju som bekant inte bara dessa hand- lingsmönster som klassificerar någon som man eller kvinna, utan även den kroppsliga gestaltningen säger ett och annat. Men hur är det då när den kropp man har inte stämmer överrens med hur man faktiskt känner sig?
Detta är två teoretiker som inspirerat mig mycket under arbetets gång. Deras synpunkter stämmer bra överrens med de jag själv har angående kroppen. Andra böcker som
har inspirerat mig är antologin Könskrig – hur vi delas upp och hör ihop (som innehåller en rad kortare noveller angå- ende kön), Tilltalande bilder av Anja Hirdman och Kroppen som situation – om kön, makt och rum av Carina Listerborn. Rent visuellt har utställningen This Way -07 som visas i Odense, Danmark, varit den största inspira-tionskällan. Där var det en konstnär som heter Peter Holst Henckel som satt upp en serie bilder där två olika bilder satts samman till en. Detta hade gjorts genom att en av bilderna var för ’ramarna’ av den andra, och de båda var något genom- skinliga så att de mer eller mindre gick ihop med varandra. Jag tyckte dessa bilder var väldigt intressanta eftersom de visade två sidor av en och samma sak. Som exempel kan nämnas att man i en vit duva kunde se soldater, vilket för tankarna direkt till krig och fred. Min ambition från början var alltså att göra en sådan slags bild med budskapet om den avvikande kropps-uppfattningen. Alltså genom att visa den överviktiga kvinnan innan-för ’ramarna’ av den smala, och den kvinnliga kroppen innanför den manliga. Min tanke med detta var då att visa på att det kan finnas en tvetydig- het gällande kroppsupp-fattningar. Tyvärr blev detta inte så tydligt när jag väl fick ihop de olika ’kropparna’ i en och samma bild. Därför bestämde jag mig för att gå en annan väg och använda spegelbilden som referens eftersom detta skulle få män-niskor att förstå min tanke bättre.
Jag tycker att resultatet blev över förväntan med tanke på hur okunnig jag var, och fortfarande är med tanke på hur mycket man kan göra i detta program, när det gäller an- vändandet av Photoshop - vilket jag var tvungen att an- vända mig av. Själva fotandet var inte så svårt, men jag ville gärna ha en estetiskt tilltalande bild så jag försökte göra det bästa av situationen – samtidigt som jag var lite begränsad rent miljömässigt. Min förhoppning är att man får sig en tankeställare när man ser dessa bilder, och kanske börjar reflektera över sin, eventuellt kritiska, syn på både sig själv och andra.
Hessellund, Hans (1970). Kön, identitet, roll. Copenhagen: Munksgaard.