6. RESULTAT & ANALYS
6.3 Förutsättningar i arbetsrollen att hantera frågor kring sexualitet
7.2.2 Arbete kring sexualitet i förhållande till personer med
stigmatisering som en förklarande orsak. Föräldrar och personal kan uppleva funktionsnedsättningen som tillräckligt avvikande. Att då dessutom ha en annan sexuell läggning kan upplevas som alldeles för problematiskt.
7.2.2 Arbete kring sexualitet i förhållande till personer med funktionsnedsättning
Informanterna har samtliga tryckt på utbildning av såväl brukare som personal i sina verksamheter kring arbetet om sexualitet. Detta stämmer överens med Murphy & O’Callaghan (2004) samt Fisher et al (2004) övertygelse om att ge personer med intellektuell funktionsnedsättning de rätta verktygen och den kunskap som behövs för att kunna utöva sina sexuella rättigheter – samtidigt som de även skyddar sig mot den utsatthet som enligt deras studier är ett faktum. Informanterna berättar även att brukarna själva får styra var utgångsläget för samtalen och diskussionerna ska vara vilket gör att personal inte antar, återigen kring särskilda föreställningar, var behovet av information bör vara för gruppen. Tidigare forskning visar på att personal använt skrämseltaktik och främst talat om det negativa, farliga med sexualitet som övergrepp och könssjukdomar (Fisher et al, 2004). Att istället låta brukarna välja att prata om det som de funderar mer om, öppnar upp för ett mer positivt klimat av det lustfyllda med sexualitet.
Informanterna berättar däremot att även om de själva är övertygade om att arbeta kring sexualitet, visar ett flertal personal i deras närhet fortfarande på visst motstånd med argument för att detta område inte hör till deras yrkesroll. Jag upplever även det som ett distanserande av personer med intellektuella
funktionsnedsättningar. Bahner (2016) och Mallander (1999) liknar detta vid ett maktutövande i det tysta. Personal i personen med intellektuell
funktionsnedsättnings närhet arbetar i enlighet med LSS-lagen med en
testa sina vingar, att göra misstag men också – och framförallt – att finna det positiva och lustfyllda med sexualitet och nära relationer. Att finna lusten av att leva, att känna och att älska och bli älskad. ”Om vi ständigt är rädda för att något
ska gå fel, kan det inte heller någon gång gå rätt” som så klokt en av mina
informanter delade med sig av att säga. Utöver det har CRPD ratificerats av FN för att dels ” säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med
funktionsnedsättning”. Detta gör att personal som arbetar nära personen med
intellektuell funktionsnedsättning har en avgörande roll att stötta och vägleda personen att kunna tillgodogöra sig livets alla hörnstenar. Bahner (2016) menar på att avståndstagandet från sexualitetsfrågor hos personal bygger vidare på en föreställning av personer med intellektuell funktionsnedsättning som icke-erkända som sexuella subjekt. Därmed finns ett behov av att fortsätta utveckla riktlinjer och policys samt sättet vi talar om personer med intellektuell funktionsnedsättning i förhållande till sexualitet för att konstruktioner ska kunna förändras.
Vidare tyder även informanternas svar på vad Löfgren-Mårtensson (2009b) samt Stoffelen et al (2012) har uppmärksammat, att mötesplatserna att träffas på utanför gruppbostaden är för få. Genom att se till sig själv och sina personliga tillvägagångssätt att träffa en potentiell partner på, finns hundratals alternativ med nattklubbar, barer, bowlinghallar – ja, vad som nu kan falla än i smaken. Att inte samma intresse finns på politisk nivå att öppna upp för mötesplatser där personer med intellektuella funktionsnedsättningar kan integreras, eller att ha längre öppettider på helger på fritidsverksamheter likt Jennifer önskade – gör att denna grupp återigen försummas från likvärdiga livsvillkor som resterande befolkning.
7.2.3 Förutsättningar i yrkesrollen
Detta kapitel har på sätt och vis snävts in under synen på sexualitet i förhållande till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Personal har själva skapat sig förutsättningar genom fortbildning och eget framarbetade policys då sexualitet och funktionsnedsättning inom kommunerna ansetts som ett viktigt område för samtlig personal att lära sig mer om. Det framkommer även att informanterna är överens om att en engagerad och stöttande ledning i sig är en förutsättning för att kunna utveckla och hantera området ännu bättre, vilket även Ineland et al (2009) fastställer i deras forskning. Detta kan även göra att arbetet kring sexualitetsfrågor
skiljer sig mycket mellan verksamheter – då intresset för frågan hos ledning kan variera (Ibid.). Som tidigare nämnt har personal och övergripande riktlinjer inom kommunerna möjlighet att förändra föreställningen om personer med
intellektuella funktionsnedsättningar som asexuella (Bahner, 2016). Tillsammans kan personal ifrågasätta, starta diskussioner och finna vägar att hitta lösningar på att göra livssituationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning lite bättre.
8 SLUTSATS
De slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att informanterna har en mer öppen och tillåtande syn på personer med intellektuell funktionsnedsättning och
sexualitet än vad tidigare forskning visat på. Osäkerhet kring HBTQ och
heteronormen kan bero på att området upplevs svårt. En annan slutsats som kan dras är att utbildning och arbete kring sexualitetsfrågor anses viktigt, och att även om förutsättningar saknas på nationell nivå att ta sig an dessa frågor, kan
tomrummet fyllas på lokalnivå på egen hand. En sista slutsats av resultatet kan vara att en engagerad chef och ledning upplevs som en förutsättning för att kunna utveckla arbetet kring sexualitet i förhållande till personer med intellektuell funktionsnedsättning ytterligare.
Jag ser som önskan för vidare forskning att fånga originalkällan, individen med intellektuell funktionsnedsättnings upplevelse av att få uttrycka och ha en sexualitet. Hur ser stöttandet från personal ut? Är klimatet tillåtande eller
nedvärderande kring individen? Omgivning och i det här fallet personal kan alltid uttala sig om det hen tror sig veta kring individens upplevelse, men det mest värdefulla ligger självklart i individernas egna svar. Detta tomrum av forskning hade jag mer än gärna velat fylla.
9 REFERENSER
Bahner J, (2016) Så nära får ingen gå? En studie om sexualitet, funktionshinder
och personlig assistans. Doktorsavhandling Institutionen för socialt arbete,
Göteborgs universitet. Skriftserien 2016:3
Berg, L (2009) Hur blir unga sexuella aktörer? I Magnusson C, Häggström- Nordin E, (2009) Ungdomar sexualitet och relationer. Studentlitteratur Lund
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Fisher M, Moskowitz A, Hodapp R, (2004) Vulnerability and Experiences
Related to Social Victimization Among Individuals With Intellectual and Developmental Disabilities. Journal of Mental Health Research in Intellectual
Disabilities, 5:1, 32-48
Forsman B, (1997) Forskningsetik - en introduktion. Lund: Studentlitteratur Futcher, S. (2011). Attitudes to sexuality of patients with learning disabilities: a
review. British Journal of Nursing, 20(1)
Garland Thomson, R (1997) Extraordinary Bodies. Figuring Physical Disability
in American Gay and Lesbian Quarterly (GLQ) A Journal of Lesbian and Gay
Studies, Vol., No 1-2 (2003)
Grönvik L, (2008) Sexualitet och funktionshinder. I: Grönvik L, Söder M, (Red), Bara funktionshindrad? (Första upplagan). Malmö: Gleerups, s 47-63.
Hacking I, (2004) Social konstruktion av vad? Stockholm: Thales
HBTQ-fakta
Ineland J, Sauer L, Molin M, (2009) Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd Malmö: Gleerups
Kempton W, Kahn E, (1991) Sexuality and People with Intellectual Disabilities:
A Historical Perspective. Sexuality and Disability, Vol. 9, .No. 2,
Kvale S, Brinkmann S, (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lukkerz J, (2014) En tom arena - gymnasiesärskole- och habiliteringspersonals
perspektiv på sex- och samlevnadsundervisning. Malmö högskola
Löfgren-Mårtensson, L (2005) ”Får jag lov?” Om sexualitet och kärlek i den nya
generationen unga med utvecklingsstörning. Studentlitteratur Lund
Löfgren-Mårtensson, L (2008) ”Varför finns det inga unga homosexuella med
intellektuell funktionsnedsättning?” Intra nr.3
Löfgren-Mårtensson, L (2009a) ”Man kramas mest” i Magnusson C, Häggström- Nordin, E (2009) Ungdomar, sexualitet och relationer. Studentlitteratur Lund
Löfgren-Mårtensson, L (2009b) Hur gör man? Om sex och samlevnadskinskap i
särskolan. Studentlitteratur Lund
Mallander O, (1999) De hjälper oss till rätta: normaliseringsarbete,
självbestämmande och människor med psykiskutvecklingsstörning. Lund
Socialhögskolan
Mattsson T, (2010) Intersektionalitet i socialt arbete – Teori, reflektion och praxis Gleerups Utbildning AB
Milligan, M, Neufeldt A, (2001) The Myth of Asexuality: A Survey of Social and
Empirical Evidence. Sexuality and Disability, Vol. 19, No. 2
learning disabilities. Journal of Family Planning and Reproductive Health Care,
29 (3)
Murphy, G. H, Callaghan A, (2004) Capacity of adults with intellectual
disabilities to consent to sexual relationships. Cambridge University Nationalencyklopedin, Konstruktionism.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konstruktionism (hämtad 2017- 04-27)
Nirje B, (2003) Normaliseringsprincipen. Studentlitteratur
Nordeman M, (2002) Utvecklingsstörning och sexualitet I: Lundberg P.O Sexologi Liber AB
Olsson H, Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber.
Patel R & Davidson B, (2011) Forskningsmetodikens grunder : att planera,
genomföra och rapportera en undersökning Studentlitteratur
Rohleder P, (2010) Educators' ambivalence and managing anxiety in providing
sex education for people with learning disabilities. Psychodynamic Practice, 16:2,
165-182,
Røthing, Å. & Bang Svendsen, S.H. (2011). Sex- och samlevnadsundervisning.
Perspektiv på undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2016) Förordning om läroplan för gymnasiesärskolan
Socialstyrelsen (2017)
Sökord: Funktionsnedsättning
>http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio#anc hor_1<
Stoffelen, J., Kok, G., Hospers H & Curfs, L. M. G. (2012). Homosexuality
among people with a mild intellectual disability: an explorative study on the lived experiences of homosexual people in the Netherlands with a mild intellectual disability. Journal of Intellectual Disability Research, 57(3)
Tepper M, (1992) Sexual Education in Spinal Cord Injury Rehabilitation: Current
Trends and Recommendations. Sexuality and Disability, Vol. 10, No. 1,
Tideman M (2000) Normalisering och kategorisering: om handikapp ideologi och
välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Lund:
Studentlitteratur
Thurén T, (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
WHO, (2006) Defining Sexual Health: Report of a Technical Consulation on Sexual Health. Geneva.
10 BILAGOR
10.1 Bilaga 1. Intervjuguide
1. I vilken slags verksamhet arbetar du?
2. Vilken profession har du?
3. Arbetar du/ni kring frågor om sexualitet på din arbetsplats?
Om ja, på vilket sätt?
4. Vad innebär sexualitet för dig i förhållande till arbetet med personer
med intellektuell funktionsnedsättning?
5. Vilken inställning och vilka attityder finns till att arbeta och/eller
tala om sexualitet på din arbetsplats?
6. Kan du berätta om den senaste gången du kom i kontakt med
sexualitet i i ditt arbete med personer med intellektuell
funktionsnedsättning?
7. Vilka förutsättningar upplever du att du har att hantera frågor kring
sexualitet i ditt arbete?
8. Vilka möjligheter respektive svårigheter ser du i din yrkesroll att
vägleda och rådgiva personer med funktionsnedsättning när det
kommer till sexualitet?
9. Tidigare forskning tyder på att personal upplever en stark
ambivalens och kluvenhet när det kommer till att bemöta frågor
angående sexualitet i arbetet med personer med intellektuell
funktionsnedsättning. Det kan handla om att vilja personen det allra
bästa men å andra sidan känna en rädsla för graviditet, övergrepp samt
att personen hamnar i situationer hen kanske inte kan reda ut på egen
hand.
Är detta något du kan känna igen dig i?
10. Annan forskning menar på att personal efterfrågar en påläst och
engagerad ledning för att kunna hantera frågor kring sexualitet på
bästa möjliga sätt.
Är detta något som du upplever är viktigt?
11. Vad behöver förändras och/eller förbättras och/eller främjas, som
det ser ut idag?
12. Vad tycker du är viktigast att belysa angående sexualitet för
målgruppen?
13. Hur resonerar du gällande att bemöta/hantera heteronormen och
HBTQ-frågor?
14. Vilken skyldighet upplever du att du/ni har att hantera frågor kring
sexualitet i ditt arbete?
15. Vad har du för förhoppningar angående framtiden när det kommer
till sexualitet och personer med intellektuell funktionsnedsättning?
10.2 Bilaga 2. Informationsbrev Hej!
Mitt namn är Julia Almén, och jag studerar på Malmö Högskola på det
Socialpedagogiska programmet med inriktning på funktionshinderområdet. Jag tar examen till sommaren och skriver nu min slutgiltiga C-uppsats.
Jag har ett brinnande hjärta för genusfrågor och vill fortsätta kämpa när jag kommer ut i arbetslivet för att dessa oerhört viktiga frågor lyfts för personer med funktionsnedsättning – därav resulterade det i ett syfte enligt följande:
”Syftet med uppsatsen är att få en inblick i hur personal arbetar och reflekterar kring området sexualitet i det praktiska utförandet samt bemötandet av personer med intellektuell funktionsnedsättning.”
Därmed skulle jag gärna vilja intervjua dig som personal, hur du/ni på er arbetsplats funderar och talar om sexualitet i det praktiska utförandet samt bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hur upplever du att möjligheterna/svårigheterna ser ut för dig i din yrkesroll vid rådgivning och vägledning av personer med funktionsnedsättning?
Hur upplever du att dina förutsättningar ser ut i din yrkesroll att ta dig an dessa frågorna?
Jag har planerat fyra enskilda intervjuer med personal inom LSS och min förhoppning med uppsatsen är att den ska bidra med en djupare inblick och medvetenhet kring frågor om sexualitet för personer med funktionsnedsättning. Vad talar vi som personal om och vad talar vi inte om? Och vad kan det bero på?
Intervjun kommer utföras på en plats som passar dig, förslagsvis din arbetsplats men jag har även möjligheter att boka grupprum på Högskolan. Intervjun kommer att ta ca 45–60 minuter och kommer spelas in med diktafon, om du godkänner det, och därefter transkriberas. Det transkriberade materialet kommer sedan skickas tillbaka till dig, så att du ska kunna känna dig trygg med att materialet stämmer överens med det vi pratat om. Jag kommer sedan bearbeta materialet och belysa vissa delar av det transkriberade materialet i min slutliga analys av uppsatsen.
Etik
Jag vill förtydliga att det är helt frivilligt att vara med i den planerade studien. Det är också helt okej att avbryta ditt deltagande när som helst under studiens gång.
För att försäkra att du fått ta del av och förstått denna information, kommer du att bli ombedd att skriva på ditt medgivande innan intervjun börjar. Det material som inhämtas under intervjun behandlas sedan konfidentiellt där obehöriga inte har tillgång till materialet och där fullständiga namn byts ut för att till största möjliga mån göra materialet icke identifierbart.
Det inspelade materialet kommer att tas bort/förstöras när uppsatsen bedömts och godkänts.
Uppsatsen kommer publiceras på Malmö Högskolas databas MUEP, och det insamlade materialet kommer endast användas inom uppsatsens ramar och därmed inte i andra sammanhang.
Har du några som helst frågor är du varmt välkommen att kontakta mig. E-mail: juliaaalmen@gmail.com
Tel nr: 0739822923
Med vänliga hälsningar Julia Almén