4.1 Den kvalitativa intervjun
6.1 Arbetet med texter
Alla elever framhåller att de får ta del av någon form av litteraturundervisning och att de arbetar med olika typer av texter i svenska som andraspråk. De ger dock olika stort utrymme för reflektioner kring dessa arbetsområden i sina intervjuer och verkar ha en blandad syn på vilka kunskaper som kan utvecklas genom läsningen av och arbetet med texter. Alex är den intervjuperson som talar mest om detta. Hans berättelser om litteraturundervisningen talar för att han har en vidgad syn på vad denna syftar till och vilken kunskap den bidrar med för honom. Han berättar att de ofta får ta del olika typer av texter, däribland noveller, filmer och tidningar. Han säger att de ibland också läser längre böcker men att han föredrar noveller då dessa är kortare och att man därför ”förstår snabbare”. Denna reflektion kan förstås genom McCormicks (1994) begrepp matchning och icke-matchning som visar hur textvärlden måste matcha elevens värld för att intresset för läsningen ska kvarstå. Novellen verkar alltså matcha Alexs litterära repertoar. Alex menar att arbetet med skönlitterära texter bidrar med att han ”lär sig om livet”.
Vidare säger han att ”man lär sig om utländska människors liv” när de arbetar med högtider och traditioner, vilket de bland annat gör genom att titta på film. Som Wiklund och Landmark (2013) menar, bör läraren i litteraturundervisningen fundera över hur kultur och ”det nationella” behandlas i undervisningen då vi ju lever i ett mångkulturellt samhälle. Vi bör därför sträva mot att vidga definitionen av kulturbegreppet. Mot bakgrund i Bergmans (2009) resonemang om traditionens betydelse för ett ämnes utveckling vore det dock troligt om texterna fortfarande hade en koppling till så kallad svensk kultur. Men utifrån intervjuerna är det ingen som nämner något som skulle kunna tolkas i linje med detta. I stället visar Alex svar på en litteraturundervisning som syftar till att utveckla förståelsen för omvärlden snarare än för den svenska kulturen.
Det primära syftet med arbetet med texter verkar enligt Alex vara att han ska ges möjlighet att förstå livet och människan. Utifrån dessa uppfattningar kan vi identifiera ett erfarenhetspedagogiskt svenskämne. Den undervisning Alex tar del av verkar sätta kunskapssökandet i centrum samt ge eleverna förutsättningar att utveckla förståelsen för omvärlden. Ovanstående talar dessutom för att svenskundervisningen inte syftar till att vara ett språkinriktat färdighetsämne, då Malmgren (1996:87) menar att litteraturundervisningen ges litet utrymme i en sådan ämneskonception, vilket ju talar emot Alexs berättelser om undervisningens innehåll. Eleven nämner dock, som svar på den direkta frågan om vad syftet med svenskundervisningen är, att ”man ska lära sig ”ord och språk” men då det erfarenhetspedagogiska svenskämnet även syftar till att vara språkutvecklande, kan vi tolka Alexs berättelser som att han ser och förstår svenskämnets potentiella bredd. Vad gäller specifikt litteraturläsningen ska arbetet enligt Damber (2013:665) verka språkutvecklande för, i det här fallet, andraspråkselever. Chambers (2011) och Molloy (2003) hävdar dock att läsningen främst bör syfta till att eleverna ska utveckla förståelse för omvärlden. Samtliga uppfattningar kan sägas gå i linje med Alexs reflektioner. Vi kan också se denna syn i kursplanen i svenska som andraspråk som lyfter att ”eleverna [ska] möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen” samt att ”[i] mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande … ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden” (Läroplan för grundskolan… 2011:239). Kursplanen ger utrymme för att mötet med olika typer av texter ska utveckla såväl språket som förståelsen för omvärlden.
Till skillnad från Alex betonar inte Rami läsningen av och arbetet med texter i särskilt stor utsträckning men i intervjun framkommer det att han får läsa olika böcker på svenskundervisningen och språkvalsundervisningen. Enligt honom är ”språkvalsböckerna” lättare och innehåller förklaringar till ord. Ramis berättelse tyder på att dessa matchar hans repertoarer i högre grad än de böcker har får läsa i den ordinarie svenskundervisningen och som han upplever som för svåra. Då Damber (2013) menar att läsinlärning är en väg för andraspråkselever in i det skolrelaterade språkbruket blir det extra viktigt att dessa får läsa litteratur som de kan ta till sig för att utveckla sina läskunskaper och vidare ha möjlighet att använda dem som ett redskap in i andra ämnen.
Innehållet i litteraturen och därmed hur litteraturen skulle kunna utveckla andra delar än just språket är inget som Rami berör i intervjun. Han ger inte heller någon indikation på att han har uppfattningen att läsningen skulle bidra till att öka förståelsen för omvärlden, vilket Alex lägger stor vikt vid. Detta skulle kunna vara resultatet av att det inte uppstår det som McCormick (1994) benämner spänning mellan Ramis allmänna repertoarer och de som finns i texterna. Alex berättelser däremot tyder på att det i hög grad uppstår en spänning i hans möte med texterna. Ramis syn på arbetet med texter går i linje med den uppfattning vi tidigare kunnat ana i hans berättelser, då han främst ser ämnet som ett redskap för att kunna tillgodogöra sig undervisning i andra ämnen snarare än som ett ämne med innehåll som är av värde utanför skolan. Emellertid betraktar han ämnet som viktigt och visar en positiv inställning till det.
Jasmine, däremot, ser innehållet i de texter hon får ta del av under svensklektionerna som centralt. Hon menar att innehållet i texterna kan hjälpa henne att förstå sådant de arbetar med i andra ämnen och i det här fallet syftar hon på sakprosatexter. Hennes reflektioner går i linje med kursplanens formulering om att ”[u]ndervisningen ska … bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa” (Läroplan för
grundskolan… 2011:239). Jasmine kan också sägas dela Dambers (2013:665) syn på
läsinlärningen som en väg för andraspråkselever in i det skolrelaterade språkbruket och därmed en nyckel in i andra ämnen. Däremot gör hon ingen koppling mellan innehållet i olika texter och livet utanför skolan på det vis som Alex gör. Hon uppger förvisso att de får arbeta med frågor och svar om innehållet i de skönlitterära texter de läser, men det är själva läsförmågan hon säger sig utveckla genom läsningen av dessa.