Arbetsgång

Den framtagna arbetsprocessen innehåller en arbetsgång som beskriver hur konstruktören ska, bör och/eller kan utföra utformningen och dimensioneringen av balkonger i trähus. Den beskrivna arbetsgången är den bästa i dagsläget, men det förtydligas att arbetsgången inte är heltäckande, se Bilaga D under Förutsättningar.

4.1.2.1 Uppstart

Arbetsgångens beskrivning påbörjas med ett kapitel som heter Uppstart. I kapitlet presenteras dels vad som bör utföras vid starten av utformningen, men också hur arbetet bör utföras.

Respondent 3 (2018) beskrev att projektets underlag och premisser bör fastställas så tidigt som möjligt för att undvika problem och frågor under arbetets gång.

Fastställningen kan motverka och dokumentera ändringar i kundens krav och detaljer, som Salem, Solomon et al. (2006) beskriver som en problematik med konstruktionsprojekt, se Kapitel 3.1.1. Dokumentationen om besluten kan vara till hjälp att omförhandla och styrka efterfrågan av mer pengar eller en förskjuten leveranstid.

Arbetsgången bör därför starta med ett startmöte där konstruktör, beställare, arkitekt och, om möjligt, entreprenör och brandkonsult bör deltaga. Projektets underlag och premisser bör diskuteras, där punkter har delats upp under rubrikerna Krav och rekommendationer, Utseende och Konstruktion samt Ansvarsområden.

Under Krav och rekommendationer behandlas beställarens krav på balkongens drift och underhåll; säkerhets- och byggnadsklasser som påverkar balkongens brandkrav samt kommunens detaljplan som reglerar mark- och vattenanvändningen.

Under Utseende behandlas balkongens storlek och placering med avseende på detaljplanen samt utvändig ljudexponering; materialval utifrån utseende och beställarens eventuella materialleverantör; samt balkongens övriga utseende gällande inglasning, tak och avvattningssystem.

Under Konstruktion behandlas entreprenörens vanor att bygga samt valet av balkongtyp och balkongplatta. Entreprenörens byggnadsvanor kan påverka hur balkongen ska utformas, medan valet av balkongtyp och balkongplatta ofta styrs av beställare och arkitekt utifrån utseende samt drift- och underhållskrav.

Under Ansvarsområden behandlas vilken aktör som ansvarar för att redovisa vad på sina ritningar. Respondent 1 (2018) beskrev att en tidig ansvarsfördelning kan förhindra ofullständigt redovisade eller dubbelredovisade detaljer som inte överensstämmer med varandra. Hen beskrev att ansvarsfördelningen ofta utförs under upphandlingen, men att den även bör fastställas under uppstartsmötet.

Det kan vara svårt att fastställa samtliga punkter som är beskrivna i Bilaga D under Uppstart under ett möte på grund av att konstruktören och de andra aktörerna måste utvärdera och ta ställning till punkternas möjliga svar. Diskussionen bör därför pågå

under en period där lösningar bollas mellan aktörer för att kunna utforma den bästa möjliga balkonglösningen.

4.1.2.2 Dimensionering av huvudkomponenter

För att undvika dubbelarbete bör dimensioneringen inte påbörjas innan balkongtypen och balkongplattans utformning är fastställd. Därför antas det att balkongtypen och balkongplattans utformning är fastställd vid dimensioneringens start.

Dimensioneringen presenteras först i huvuduppgifter, för att sedan presentera ett mer detaljerat tillvägagångssätt.

Dimensioneringen av huvudkomponenterna, som är balkongens balkongplatta, balkar, pelare, dragstag etc., ska utföras för tre olika tillstånd med avseende på vilken balkongtyp och balkongplatta som valts. De tre tillstånden kallas i fortsättningen för lastfall och är som följer:

• Brottgränstillstånd – som används vid kontroll av inre brott och deformationer i bärverket,

• Bruksgränstillstånd – som används vid kontroll av nedböjning, svikt och vibrationer, impulshastighetsrespons etc., och

• Brandlastfall – som används vid kontroll av inre brott i bärverket under och efter ett brandförlopp.

Lastfallen förklaras även i Kapitel 3.3.

Dimensioneringen av huvudkomponenterna kan utföras på valfritt sätt, men programvaror kan i många fall hantera komponenternas komplexitet på ett enklare och snabbare sätt än handberäkningar (Respondent 1, 2018, Respondent 3, 2018, Respondent 4, 2018).

Respondent 1 (2018) och Respondent 3 (2018) förespråkar en programvara som heter StatCon, som hanterar balkar och pelare i limträ samt i konstruktionsvirke och tvärspända KL-träskivor (det vill säga KL-träskivor som bär i en riktning).

Programvaran använder byggnadens dimensioner, klimatdata knutet till byggplatsen och förinställda materialegenskaper. Programvaran kan beräkna komponenternas egentyngd utifrån komponentens dimensioner och materialegenskaper. Nyttig lasten och snö- och vindlasterna som agerar på komponenterna bestäms genom att manuellt ange formfaktorer och liknande.

Utöver dimensioneringen ska komponenternas beständighet utvärderas utifrån beställarens drifts- och underhållskrav.

Tillvägagångssätt

Dimensioneringen bör påbörjas med en lastberäkning för att få fram balkongernas arealaster, det vill säga antalet kilonewton per kvadratmeter (kN/m²). Lasterna av och på balkongen inkluderar:

• Egentyngd – som är en permanent nedåtriktad last som beräknas utifrån materialegenskaperna och dimensionerna,

• Nyttig last – som är en variabel nedåtriktad last och hämtas från SS-EN 1991-1-1 (Swedish Standards Institute, 201991-1-11991-1-1) och medföljande gammafaktorer från EKS 10 (Boverket, 2015),

• Snölast – som är en variabel nedåtriktad last och beräknas enligt SS-EN 1991-1-3 (Swedish Standards Institute, 2005) och medföljande gammafaktorer från EKS 10, där:

• Snölasten bör inkludera snöfickor om risk finns att snö ansamlas på balkongen på grund av ras från högre belägna byggnader och vid hinder, som heltäckande balkongräcken, och

• Vindlast – som är en variabel last och beräknas enligt SS-EN 1991-1-4 (Swedish Standards Institute, 2008) och medföljande gammafaktorer från EKS 10, där

• Vindlasten på balkongen kan vara betydande om balkongplattan är lätt, vilket de flesta träbalkongerna är, samt om balkongen är belägen i höga byggnader, där

• Vindlasten kan beräknas på olika sätt, antingen enligt antagandet att balkongen utgör ett platt tak, enligt vindlasten som agerar på intilliggande väggen, eller enligt andra principer i SS-EN 1991-1-4, där

• Den högsta vindlast, både nedåtriktad eller uppåtriktad, ska användas.

Laster kombineras sedan till olika lastkombinationer för de olika lastfallen.

Balkongens nyttig last och snölast behöver inte kombineras enligt EKS 10 (Boverket, 2015) eftersom lasten från människor, möbler, etc. (nyttig last) troligtvis inte agerar på balkongen samtidigt som snö ligger på balkongen. De förekommande lastkombinationerna är då:

• Egentyngd + Nyttig last

• Egentyngd + Snölast

• Egentyngd + Vindlast

• Egentyngd + Nyttig last + Vindlast

• Egentyngd + Snölast + Vindlast

Det kan även behövas fler lastkombinationer, om det både finns nedåtriktad och uppåtriktad vindlast. Antalet lastkombinationen kan även bli färre för vissa lastfall, eftersom en del av lastfallen beaktar gynnsamma och ogynnsamma riktningar på lasterna, se Kapitel 3.3.

Lastfallen, brott- och bruksgränstillstånd samt brandlastfall, beräknas enligt föreskrivna ekvationer i Bilaga D för varje möjlig lastkombination. Den största nedåtriktade och uppåtriktade lasten antas som dimensionerande och används i de följande kontrollerna.

Komponenterna ska kontrolleras för inre brott och deformationer i brottgränstillståndet, medan endast inre brott behöver kontrolleras i brandlastfallet för de dimensionerande lasterna med avseende på böj-, skjuv-, tryck- och dragspänningar, etc. Beroende på vilken typ av komponent som ska kontrolleras samt komponentens material, varierar metoden för kontrollerna.

I bruksgränstillståndet ska komponenterna kontrolleras för nedböjning, svikt och vibrationer, impulshastighetsrespons, etc.

Dimensioneringen av huvudkomponenterna ska kontrolleras med egenkontroll samt redovisas i protokoll. Samtliga respondenter i konstruktörsrollen förklarar att deras företag har ett kvalitetssystem där egenkontroller inkluderas. Respondent 1 och Respondent 4 (2018) beskriver även att beräkningarna granskas av en extern part, som kan vara en konstruktör i samma företag som inte involverats i projektet eller en helt extern konstruktör.

4.1.2.3 Detaljutformning och dimensionering av infästningskomponenter

Detaljutformningen bör innehålla detaljer vid möten mellan olika balkongkomponenter, genomföringar av ytterväggens beklädnad samt vid mötet av balkongplattan och ytterväggen på olika ställen längs mötet, se Bilaga D.

Detaljutformningen bör starta genom att ta fram några skisser på detaljförslag för att ha som diskussionsmaterial med övriga aktörer. Det är viktigt att tänka på fukt-, ljud- och brandsäkerheten vid framtagningen av skisserna samt tillgängligheten i form av höjdskillnaden mellan byggnadens innergolv och balkongens ytskikt.

Detaljerna ska sedan diskuteras om genom en dialog med beställare, arkitekt, sakkunniga och, om möjligt entreprenör, för att skapa en så bra lösning som möjligt.

Viktiga punkter att ta upp är:

• Räckets infästning i balkongplattan och eventuellt i ytterväggen,

• Detaljutformningen för att förhindra störningar i form av ljud och vibrationer från balkongen och in i byggnaden,

• Detaljutformningen för att förhindra brandspridning från en balkong till en annan, mellan en balkong och in i byggnaden, samt balkongkomponenternas brandskydd, och

• Detaljernas skydd mot fuktskador i balkongkomponenterna och i den anslutande ytterväggen.

Dimensionering av infästningskomponenter

Då detaljernas utformning är fastställd ska infästningskomponenterna dimensioneras i samtliga lastfall med de dimensionerande lastkombinationerna. Kontrollen i brott- och brandlastfallet sker på samma sätt som för balkongens huvudkomponenter. Kontrollen i bruksgränstillstånd har avgränsats bort i examensarbetet, men ska ändå utföras enligt

gällande Svensk Standard med avseende på vilket material som infästningskomponenterna är gjorda av.

Metoden för att dimensionera infästningskomponenterna varierar beroende på hur komponenterna ser ut och vilket material de är gjorda av, men Respondent 1 (2018) och Respondent 4 (2018) specificerar att infästningskomponenterna oftast dimensioneras med hjälp av handberäkningar då infästningskomponenterna inte har samma komplexitet som balkongens huvudkomponenter.

Byggnadens konstruktion ska även kontrolleras för eventuella laster från infästningar. Byggnaden kan behöva lokala förstärkningarna vid infästningarna om den ursprungliga konstruktionen inte klarar av att bära lasterna. (Respondent 1, 2018)

Dimensioneringen av infästningskomponenterna ska också kontrolleras med egenkontroll samt redovisas i protokoll. Dimensioneringen bör, på samma sätt som för balkongens huvudkomponenter, granskas av extern part.

4.1.2.4 Upprättning av ritning

Då samtliga komponenter är utformade och dimensionerade ska ritningar över balkongen renritas utifrån skisserna och komponenternas framtagna dimensioner.

Ritningarna bör inkludera minst en måttsatt planritning, sektioner som visar balkongens bärande system samt detaljerna som tagits upp i Kapitel 4.1.2.3.

Ritningarna ska kontrolleras i en egenkontroll samt bör granskas av en intern konstruktör innan utskick till beställare. Justera ritningarna enligt kommentarerna från den interna konstruktören och skicka sedan ritningarna till beställaren.

Beställaren kan i sin tur granska ritningarna själva, eller granska med hjälp av en extern part. Justera eventuella kommentarer från beställaren och skicka de justerade ritningarna tillbaka till beställaren.

4.1.2.5 Montagebeskrivning

En montagebeskrivning bör anordnas tillsammans med platschef och eventuell planingenjör för att beskriva vilken ordning och hur montaget av balkongen ska ske (Respondent 1, 2018). Respondent 4 (2018) påpekar även att materialhanteringen under och innan monteringen är viktig att beskriva i montagebeskrivningen för att säkerställa att balkongen upprätthåller sin beständighet och bärkapacitet.

Respondent 1 (2018) gav även ett tips att balkonger, i samarbete med en bygghiss, kan vara en bra metod att ta in material i byggnaden under byggtiden. Metoden kan förhindra användandet av andra transportmetoder för material, exempelvis kranar.

4.1.2.6 Uppföljning

Uppföljning av balkongens utformning och dimensionering bör ske för att kunna förbättra arbetsprocessen och typlösningarna. Ett möte tillsammans med beställare, de sakkunniga och montörerna kan ge återkoppling för att förbättra de framtagna

balkong- och infästningslösningarna. Respondent 1 (2018) beskriver dock att det kan vara svårt att skapa en vilja att hjälpa till i förbättringsarbetet om inte samma aktörer och företag arbetar i flera projekt tillsammans.

Respondent 5 (2018) beskriver att uppföljning i form av erfarenhetsåterföring nästan alltid sker i större projekt. Uppföljningen handlar då mest om hur projektet har gått och vad som kan förbättras. Hen beskriver även att studiebesök kan ske på byggplatsen där bilder tas som underlag för diskussion om hur den estetiska utformningen blivit.

Varken Respondent 6 eller Respondent 8 (2018) har inte medverkat i andra aktörers uppföljnings- eller förbättringsarbeten. Respondent 7 (2018) berättar att hen brukar vara med i granskningsomgångar för att kontrollera att aktörerna har följt ljudskyddsbeskrivningen, men hen har inte deltagit i någon annan typ av uppföljnings- och förbättringsarbeten efter att bygghandlingarna har granskats.

Brunsson och Jacobsson (2000) poängterar att företagsledningen endast spenderar en liten del av deras arbete för framtidsplanering, samt att de inte har tillgång till bra nog information för att utföra utvecklingsarbete. Ett internt möte med projektets konstruktörer, det vill säga en temporär arbetsgrupp, bör då kunna utveckla själva arbetsprocessen genom att dra slutsatser från praktisk erfarenhet och föra vidare synpunkterna till en permanent grupp, som bär ansvaret för utvecklingen av arbetsprocessen. Arbetsprocessens utveckling tas även upp i Kapitel 4.1.3.