Respondenters synpunkter på utformning och dimensionering

Efter dimensionering och upprättningen av ritningarna skickades ritningarna till samtliga respondenter som deltagit i arbetet. Återkopplingen sammanfattas och utvärderas. Åtgärderna utifrån återkopplingen skrivs för vardera punkt.

Utformningens iterativa process anses som nödvändig för att få fram de bästa möjliga balkonglösningarna, eftersom återkopplingen har påpekat problem och andra punkter med de framtagna balkonglösningarna. Kunskapen och de andra synsätten från de andra aktörerna förbättrar balkonglösningarna och kan på det sättet säkerställa att lösningarna uppfyller de gällande kraven.

4.3.2.1 Dragstaget

Respondent 8 (2018) påpekar att det är viktigt att skydda dragstaget mot brand. Ritning K-20-6-001 i Bilaga E justeras genom att lägga till en text om att dragstaget bör brandskyddas. Metoden för och hur mycket dragstaget ska brandskyddas har inte specificerats eftersom branddimensioneringen av dragstaget har avgränsats bort.

Kapitel 9.3 i Träbalkonger (Pousette, Sandberg et al., 2011) beskriver att ett M20-dragstag som bär en balkongplatta av komposit, har enligt tester tillräcklig bärförmåga vid brand. Eftersom dragstaget har en diameter på 20 millimeter, se Bilaga E, kan dragstaget vara tillräckligt för brandlastfallet.

Respondent 2 (2018) ser ett problem med balkonglösningen gällande säkerheten.

Hen påpekar att ett barn skulle kunna klättra med hjälp av dragstaget och falla över balkongräcket. I Kapitel 3.2.4.1 stärker BBR kommentaren eftersom balkonger ska enligt Avsnitt 8:232 (Boverket, 2018) utformas för att begränsa risken för barnolycksfall.

Pousette, Sandberg et al. (2011) specificerar att dragstagets lutning ska minst ha en lutning på 45 grader och Figur 8.5 i Träbalkonger (Pousette, Sandberg et al., 2011) överensstämmer översiktligt med balkongens utformning. Dragstagets lutning, som är 60 grader, bör därför inte vara ett problem, vilket betyder att placeringen av dragstagets infästning i balkongplattan är betydande.

Infästningen är placerad så nära KL-träskivans sidokant som möjligt, se Kapitel F.14.1.4.1 i Bilaga F, vilket betyder att dragstaget inte kan flyttas närmare sidokanten med samma typ av infästning. Figur 8.14 i Träbalkonger (Pousette, Sandberg et al., 2011) visar en sektion av en balkongplatta som består av en KL-träskiva och dragstagets vinkel ligger mellan 60 och 70 grader, vilket överensstämmer med arbetets balkonglösning. Lösningen bör därför kunna användas, men balkongräcket längs

balkongplattans sidokant kan utformas högre än det övriga räcket för att eliminera risken för barnolycksfall.

Infästningen av dragstaget kan även förflyttas till kanten på KL-träskivan för att minska möjligheten att klättra genom att minimera distansen mellan balkongräcket och dragstaget. Den infästningslösningen måste dock kontrolleras för krockar mellan dragstaget och balkongräcket.

4.3.2.2 Balkongräcket

Respondent 5 (2018) anser att balkongräcket bör vara av trä för att bibehålla träkänslan i byggnadens stomme och fasadbeklädnad. Ingen justering utfördes eftersom räckesutformningen avgränsats bort i arbetet och helt baserats på projektets befintliga ritningar.

4.3.2.3 Balkongplattans utformning och Genomföringar

Respondent 6 (2018) påpekar att det finns risk att fukt stängs inne under tätskiktet som placeras ovanpå KL-träskivan, men enligt intervjun med respondenten skulle hen inte vilja utföra balkongen utan tätskikt ovanpå KL-träskivan. Kapitel 1.7 i KL-trähandboken (Svenskt Trä, 2017) beskriver att balkonger ska utföras med skydd mot nederbörd med en elastisk beläggning som tillåter rörelser utan risk för sprickbildning. Balkongplattan utformas därför fortfarande med tätskiktet, men tätheten vid genomföringarna i tätskiktet är en kritisk del i balkongens fuktsäkerhet.

Respondent 1 (2018) påpekade att bultens genomföring är en av de platserna som tätskiktet punkteras och fukt kan orsaka fuktskador på KL-träskivan. Ritningarna justerades genom att lägga in en förtydligande text att genomföringarna ska tätas med tätningsmassa, se Detalj 2-B i Bilaga E.

Balkongplattan utformades även med glespanel på undersidan av KL-träskivan som möjliggör att skivan kan andas och luften ledas bort.

Respondent 6 (2018) påpekar även att genomföringen av infästningsplåten genom fasadbeklädnaden i Detalj 1-A i Bilaga E, måste tätas för att förhindra fuktskador i ytterväggen. Ritningen justeras även här med en förtydligande text att genomföringen ska tätas efter monteringen.

4.3.2.4 Balkongplattans infästning i ytterväggen Akustik

Respondent 4 (2018) är fundersam om vibrationskuddarna krävs vid balkongplattans infästning i ytterväggen, då byggnadens bjälklag klarar kravet för lägenhetsskiljande bjälklag. Respondent 7 (2018) instämmer i det Respondent 4 funderar kring, enligt intervjun med akustikern. Respondent 7 (2018) förtydligade dock att om en infästning är sämre utförd, kan ytterligande säkerhetsåtgärder på annan plats vara nödvändiga för att förhindra att vibrationer färdas in i byggnaden.

Balkongens utformning justerades inte utifrån funderingen från Respondent 4 (2018) för att säkerställa den akustiska utformningen samt att kostnaden av

vibrationskuddarna bör vara mindre än kostnaden att justera infästningen i efterhand om problem uppstår.

Fukt och Brand

Respondent 1 (2018) föreslår att KL-träskivans djup ska förlängas genom att förskjuta KL-träskivans bakkant till utkanten av ytterväggens isoleringsskikt för att förbättra balkonglösningen fukt- och brandsäkerhet, se Detalj 3-A i Bilaga E.

Förlängningen avser en sträcka om 76 millimeter, vilken hen anser inte vara betydande för KL-träskivans dimensionering. Ingen justering utfördes dock på grund av att examensarbetets tidsrum inte tillät större ändringar.

En förlängning av KL-träskivan bör dock förbättra balkongens brandtäthet, på grund av materialbytet från isolering till KL-trä då KL-träskivan brinner sakta och är tät.

Respondent 6 (2018) noterade att infästningarna av balkongplattan till ytterväggen var bra utformade med plåtar och sekundärtätning. Respondent 1 (2018) eftersökte dock förtydligande pilar som visar hur luftningen av fasaden sker, vilket justerades genom text och luftningspilar.

4.3.2.5 Dragstagets infästning i ytterväggen

Respondent 4 (2018) påpekar att de två översta skruvarna i Detalj 1-A i Bilaga E riskerar att hamna i ändträ, vilket leder till att skruvarna inte har full kapacitet, som i sin tur leder till att skruvförbandet inte blir lika starkt som beräknat.

Respondent 1 (2018) påpekar samma problematik, men anger en lösning genom att förtydliga att skruvarna ska skruvas in vinkelrätt mot träfibrerna i ett av brädskikten.

Hen föreslår även att infästningen kan förflyttas nedåt för att slippa problemet helt.

Förflyttningen skulle då orsaka en ändring av dragstagets vinkel, vilket skulle påverka dimensioneringen av andra balkongkomponenter.

Förflyttningen utfördes inte eftersom justeringen inte skulle kunna genomföras inom examensarbetets tidsrum. Valet gjordes även utifrån arbetets antagande att byggnadens konstruktion kommer att bära lasterna utan förstärkning, samt att ingen kontroll av byggnadens konstruktion inkluderas i arbetets verifiering. Ritningen justeras dock genom att lägga till en förtydligande text enligt den första föreslagna lösningen, se Detalj 1-D.

Placeringen av infästningen i en typlösning bör dock placeras på så sätt att skruvförbandet endast hamnar i KL-träväggen.