Diskussionskapitlet delas upp för arbetets vardera frågeställningar. Arbetet diskuteras även ytterligare för att fördjupa och förtydliga examensarbetet.
Balkongtyper
Undersökningen om de förekommande balkongtyperna ska svara på frågeställningen som lyder:
Vilka olika typer av balkonger i trähus finns i dagsläget?
Arbetets resultat och analys visar att det finns fyra (4) olika balkongtyper som används i trähus i dagsläget. Balkongtypernas bärningssystem består antingen av pelare, dragstag ovan balkongplattan, tryckstag eller konsol under balkongplattan eller helt eller delvis osynlig infästning vid mötet mellan ytterväggen och balkongplattan. De två (2) första balkongtyperna anses som vanligare inom byggnation av trähus, där den andra balkongtypen anses som vanligast förekommande i dagsläget.
Eftersom balkongtyperna grundar sig på teori från arbetets litteratur- och kontextstudie och har säkerställts med hjälp av empirin från respondenterna, bör balkongtyperna inkludera de förekommande typerna. Respondenternas synpunkter och åsikter om de vanligaste förekommande balkongtyperna har sammanfattats till beskrivningar för att hjälpa konstruktörer vid utformningen av balkonger i trähus. Även de två (2) andra balkongtyperna har beskrivits, men inte i fullt lika hög grad som de vanligaste balkongtyperna.
Dagens arbetsmetoder vid utformning av balkonger i trähus
Undersökningen om dagens förekommande arbetsmetoder ska svara på frågeställningen som lyder:
Vilka metoder för utformning av balkonger används i dagsläget av konstruktörer och hur skiljer de sig ifrån varandra?
Resultatet från intervjustudien har visat att konstruktörernas aktiviteter under utformnings- och dimensioneringsarbetet för balkonger är snarlika och följer i stora drag händelseförloppet som presenterats i arbetets bakgrund, se Kapitel 1.1.
Tillvägagångssättet för utformningen och dimensioneringen skiljer sig dock ifrån varandra beroende på respondenternas standardiseringsgrad.
Två av respondenterna i konstruktörsrollen, som arbetar med en högre grad av prefabricering för byggnadens konstruktion, har utvecklat standardiserade balkonglösningar som återanvänds.
De andra två respondenterna i konstruktörsrollen, som arbetar mer projektbaserat, utformar och dimensionerar balkongerna för varje projekt. Utformningen och dimensioneringen av balkongerna kan dock utföras utifrån tidigare erfarenheter och balkonglösningar.
Användningen av standardiserade balkonglösningen kan bero på att konstruktörerna arbetar med ett standardiserat byggsystem, där förståelsen av systematiserade arbetsprocessers och typlösningarnas fördelar redan är tydlig. Konstruktörerna som arbetar med mer projektbaserade processer och lösningar kan eventuellt inte ha kommit till den insikten ännu. Där anledningen kan vara att byggnaderna skräddarsys till beställarens krav och inget standardiserat byggsystem används. Examensarbetet kan vara till hjälp för att visa samtliga konstruktörer vilka fördelar som finns vid användning av arbetsprocessen, framtagning av typlösningar etc.
Dagens dimensioneringsmetoder för balkonger i trähus
Undersökningen angående dagens dimensioneringsmetoder ska svara på frågeställningen som lyder:
Vilka dimensioneringsmetoder används i dagsläget och vilka är applicerbara för dimensionering av balkonger?
Arbetets teori beskriver att en dimensionering av ett bärverk ska inkludera en kontroll av konstruktionssystemets bärförmåga och funktion, utifrån bärverkets dimensioner, materialkvaliteter och andra parametrar. Bärverkets olika laster, lastfall och lastkombinationer varierar beroende på vilken typ av byggnadsdel som kontrolleras.
Dimensionering av balkonger ska inkludera en kontroll av brott- och bruksgränstillståndet samt i brandlastfallet, där de dimensionerande lastkombinationerna för egentyngd, nyttig last, snö- och vindlast ska användas.
Förutsättningar gällande snö och vind förändras beroende på byggplatsens placering och balkong- och byggnadsutformningen, vilket kan förändra lastkombinationerna som är dimensionerande. I verifieringen har lastkombinationerna med endast nyttig last samt endast uppåtriktad vindlast varit de dimensionerande lastkombinationerna, där anledningen anses vara nyttig lastens större storlek än snölasten och att nyttig och snölasten inte behöver kombineras. Den dimensionerande uppåtriktade lasten är självklar för vindlasten, eftersom endast vindlasten kan agera uppåtriktat.
Metoderna för dimensionering av bärverk varierar beroende på bärverkets material, men beskrivs oftast i Svensk Standard för bärverksdimensionering, med undantag från till exempel KL-trä, som ännu inte har inkluderats i Svensk Standard. Som en följd av
undantaget har en handbok för KL-trä tagits fram som hanterar dimensioneringen av materialet.
Dimensioneringen kan enligt empirin utföras med hjälp av programvaror eller med handberäkningar. Handberäkningar anses som vanligt förekommande gällande dimensioneringen av infästningsdetaljer. Huvudkomponenter, som pelare, balkar, KL-träskivor med flera, dimensioneras dock oftast med hjälp av programvaror, där programvaran StatCon har specificerats för dimensionering av träkomponenter.
Arbetets verifiering har inkluderat en jämförelse mellan resultaten (i form av utnyttjandegrader och nedböjningar) från programvaran StatCon och handberäkningarna för att kontrollera möjligheterna att använda den föreslagna programvaran, där handboken för KL-trä har använts i handberäkningarna eftersom en KL-träskiva har antagits som balkongplatta.
Resultaten och analysen visar att programvaran StatCon bör kunna användas i en dimensionering av balkongplattor i KL-trä med liknande storlek som projektet, gällande kontrollen i brott- och bruksgränstillståndet. Anledningen är att utnyttjandegraderna och nedböjningarna som beräknats för hand och med programvaran är snarlika, eller att programvaran har gett högre utnyttjandegrader, som betyder att bärförmågan är densamma eller lägre.
Resultaten och analysen av utnyttjandegraderna för brandlastfallet har dock visat att programvaran inte ska användas vid dimensionering i brandlastfallet utan att justera programvarans inställningar gällande KL-träskivans bärförmåga i brandlastfallet.
Anledningen är att det uppstår markanta skillnader mellan de olika dimensioneringsmetoderna, där programvarans resultat visar att KL-träskivans dimensioner inte är tillräcklig, medan handberäkningen visar tvärtom.
Justering av programvaran anses kräva specifik kompetens gällande programvaran för att resultaten ska bli korrekt. Möjligheten till en sådan justering har inte undersökts i examensarbetet och kan eventuellt inte vara möjlig att utföra.
Framtagning av en standardiserad beräkningsmetod, till exempel i programvaran Microsoft Excel, är en lösning för att komplettera användandet av programvaran StatCon med dimensioneringen av KL-träskivor för brandlastfallet, se Den framtagna arbetsprocessen.
Eftersom balkongens övriga huvudkomponenter, det vill säga dragstaget, samt balkongens infästningskomponenter endast har dimensionerats med handberäkningar kan inte resultaten jämföras kvantitativt, men utifrån projektets ritningar anses dimensionerna som rimliga. På grund av handberäkningarnas nödvändiga resurs gällande tid och kunskap, kan en standardiserad beräkningsmetod vara en lösning som förbättrar arbetsprocessen, se Den framtagna arbetsprocessen.
Systematisering av arbetsprocessen
Undersökningen angående systematisering av arbetsprocesser ska svara på frågeställningen som lyder:
Vilka metoder finns för att utforma en systematiserad arbetsprocess och vilka är applicerbara på konstruktionsarbete?
Arbetets teori visar att förekommande metoder för systematisering av arbetsprocess i stora drag baseras på LEAN Produktion. Det vill säga skapandet av effektiva arbetsprocesser som utförs genom att cirkulärt undersöka arbetsprocessens aktiviteter, utforma en aktivitetsordning och tillvägagångssätt, utföra aktiviteterna i den framtagna ordningen och tillvägagångssättet, utvärdera och förbättra aktiviteterna och ordningen, för att sedan påbörja hela processen igen.
Metodens första tre (3) steg som beskrivs ovan bör kunna appliceras på konstruktionsarbete som helhet eftersom examensarbetet har inkluderat stegen och har resulterat i en systematiserad arbetsprocess. Svårigheter att fortsätta utvecklingen av arbetsprocessen kan dock uppstå eftersom konstruktionsprojekt oftast är projektbaserade. De involverade aktörerna ändras oftast från projekt till projekt, vilket kan leda till en ovilja att utföra utvärderings- och förbättringsarbetet för att förbättra en arbetsprocess som aktören eventuellt inte kommer involveras i, i ett senare skede.
För att byggbranschen, där konstruktionsarbete är en del, ska utvecklas måste dock prestigen mellan olika företag och teknikslag minimeras och till slut elimineras.
Utvärderings- och förbättringsarbeten anses som en central del i byggbranschens processutveckling mot en effektivare vardag.
I resultatet beskrivs det att konstruktionsarbete ofta ändras på grund av oförutsedda förutsättningar samt frågor och synpunkter från aktörer. Än fast en arbetsprocess eventuellt måste justeras för ett projekt, anses det att en gemensam arbetsprocess och tillvägagångssätt kan underlätta involveringen av nya, mindre erfarna konstruktörer och förtydliga arbetet för både konstruktören samt de externa aktörerna, som beställare, arkitekt, sakkunniga etc. En arbetsprocess i form av en checklista kan även vara till hjälp för att hålla reda på att utformningen inkluderar alla nödvändiga steg.
Den framtagna arbetsprocessen
Arbetsprocessen är framtagen för utformning av balkonger i trähus, men delar av arbetsprocessen, till exempel arbetsprocessens generella tips och arbetsgångens startmöte etc., kan appliceras på konstruktionsarbete i sin helhet eftersom delarna specificerar hur ett projekt kan utföras för att få så bra resultat och lösningarna som möjligt. Exempelvis specificeras tips för att förbättra dialogerna och förståelsen mellan aktörer, upprättandet av ritningar och uppföljning som kan appliceras på vilken typ av projekt och utformning som helst.
Arbetsprocessen specificerar även att framtagning av standardiserade typlösningar, med tillhörande standardiserade beräkningsmetoder, vilket kan förkorta projekteringstiden, förhindra felutformning och feldimensionering samt skapa möjligheter för mer kreativt utformande av nya typlösningar. En viktig synpunkt som tagits upp är att typlösningarna bör utformas för vilken fasad- och byggnadsutformning som helst.
Verifiering av arbetsprocessen
I diskussionskapitlet gällande dagens dimensioneringsmetoder beskrivs verifieringens resultat av arbetsprocessen. Verifieringen och dess felkällor diskuteras dock nedan.
Eftersom både programvaran och handberäkningarna har använt samma styrande regelverk som är de gällande regelverken för dimensionering, bör resultaten överensstämma med dagens dimensioneringsmetodik med undantaget för branddimensioneringen.
Inom arbetets dimensionering kan felkällor ha uppstått på grund av fel inmatning i programvarorna eller i handberäkningar, som utförts med hjälp av programvaran Microsoft Excel. På grund av bristande erfarenhet gällande dimensionering för materialen, kan även resultatet innehålla felaktigheter samt att dimensioneringen inte utförts på bästa möjliga sätt.