4 Enkätundersökning av arbetsgivares erfarenhet av och perspektiv på
4.4 Arbetsgivares inställning 41
Analyserna nedan bygger på de matchade data som användes för enkätutskicket och enbart frågor som innehåller svar på de hypotetiska frågorna är med i ana- lysen. För en beskrivning av tanken med våra regressionsanalyser se avsnitt 3. Vi tar här hänsyn till våra matchningsvariabler: län, bransch samt företagsstorlek. Enkäten har också innehållit ett antal hypotetiska fall där respondenten uppmana- des att i en anställningssituation rangordna ett antal egenskaper som skulle med- föra att sannolikheten ökade att man skulle anställa en person med en lönekost- nadssubvention istället för en person med arbete. I båda fallen var den hypotetiska anställningen kopplad till en lönesubvention. Utgångspunkten för fråga 9 var att det rörde sig om en person med en historia av långtidsarbetslöshet och i fråga 10 om en nyanländ till Sverige. Rangordningen skedde så att respondenten angav 1 för den viktigaste egenskapen som skulle påverka sannolikheten att anställa med subvention, 2 för den näst viktigaste och slutligen 3. Övriga alternativ lämnades. I den första analysen studeras dessa svar i relation till att arbetsgivaren faktiskt har anställt.
Tabell 4.8. Egenskaper som signifikant samvarierar med beslutet att anställa personer med subventioner. År 2013. Linjär sannolikhetsmodell
”Viktig-
ast” ”Angivit svar” Alla
(1) Företag (2) Alla (3) Företag (4) Koef. Koef. Koef. Koef.
Långtidsarbetslösa
Subventionens omfattning i pengar 0,100 0,091 0,044 0,054
Subventionens omfattning i tid 0,088 0,058 0,041
Handledning och introduktions stöd -0,080
Nyanlända
Handledning och introduktions stöd 0,042
Tidigare subventioner 0,244 0,244 0,243 0,241
Arbetsgivarekaraktäristika
Andel ungdomar
>75% -0,116 -0,100 -0,100
Andel Äldre arbetskraft
>75% -0,072 -0,055 -0,067 -0,049
Andel med eftergymnasial utbildning -0,0004 -0,001 -0,0004 -0,001
Resultat per anställd Kvartiler
Kvartil 4 0,037
Kontextfaktorer
Län (Referens Stockholm)
Kalmar län 0,084 0,085
Bransch (Referens: Tillverkningsindustrin)
Utvinning av mineral -0,211 -0,205 -0,232 -0,231
Försörjning av el, gas, värme och kyla -0,130
Finans- och försäkringsverksamhet -0,095
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och
teknik 0,046 0,049
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra
stödtjänster 0,085 0,088 0,082 0,084
I tabell 4.8. redovisas enbart de arbetsgivareegenskaper som är signifikanta på minst 5 procentsnivån, alltså de som med 95 procents säkerhet är skilda från noll. Tabellen består av fyra resultatkolumner. De två första kolumnerna, (1) och (2), anger resultaten där svaren som kommer från enkäten endast beaktar det som ar- betsgivaren ansett som viktigast, dvs. endast om arbetsgivaren angivit ”1” på den aktuella egenskapen. Vi benämner denna definition 1. I kolumn (3) och (4) defi- nieras egenskapen som viktig om arbetsgivaren över huvud taget angivit egen- skapen, dvs. en etta, tvåa eller trea. Detta utfall benämns definition 2. För både definition ett och två särredovisas resultatet dels för arbetsgivare, dels för företag. Långtidsarbetslösa
Den första egenskapen som analyseras är om arbetsgivaren tycker att subvention- ens omfattning i pengar är viktig för beslutet att anställa en långtidsarbetslös med en lönesubvention före en person har ett arbete. Som framgår av tabell 4.8. är
detta en egenskap som är positiv och signifikant oavsett definition av utfall och grupp som studeras. Den positiva koefficienten tolkas som att sannolikheten att en arbetsgivare ska ha anställt en person med en subvention är högre om arbetsgiva- ren ansett att omfattning av subventionen uttryckt i pengar är viktigt för ett hypo- tetiskt beslut om att anställa en långtidsarbetslös med en lönesubvention före en person som har ett arbete. Vi kan inte från analysen utläsa något om storleken på subventionen har betydelse och vad en eventuell optimal nivå skulle kunna vara. Däremot skulle man kunna hävda att det troligen skulle vara positivt att informera om att subventionerna som används innebär betydande belopp för en arbetsgivares lönekostnad.
Resultaten visar vidare att om en arbetsgivare angivit att subventionens omfatt- ning i tid är viktig för ett hypotetiskt beslut om att anställa en långtidsarbetslös med en subvention är också sannolikheten högre att aktuell arbetsgivare verkligen anställt personer med subventioner. Detta gäller dock inte definition 1 och om gruppen består av företag. För handledning och introduktionsstöd är koefficienten negativ för företag och om utfallet definieras enligt definition 1. Detta innebär att om företag angivit att handledning och introduktionsstöd är det viktigaste skälet som kan påverka chansen att anställa en långtidsarbetslös med en lönesubvention före en person med arbete så är sannolikheten lägre att någon person också verkli- gen har anställts med subvention i aktuell organisation.
Nyanlända till Sverige
Situationen vad gäller signifikanta egenskaper som påverkar viljan att anställa en nyanländ till Sverige med en lönesubvention för att förklara variationen om man verkligen anställt med stöd är till relativt stor omfattning olik den som gällde för långtidsarbetslösa. Handledning och introduktionsstöd är för gruppen av nyan- lända, då definition 2 av utfallet används, den enda positiva och signifikanta egen- skapen i de hypotetiska fallen. Detta innebär att sannolikheten att ha anställt en person med subvention är större om arbetsgivaren angivit att handledning och introduktionsstöd påverkar ett hypotetiskt anställningsbeslut för en nyanländ till Sverige med subvention före en person som har ett arbete.
Arbetsgivarekaraktäristika
Vad vi först kan konstatera är att de egenskaper som signifikant samvarierar med beslutet att anställa en person med subvention är förhållandevis lika, dvs. obero- ende av definition och grupp. Eftersom vi har tillgång till data över en relativt lång tid har vi kunnat konstruera en variabel som indikerar om organisationen haft en subventionerad anställd året innan. Denna egenskap är både starkt signifikant, positiv och stor oavsett utfallsdefinition och analysgrupp. Detta innebär att om en arbetsgivare haft en subventionerad anställd 2012 så ökar sannolikheten att ar- betsgivaren även har det 2013. Av resultaten framgår även att ålderssegregerade arbetsplatser är mindre benägna att anställa personer med subventioner. Detta gäl- ler både om arbetsplatserna karaktäriseras av en stor andel ungdomar (<25%) och om arbetsplatsen karaktäriseras av en stor andel äldre (>55). Slutligen, om ana- lyserna begränsas till företag och om vi inkluderar ett mått på lönsamhet, i detta fall resultat per anställd, så är resultatet signifikant och positivt för definition 1. Detta ska tolkas som att om företaget har ett resultat i den fjärde kvartilen, dvs.
bland de företag som har det högsta resultatet per anställd, så är det en högre san- nolikhet att företaget haft en subventionerad anställd.
Kontextfaktorer
Det finns en mycket liten regional variation i termer av signifikanta länskoeffici- enter när vi begränsar analyserna till 2013. I jämförelse med Stockholms län, som är vårt referens län, är det bara Kalmar län som kommer ut som signifikant skilt från 0. Detta innebär att om en arbetsgivare (dock inte enbart företag) är lokali- serat i Kalmar län så är chanserna större att arbetsgivaren har anställt personer som tar del av en subventionsåtgärd. Även den branschmässiga variationen är begränsad då analyserna bara omfattar 2013. Om företaget tillhör branschen som utvinner mineraler så är chansen lägre att de har anställt en person med en sub- vention. Detsamma gäller om företaget arbetar med vattenförsörjning eller om företaget jobbar med finansfrågor. Detta gäller dock bara för enstaka utfallsdefi- nitioner. Om arbetsgivaren antingen är verksam inom juridik, ekonomi mm. eller uthyrning av fastighetsservice så är chanserna större att arbetsgivaren anställt en person med en lönekostnadssubvention jämfört med vår referens som är tillverk- ningsindustrin.