Arbetsmaskiner med effekt under 37 kW

I tabell 14 redovisas dagens situation gällande ovanstående aspekter såsom den av oss bedöms vara gällande för arbetsmaskiner med en effekt under 37 kW i Sverige. Denna översikt ligger till grund för bedömning av lämpliga styrmedel för denna grupp av arbetsmaskiner. Siffrorna i tabellen är grova uppskattningar. Beteckning- en X står för att en viss förutsättning är relevant för den aktuella sektorn.

Tabell 14. Aspekter relevanta för bedömning av lämpliga styrmedel, arbetsmaskiner <37kW.

Förutsättningar

Åldersfördelning, användande (% timtot)

Ägandeform Urban Rural Teknisk utv

Sektor

<10 år 10-20 år >20 år Företag Offentl

ig

Privat

Skogsbruk # motorsåg 100 X* X X snabb

Hushåll # åkgräsklippare 50 50 X X X medel

# gågräsklippare 30 70 X X X medel # motorsåg 30 70 X X X medel # snöskoter 45 31 24 X X snabb

Övrigt # åkgräsklippare 50 50 X X X medel

* X innebär att en viss förutsättning är rådande för den aktuella sektorn.

Det första som måste nämnas angående resultatet i denna tabell är att nästan all teknisk utveckling inom denna maskingrupp drivs av kommande Svenska och Eu- ropeiska regleringar på tillåtna utsläppsnivåer som blir gällande från och med 2007/2008 (förutom för snöskotrar där teknikutvecklingen drivs av kraven i USA).

Ur tabell 14 går att läsa hur bensindrivna arbetsmaskiner inom skogsbruket har en snabb rotationsperiod på beståndet och till stor del ägs av företagare, samt att teknikutvecklingen inom denna grupp av arbetsmaskiner är förhållandevis snabb. Denna grupp består främst av handdrivna motorsågar och kapar. Med detta som grund görs bedömningen att ekonomiska styrmedel bör vara lämpliga, och att både prisjusteringar vid inköp respektive drift borde vara gångbart. Ett intressant område är utvecklande av kostnadsincitament för användning av etanol som ersättning för fossil bensin.

Inom sektorn 'Hushåll' befinner sig den största delen av de mindre arbetsma- skinerna, denna är därför indelad på fyra grupper; åkgräsklippare, gågräsklippare, motorsågar och snöskotrar. Generellt för sektorn kan sägas att rotationsperioden är långsammare än inom skogsbruket, även om vissa skillnader inom sektorn finns. Ägandet är privat och finns i så väl urbana som rurala områden. Den tekniska ut- vecklingen har på senare tid börjat gå framåt till följd av nya krav på utsläpp i USA.

Fallstudie: Snöskotrar

Den grupp av små arbetsmaskiner med störst enskild påverkan på utsläpp är snö- skotrar. Som visas i tabell 5 i denna rapport står snöskotrar år 2006 för ca 86 % av små arbetsmaskiners totala NMVOC-utsläpp, 64 % av CO-utsläppen, 4 % av NOX, 5 % av PM samt 42 % av CO2.

Inom denna grupp sker för närvarande en ökande försäljning av låg-emissions- motorer (fyrtakt) som en följd av nya kommande regleringar av utsläppsnivåer från snöskotrar på den amerikanska marknaden. Som tidigare nämnts utgör för närva- rande (2005) andelen fyrtaktsmotorer ca 30 % av de nyproducerade snöskotrarna på den svenska marknaden och andelen antas stiga till ca 90 % år 2013 för att se- dan stanna på den nivån.

Trots att andelen nysålda snöskotrar med fyrtaktsmotorer växer mycket snabbt så har introduktionen av dessa inte så vidare stor kortsiktig påverkan på de totala utsläppen eftersom det totala beståndet av snöskotrar är mycket större än den årliga nyförsäljningen. Som syns i figur 4 så utgör nysålda snöskotrar en mycket liten del av det totala beståndet. Vid tillfället för inventeringen utgjorde de fordon som sål- des säsongen 2005/06 endast ca 8% av totalbeståndet, och hela 24% av totalbe- ståndet var äldre än 20 år. Generellt är andelen fordon mycket jämnt fördelat på olika tillverkningsår (se Bilaga 1).

Ytterligare en faktor som är viktig för bedömningen är att den största konsu- mentgruppen är privatpersoner.

Ovan nämnda bakgrundsfakta ger var för sig en bild om vilka styrmedel som kan antas vara kostnadseffektiva. Den stora andelen utsläpp som kommer från specifikt snöskotrar visar på att en lyckad insats för att minska utsläppen från dessa skulle ha mycket stor påverkan på de totala utsläppen från arbetsmaskiner. Att få insatser är införda sedan tidigare talar även för att nya åtgärder på snöskotrar har god chans att vara kostnadseffektiva. Den snabba tekniska utvecklingen hos snö- skotrar tyder på att teknikregleringar skulle innebära ett misslyckande, däremot skulle eventuellt utsläppsregleringar kunna vara lyckade då fyrtaktsmotorer lämpar sig bättre för traditionell avgasrening än tvåtaktsmotorer.

Det som talar emot regleringar på utsläpp är att den totala effekten av utsläpps- regleringar på fyrtaktsmotorer skulle ha liten effekt på de totala utsläppen. Av samma anledning stryker även ekonomiska styrmedel riktade mot nyinköp på fo- ten. Miljözoner är inte aktuella för att minska miljöpåverkan av luftutsläpp efter- som den stora andelen snöskotrar körs i rural miljö där koncentrationer av luftför- oreningar är låga. Dessutom, eftersom privatpersoner är de huvudsakliga köparna av snöskotrar borde inte ekonomiska styrmedel riktade mot driftskostnader ha nå- gon större effekt. Privatpersoner som största konsumentgrupp medför också att utsläppsregleringar blir dyra på grund av att kontroll av efterlevnad blir mycket resurskrävande och därmed dyr.

För snöskotrar skiljer sig den miljörelaterade prestanda väldigt mycket åt för olika åldersklasser. Men den nuvarande åldersfördelning i beståndet är mycket

vara att införa en skrotningspremie i kombination med en informationskampanj för att informera privatpersoner om skrotningspremien samt om den negativa miljö- och hälsopåverkan som finns från gamla snöskotrar. Dessa alternativ nämns även i NV ref 16. Detta styrmedel skulle främst tjäna till att få bort gamla maskiner, men som sekundär effekt skulle även åldersfördelningen ändras, vilket skulle leda till att framtida åtgärder riktade mot nyinköpta maskiner skulle kunna öka i effektivitet.

Figur 4. Beståndet av snöskotrar är mycket jämnt fördelat över olika årsmodeller.

Slutligen måste tilläggas att på grund av omvärldsfaktorer såsom de nyligen inför- da utsläppskraven i USA så kan bedömningen av vad som är ett lämpligt styrmedel i fallet med snöskotrar ändras något. Eftersom lagstiftning gällande utsläppskrav redan är genomförda i USA finns det goda skäl att anta att en adoptering av denna lagstiftning till svenska eller europeiska förhållanden skulle vara förhållandevis billig, och dessutom möta litet motstånd från tillverkare eftersom det inte skulle påverka konkurrenssituationen. Däremot så kvarstår fortfarande problemet med kontroll av efterlevnad.

Övriga maskiner

För de andra grupperna inom hushållssektorn kan man från tabell 14 tycka att en miljözon borde vara ett effektivt styrmedel. Men då miljözoner främst är relevant för utsläpp av NOX och PM, samtidigt som dessa grupper av arbetsmaskiner främst släpper ut CO och NMVOC, så är det tveksamt om ett sådant styrmedel bör använ- das. Det som däremot borde vara intressant i det långa loppet är regleringar av utsläpp från dessa maskiner. Tekniska lösningar finns även om det inte är ekono- miskt gångbart i dagsläget. Det styrmedel som borde vara lämpligast är uppdaterad konsumentinformation.

Inom sektorn "Övrigt" finns framförallt åkgräsklippare som ägs av kommuner m.m. Då ålderssammansättningen kan antas vara neutral, ägandet är offentligt samt med jämn områdesspridning och medelsnabb teknisk utveckling, så görs för närva- rande bedömningen att emissionerna från denna grupp åkgräsklippare skulle åtgär- das effektivast med hjälp av någon sorts reglering, till exempel i form av fordons- besiktning och upphandlingskrav. Reglering förordas i detta fall, då det redan finns

Åldersfördelning av snöskotrar, säsongen 2005/06 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 <198 7 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Årsmodell an tal

framtagna principer för upphandling samt att den offentliga sektorn inte är överdri- vet priskänslig.

Ett segment av små arbetsmaskiner som huvudsakligen bortses från i denna rapport är de maskiner som drivs på diesel. Utsläppen från dessa maskiner är i stora drag sammansatta på samma sätt som för stora arbetsmaskiner2_.