bränsleförbrukning idag 4.1 Maskintyper
4.4 Beräknade emissioner
De beräknade totala emissionerna från de olika maskinerna 2006 finns i tabell 5. Det är relativt stor osäkerhet i siffrorna som framförallt härstammar från osäkerhet kring användningsgrad och belastningsfaktor. En uppskattning av osäkerheten ger att den är ca 30%.
Tabell 5. Beräknade emissioner för 2006 uppdelat på maskintyp.
Maskintyp Motortyp CO2
ton/år
FC ton/år CO ton/år NMVOC ton/år
NOX ton/år
PM ton/år
Traktorer, hushåll Diesel 25 900 8210 195 87,5 395 47,1 Jordbr traktor <20 Diesel 3 350 1060 32,7 14,9 56 8,7 Jordbr traktor Diesel 73 300 23200 551 247 1110 133 Terrängskoter div Bensin 2t 216 000 102000 80500 29400 112 385 Terrängskoter
hushåll Bensin 2t 43 100 20400 16100 5890 22 76,9 Terrängskoter div Bensin 4t 1 490 492 99,5 5,9 11 0,1 Terrängskoter
hushåll Bensin 4t 2 600 859 174 10,3 19 0,2 Truck Xtra Bensin 4t 5 230 1650 1630 62,0 18 0,0 Minitraktorer, Bensin 4t 1 200 379 373 14,2 4 0,0 Generatoraggr Diesel 343 108 3,4 1,5 6 0,9 Sorteringsverk Diesel 1 530 484 11,4 5,0 23 2,7 Vibratorplattor Diesel 4 500 1420 44,0 20,1 76 11,7 Asfaltsågar Diesel 16 5 0,2 0,1 0 0,0 Pumpaggr Diesel 3 420 1080 33,5 15,3 58 8,9 Kedjegrävare/ kabelplog Diesel 308 98 3,0 1,4 5 0,8 Generatoraggr Bensin 4t 5 860 1850 2080 91,7 19 0,0 Vibratorstampar Bensin 2t 4 090 1290 1090 651 3 0,0 Vibratorplattor Bensin 4t 3 070 973 1090 48,1 10 0,0 Asfaltsågar Bensin 4t 384 122 137 6,0 1 0,0 Pumpaggr Bensin 4t 1 460 463 520 22,9 5 0,0
Häcksax, trimmer Bensin 2t 3 430 1610 881 309 3 0,0 Häcksax, trimmer Bensin 4t 0 0 0,0 0,0 0 0,0
Jordfräs Bensin 4t 274 87 97,4 4,3 1 0,0 Högtryckstvättaggr Bensin 4t 15 5 5,2 0,2 0 0,0
Gräsklippare
handledd Bensin 4t 59 000 18700 20900 923 195 0,0
Snöslunga Bensin 4t 640 203 227 10,0 2 0,0 Gräsklippare åkbar Bensin 4t 55 286 17500 19600 866 183 0,0
Högtryckstvättaggr Bensin 4t 110 35 39,0 1,7 0 0,0 Motorsågar fritid Bensin 2t 1 280 500 304 113 2 0,0
Motorkapare Bensin 2t 142 56 45,2 11,1 0 0,0 Motorsågar yrkes Bensin 2t 6 810 2660 1620 605 8 0,0
Röjsågar Bensin 2t 12 800 5510 3160 1110 12 0,0 Kylaggr distr Diesel 16 200 5120 158 72,2 272 42,0 Kylaggr fjärr Diesel 46 200 14600 452 206 778 120 Frysaggr fjärr Diesel 27 000 8540 264 120 454 69,9
I relation till Sveriges totala utsläpp så motsvara detta 1,1% för CO2, 25% för CO, 20% för NMVOC, 1,9% för NOX och 1,3% för PM. Summeringen på olika CRF- koder finns i tabell 6.
Tabell 6. Emissioner från små arbetsmaskiner 2006 uppdelat på CRF-kod.
CRF kod CO2
ton/år
FC ton/år CO ton/år NMVOC ton/år NOX ton/år PM ton/år 1A4c Jordbruk 76 636 24 252 584 262 1 171 142 1A4c Skogsbruk 19 739 8 233 4 833 1 723 20 1A4b Hushåll 358 107 154 543 120 953 36 754 782 510 1A2f Industri och anläggning 24 986 7 907 5 015 863 206 25 1A3e Övrigt 146 785 46 715 21 077 1 425 1 689 232 Summa 626 252 241 651 152 462 41 027 3 869 908
Av bränslet som används inom sektorn små arbetsmaskiner är 26% diesel och 74% bensin (räknat på massa). Snöskotrar står för en stor del av utsläppen med 42% av CO2, 64% CO, 86% NMVOC, 4% NOX samt 5% av PM i relation till utsläppen för små arbetsmaskiner totalt. Dieselmotorer står för 84% av NOX- och 49% av PM- utsläppen.
5 Regelverk
5.1 EU
Nya avgaskrav införs successivt inom EU, och därmed i Sverige, för arbetsmaski- ner. För motorer med gnisttändning ("bensinmotorer") på högst 19 kW införs regler enligt tabell 7 i två steg. Maskinerna är uppdelade i "handhållna" och "icke-
handhållna" samt efter cylindervolym i olika klasser. Det finns vissa regler om undantag där kraven införs senare för bl.a. små tillverkare samt en del maskinty- per14.
Tabell 7. Regler i Sverige för handhållna och ej handhållna maskiner med motorer med gnisttändning på högst 19 kW. Datum anger tidpunkt för utsläppande på marknad. Tidpunkt för nya typgodkännanden är 6 månader tidigare. För steg II får andelen NOX av HC+NOX vara högst 10 g/kWh. Klass -- Kategori Cylinder- volym ml Datum Steg I Datum Steg II Steg I g/kWh Steg II g/kWh CO HC NOx CO HC+NOx Handhållna Klass SH:1 <20 050211 080201 805 295 5,36 805 50 Handhållna Klass SH:2 20-50 050211 080201 805 241 5,36 805 50 Handhållna Klass SH:3 >50 050211 090201 603 161 5,36 603 72 Ej handhållna Klass SN:1 <66 050211 050201 519 50 610 50 Ej handhållna Klass SN:2 66-100 050211 050201 519 40 610 40 Ej handhållna Klass SN:3 100-225 050211 080201 519 16,1 610 16,1 Ej handhållna Klass SN:4 >225 050211 070201 519 13,4 610 12,1
För små dieselmotorer för arbetsmaskiner och traktorer som faller inom denna studie gäller det s k avgaskravet IIIA som införs 2006-2007 (Tabell 8). För en del maskiner (generatorer, kompressorer mm) införs det inte förrän 2009-10.
Tabell 8. Regler i Sverige för små dieselmotorer, arbetsmaskiner samt traktorer. Datum anger tidpunkt för utsläppande på marknad. Tidpunkt för nya typgodkännanden är 12 månader tidigare. Effekt kW Datum Steg II Datum Steg IIIa
Steg II g/kWh Steg IIIa g/kWh
CO HC NOX PM CO HC+NOX PM
18-37 001231 061231 5,5 1,5 8,0 0,8 5,5 7,5 0,6 011231a 101231b
a Traktorer, b Motorer som drivs vid konstant varvtal.
Kraven för bensinmotorer innebär framför allt en skärpning vad gäller kolväteut- släpp från handhållna maskiner, vanligtvis med tvåtaktsmotorer. Man kan konstate- ra att avgasregler saknas för bensinmotorer som är större än 19 kW samt för dieselmotorer som är mindre än 18 kW. Detta innebär bl.a. att regler saknas för snöskotrar.
5.2 USA
För motorer med gnisttändning samt en effekt på < 19 kW är reglerna uppdelade för klasser liknande EU-reglerna. Bensinmotorerna är indelade i fem klasser efter användning och cylindervolym . Klass I och II är icke-handhålla maskiner medan klass III, IV och V är handhållna. Cylindervolymerna är för klasserna: Klass I < 225 cm3; klass II > 225 cm3; klass III < 20 cm3; klass IV > 20 cm3 , < 50 cm3; klass V > 50 cm3. För varje klass finns utsläppsregler i två faser. I Fas 1 gäller regler för HC, CO och NOX sedan 1997. För icke-handhållna maskiner fasas nya Fas 2-regler in mellan 2001 och 2007. För handhållna fasas Fas 2-regler in mellan 2002 och 2007. Utsläppskraven finns angivna i tabell 9.
För motorer över 19 kW gäller andra regler. För motorer som ej sitter på "re- kreationsfordon" (snöskotrar, terrängskotrar) gäller följande. Här finns Tier 1, där en konstant-last-mätning görs samt Tier 2 med konstant-last-krav, transienta krav samt fältmätningar. Tier 2 gäller från modellår 2007 och är för den transienta cy- keln och för konstant last 2,7 g/kWh för HC+NOX samt 4,4 g/kWh för CO. För fälttest gäller HC+NOX<3,8 g/kWh och CO<6,5 g/kWh. Det finns möjlighet att öka CO-emissionerna om HC+NOX-emissionerna minskas enligt en speciell formel. För konstant-last gäller för Tier 1 (modellår 2004-2006) HC + NOX < 4,0 g/kWh, CO <50 g/kWh. Dessutom finns ett "in-use"-krav på HC+NOX<5,0 g/kWh. Kraven skall uppfyllas i 7 år eller 5000 h användning.
Tabell 9. Regler i USA för små bensinmotorer (<19 kW). Datum anger modellår. Klass - Kategori Cylinder- volym ml Datum Fas 1 Datum Fas 2 Fas 1 g/kWh Fas 2 g/kWh CO HC NOX CO HC + NOX Handhållna Klass III <20 1997 2002-2005 805 295 5,36 805 238 (2002) 175 (2003) 113 (2004) 50 (2005) Handhållna Klass IV 20-50 1997 2002-2005 805 241 5,36 805 196 (2002) 148 (2003) 99 (2004) 50 (2005) Handhållna Klass V >50 1997 2004-2007 603 161 5,36 603 143 (2004) 119 (2005) 96 (2006) 72 (2007) Ej handhållna Klass I-A <66 1997 2001-2007 519 50 610 50 (2001) 16,1 (2007) Ej handhållna Klass I-B 66-100 1997 2001-2007 519 40 610 40 (2001) 16,1 (2007) Ej handhållna Klass I 100-225 1997 2007 519 16,1 610 16,1 (2007) Ej handhållna Klass II >225 1997 2001-2007 519 13,4 610 18,0 (2001) 16,6 (2002) 15,0 (2003) 13,6 (2004) 12,1 (2005)
För snöskotrar finns i USA speciella regler. Här finns ett system där en tillverkare kan spara, byta och sälja emissionsrätter. Vidare finns infasningsregler. Gränserna gäller i princip som krav på medelvärde för en viss tillverkare. Reglerna innebär att en viss tillverkare kan sälja modeller med högre emissioner under förutsättning att andra modeller har emissioner under gränsvärdena. Tabell 10 visar emissionsregler för snöskotrar i USA som gäller för en speciell testcykel. Kraven skall uppfyllas i 8000 km eller 4000 h.
Tabell 10. Utsläppsregler för snöskotrar i USA.
Fas Modellår Infasning
(%) HC g/kWh HC+NOX g/kWh CO g/kWh 1 2006 50 100 275 2 2007-09 100 100 275 3 2010,11 100 75 275 4 2012- 100 75 a) a)
a) Skall uppfylla (1-([HC+NOx]-15)/150)*100+(1-[CO]/400)*100>100
För övriga terrängfordon gäller HC+NOX < 1,5 g/kWh och CO < 35 g/kWh från 2007.
Reglerna för dieselmotorer beskrivs närmare i den parallella rapporten2. Kraven för små dieselmotorer i USA sammanfattas i tabell 11.
Tabell 11. Kravnivåer på små dieselmotorer i USA i g/kWh
Effekt kW Kravnivå Datum CO HC +NOX PM
<8 Tier 1 2000 8,0 10,5 1,0 <8 Tier 2 2005 8,0 7,5 0,8 <8 Tier 4 2008 8,0 7,5 0,4 8-19 Tier 1 2000 6,6 9,5 0,8 8-19 Tier 2 2005 6,6 7,5 0,8 8-19 Tier 4 2008 6,6 7,5 0,4 19-37 Tier 1 1999 5,5 9,5 0,8 19-37 Tier 2 2004 5,5 7,5 0,6 19-37 Tier 4 2008 5,5 7,5 0,3 19-37 Tier 4 2013 5,5 4,7 0,03
6 Teknikutveckling
I Sverige har det inte sålts gräsklippare med tvåtaktsmotorer på 30 år. Motorerna blir successivt snålare och har lägre utsläpp. På 90-talet fanns modeller med kataly- satorrening men det säljs inga sådana nu. Detta beror bl.a. på brandrisken och på att effekten av katalysatorn var både begränsad och snabbt avtagande. En kommande trend är elektronisk bränsleinsprutning, främst på åkgräsklippare men i framtiden även på handledda motorgräsklippare. Detta kommer i sin tur att öppna för en åter- introduktion av katalytisk rening som kan bli mycket mer effektiv när maskinerna har ett elektroniskt styrsystem. Elektriska gräsklippare såldes en del på 90-talet men de har tappat i popularitet. Det är stor skillnad på olika motorer efter en tids användning. Bl.a. är det mer emissioner från motorer med sidoventiler än från motorer med toppventiler efter 75-100 h användning. Detta lyser bl.a. igenom när det gäller vilka maskiner som blir Svanenmärkta.
Alkylatbensin används mycket till hushållsmaskiner. Även etanol börjar kom- ma. En hel del konvertering av motorer till etanoldrift förekommer.
Bland snöskotrar sker en snabb utveckling mot fyrtaktsmotorer. För bara några år sedan fanns nästan uteslutande tvåtaktsmotorer, vilka betraktades som överlägs- na prestandamässigt. En snabb utveckling har skett och idag är prestanda på ma- skiner med fyrtaktsmotorer lika bra. Även tvåtaktsmotorerna är bättre emissions- mässigt jämfört med för ett par år sedan. Alkylatbensin används i viss utsträckning men det finns problem med tillgängligheten. Detsamma kan sägas om etanol, där det dessutom krävs att nya motorer tas fram eller att gamla konverteras.
Vad gäller handhållna maskiner som häcksaxar och motorsågar har det varit svårt att gå över från tvåtaktsmotorer till fyrtaktsmotorer. Orsaken är främst att smörjningen endast fungerar i ett läge för en fyrtaktsmotor och även att de väger mer. Utvecklingen har dock gått framåt så att det nu finns fyrtaktsmotorer som går att använda upp-och-ner samt inte väger mer än tvåtaktsmotorer. Även tvåtaktsmo- torerna utvecklas fr a så att spolförlusterna (och därmed HC-utsläppen) minskar kraftigt. Branschen förväntar sig att klara framtida avgaskrav med motorutveck- ling.
Alkylatbensin används i stor utsträckning för hushållsmaskiner och motorså- gar/kapar. Detta leder troligen till minskningar i emissionerna, speciellt av vissa typer av kolväten. Etanolanvändningen (både inblandning och E85) förväntas öka. För att använda E85 krävs en del ombyggnad av motorn.
Efterbehandlingssystem, d v s katalytisk emissionsrening, används relativt lite för små bensinmotorer. Det är svårt att effektivt rena avgaser från en tvåtaktsmotor. Avgasen innehåller mycket höga halter av oförbrända kolväten som oxideras i katalysatorn. Denna blir då mycket varm, vilket leder till en relativt snabb deakti- vering. Vidare så kan CO emissionerna öka p.g.a partiell oxidation av kolväten. Det finns katalysatorer för motorsågar och gräsklippare men de säljs mycket lite, fr. a. på grund av priset. En katalysator på en motorsåg tar ner utsläppen av HC, CO och NOX med ca 50%. För att en katalysator skall vara riktigt effektiv krävs en relativt avancerad motorstyrning så att syrehalten i avgasen är kontrollerad, på
samma sätt som för personbilar. Trenden mot elektronisk bränsleinsprutning öpp- nar för introduktionen av effektiva katalysatorer i första hand på åkgräsklippare och snöskotrar. Ett problem är den höga relativa kostnaden för efterbehandlingssy- stem för små maskiner.
En snabb utveckling har skett vad gäller emissioner från dieselmotorer för väg- fordon. Denna teknikutveckling kan även appliceras på de små motorerna som behandlas här. I första hand har själva motorerna utvecklats men även efterbehand- lingssystem används allt mer. För att minska emissionerna av kolväten och kolmo- noxid kan dieseloxidationskatalysatorer användas. Partikelutsläppen kan minskas med partikelfilter som ger kraftig reduktion av emissionerna. För kväveoxidemis- sioner finns olika system som effektivt minskar emissionerna. För lastbilar i Euro- pa används mest urea-SCR, där urea från en separat tank injiceras i en katalysator. Urean sönderdelas till ammoniak som i sin tur effektivt reagerar med kväveoxider. Systemet kräver således en separat ureatank och ett sofistikerat insprutningssystem. Ett problem är att få systemet att fungera vid låga avgastemperaturer vilket kan vara fallet för många applikationer av arbetsmaskiner. Det finns även ett system med s.k. NOX-lagringskatalysatorer. Detta system kräver avancerad motorkontroll. Det finns inga principiella problem att använda lösningar från last- och personbilar på arbetsmaskiner. Dock kan den relativa kostnaden för efterbehandlingssystemen bli stor för små maskiner.
7 Scenarier
För att kunna ange emissioner från små arbetsmaskiner i framtiden behöver en rad faktorer tas hänsyn till. I princip behövs kunskap om
• Utvecklingen av antalet maskiner • Ändring av användningsmönster • Omsättningen av maskiner
• Utvecklingen av emissionsfaktorer med hänsyn till lagar och regler samt teknikutveckling
• Introduktion av nya bränslen och bränslekvaliteter.
I detta arbete har utsläppen för åren 2010, 2015 och 2020 uppskattats. Detta scena- rie bygger på följande antaganden:
• Antalet maskiner och användningsmönster antas konstanta. Detta stäm- mer väl med erfarenheter bakåt i tiden och har antagits i andra studier. Visserligen syns ändringar i konjunkturen i försäljningssiffrorna men det- ta jämnar fort ut sig och är dessutom svårt att förutspå.
• Omsättningen av de olika maskinerna beräknas från beståndsdata samt försäljningssiffror de senaste åren.
• Emissionsfaktorerna ändras på ett flertal olika sätt. För de små dieselma- skinerna finns inga nya regelverk beslutade i EU och därför antas emis- sionsfaktorerna för dessa inte ändras. För små dieseltraktorer antas steg IIIa gälla för maskiner sålda från 2006. För snöskotrar finns inte några beslutade emissionskrav i EU. I detta arbete antas att andelen fyrtaktsmo- torer ökar enligt figur 2. Dessa uppfyller utsläppskraven i USA och den ökade andelen kommer att leda till minskade emissioner från snöskotrar. De mindre bensinmotorerna antas följa emissionskraven som ställs fram- över enligt tabell 7.
Figur 2. Antagande om antal två- respektive fyrtaktsmotordrivna snöskotrar.
0 50000 100000 150000 200000 2000 2005 2010 2015 2020 2025 År An ta l Tvåtaktare Fyrtaktare
Man kan förvänta sig att användandet av alkylatbensin kommer att fortsätta ersätta vanlig bensin och att andelen etanol kommer att öka. Vad gäller alkylatbensin så har den samma CO2-effekt som vanlig bensin då det tillverkas på fossil olja. En prognos för etanolanvändning för arbetsmaskiner har ej presenterats.
De resulterande emissionerna uppdelade på CRF-koder presenteras i tabell 12.
Tabell 12. Emissioner från små arbetsmaskiner i ton/år enligt scenarieberäkningen för 2006-2020. CRF År CO2 FC CO NMVOC NOX PM 1A4c jordbruk 2006 76636 24252 584 262 1171 142 2010 76636 24252 566 226 1065 124 2015 76636 24252 547 190 953 107 2020 76636 24252 800 168 893 103 1A4c skogsbruk 2006 19739 8233 4833 1723 20 0 2010 18557 7740 4833 1284 20 0 2015 17768 7411 4833 991 20 0 2020 16979 7081 4833 698 20 0 1A4b hushåll 2006 358107 154543 120953 36754 782 510 2010 322655 136364 104979 30307 822 424 2015 258268 102437 73807 18131 932 262 2020 187008 64833 39177 4631 1078 88 1A2f industri 2006 24986 7907 5015 863 206 25 2010 24986 7907 5015 863 206 25 2015 24986 7907 5015 863 206 25 2020 24986 7907 5015 863 206 25 1A3e övrigt 2006 146785 46715 21077 1425 1689 232 2010 143353 45610 21077 1163 1689 232 2015 141057 44873 21077 989 1689 232 2020 138761 44136 21077 814 1689 232 Summa 2006 626252 241651 152462 41027 3869 908 2010 586187 221872 136469 33843 3803 805 2015 518715 186880 105279 21163 3801 626 2020 444371 148209 70902 7175 3886 448
I figur 3 syns utvecklingen av totalemissionerna för hela området "små arbetsma- skiner" för åren 2005-2020.
Om man tittar på trenderna i scenarieberäkningen från 2006 till 2020, ser man att CO2-emissionerna minskar med 29%, CO-emissionerna minskar med 53%, NMVOC-emissionerna minskar med 83%, PM-emissionerna minskar med 29% medan NOX-emissionerna ökar med 0,5%.
Figur 3. Emissioner från små arbetsmaskiner (ton/år) i Sverige enligt scenarier.
0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 2005 2010 2015 2020 Årtal F C , C O , N M V O C 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 NO x, P M FC CO NMVOC NOx PM
8 Styrmedel
De styrmedel som vi föreslår att man tar i beaktande är uppdelade i tre huvudgrup- per; ekonomiska, regleringar samt informativa. Inom dessa huvudgrupper finns sedan mer specifika typer av styrmedel, de som är tänkta att beaktas i denna studie finns med i tabell 13.
Tabell 13. Styrmedel beaktade i denna studie.
Ekonomiska Reglering Informativa
Diff. skatt på nyinköp Avgaskrav Informationskampanj Diff. skatt på bränsle Upphandlingskrav Miljömärkning Skrotningspremie Miljözon KRAV-specifikation Subvention på bränsle Miljöklassning Svanen-märkning
Subvention på nyinköp Besiktning Frivilliga åtaganden
För varje sektor finns det sedan ett antal relevanta variabler av intresse för vilka styrmedel som kan tänkas vara intressanta. Dessa sektorspecifika förutsättningar som diskuteras i denna översikt presenteras nedan i tabell 14.
De aspekter som identifieras som relevanta är följande; åldersfördelning, ägan- deform, urban eller rural användning samt hastighet på teknisk utveckling. Dessa aspekter bedöms vara relevanta av följande anledningar:
• Åldersfördelning:
Åldersfördelningen av en viss typ av arbetsmaskin påverkar hur effektiv (och därmed hur lämplig) ett ekonomiskt styrmedel som påverkar in- köpspriser eller skrotningspriser är. Den påverkar även lämpligheten av reglerande av teknik vid nyförsäljning. Åldersfördelningen reflekterar ro- tationshastigheten hos beståndet, vilket i sin tur är avgörande för effekten hos denna typ av ekonomiska styrmedel. På tillräckligt lång sikt blir den- na aspekt mindre relevant. Den avgörande frågan som åldersfördelningen ger svar på är om ett styrmedel ska riktas in mot befintligt bestånd eller mot nyinköp.
• Ägandeform:
Ägandeformen avgör till viss del hur priskänslig en ägare kan tänkas vara för olika prisjusteringar. Generellt kan sägas att ett företag är priskänsli- gare än en offentlig verksamhet. Det privata ägandets priskänslighet är i mångt och mycket okänt, men i denna studie görs bedömningen att priva- ta ägare inte är känsliga för prisändringar som påverkar driften av maski- ner (dvs. ändrade bränslepriser), utan de är snarare känsliga för priser vid inköp eller skrotning. Detta därför att maskiner i privat ägo körs relativt lite. Ägandeformen är dessutom relevant för att identifiera hur lätt det kan tänkas vara att kontrollera efterlevnaden av ett styrmedel. Offentlig verksamhet antas vara lättast att kontrollera, följt av företag och därefter privatpersoner. Möjlighet till efterlevnadskontroll påverkar lämpligheten av ett reglerande eller ekonomiskt styrmedel. Privat ägande gynnar dess- utom informativa styrmedel.
• Urban eller Rural:
Denna aspekt är endast relevant för om miljözoner är att beakta eller inte. I rurala områden anses inte miljözoner ha en nämnvärd effekt på utsläpp av luftföroreningar. Miljözoner kan fortfarande vara intressanta för att minska bullernivåer (snöskoteranvändning i fjällmiljöer) eller skydda känsliga naturmiljöer. Men eftersom dessa aspekter inte är under beak- tande i denna studie så används indelningen mellan rural / urban som en indikator på om miljözoner kan vara effektiva eller inte.
• Teknisk Utveckling:
Hastigheten på den tekniska utvecklingen inom maskintypen påverkar bedömningen om huruvida teknikspecifika regleringar, utsläppsspecifika eller ekonomiska styrmedel bör användas. Ju snabbare teknisk utveck- ling, desto svårare för en myndighet att ha kunskap om branschen, vilket i sin tur gör teknikregleringar olämpliga. Snabb teknisk utveckling talar för ekonomiska styrmedel och emot regleringar, speciellt teknikspecifi- kationer.