Diskussion 1 Nuläget

Utsläppen till luft från de mindre arbetsmaskiner som behandlas i denna studie är såpass omfattande att det är motiverat att vidta åtgärder för att minska dem.

Utsläppen av kolmonoxid är mycket stort. Detta beror till stor del på de stora utsläppen från tvåtaktsmotorer. Kolmonoxid är framför allt ett hälsoproblem och de stora utsläppen är till stor del en arbetsmiljöfråga, för t ex skogsarbetare, men kan även vara ett problem i bl.a. snöskotersammanhang. Även kolväteutsläppen är mycket stora. Återigen hänger det ihop med ofullständig förbränning i tvåtaktsmo- torer. Kolväten är dels ett hälsoproblem, bl.a. är en del kolväten cancerogena, dels bidrar de till växthuseffekten samt till försurning via olika reaktioner i atmosfären. Användningen av flera av de maskiner som är de stora utsläppskällorna, t ex mo- torsågar och snöskotrar, är sådan att en stor personexponering uppstår. Kolväteut- släppen måste därför betraktas som det största problemet för sektorn. Vad gäller partiklar och kväveoxider så härstammar de till stor del från de dieselmotorer som finns i främst traktorer, även om snöskotrar bidrar till en stor del av partiklarna. Kväveoxider bidrar till försurning och har hälsopåverkan främst via ozonbildning. Partiklar är ett stort hälsoproblem framförallt i våra städer. Koldioxid är en växt- husgas där utsläppen från sektorn är relativt liten, trots att en stor del av maskiner- na har låg verkningsgrad. Detta beror på den relativt låga genomsnittliga använd- ningsgraden.

Jämfört med de emissioner för 2002 som rapporterats av Flodström et al.1 _{fås i} denna rapport högre värden på bränsleförbrukning samt emissioner av kolmonoxid och kolväten. Detta beror till största delen på att nya emissionsfaktorer använts för snöskotrar.

9.2 Framtida emissioner

I de scenarier som skissas ovan predikteras kraftiga minskningar av utsläppen för sektorn vad gäller CO2, CO, HC och PM, medan NOX utsläppen kvarstår. För HC rör det sig om en minskning till mindre än en femtedel av dagens utsläpp år 2020. Orsaken till detta resultat är framför allt antagandet om övergång till fyrtaktsmoto- rer för snöskotrar men även minskade emissioner från små hushållsmaskiner där den nya lagstiftningen inom EU slår igenom.

9.3 Teknik- och bränsleutveckling

En tydlig trend är att användandet av gammaldags tvåtaktsmotorer är på väg ut. De ersätts av fyrtaktsmotorer och av moderna tvåtaktsmotorer med betydlig bättre miljöegenskaper. En intressant utveckling är införandet av elektronisk bränslein- sprutning även för små bensinmotorer. Detta kommer förmodligen först på åkgräs-

sidan går utvecklingen långsamt trots den enorma teknikutveckling som faktiskt skett för dieselmotorer i vägtrafik.

För motorer med gnisttändning finns två tydliga bränsletrender. Användandet av alkylatbensin ökar kontinuerligt. Detta har inte så stor betydelse för de emissio- ner som beaktas här då det tillverkas av fossilt bränsle och uppvisar emissionsfak- torer som liknar vanlig bensin. Vad gäller sammansättningen av kolväten så finns dock en stor skillnad, där emissionerna vid användande av alkylatbensin är klart mindre toxiska. Det går bra att använda alkylatbensin i motorer designade för van- lig bensin. Den andra trenden är övergång till etanol. Med låginblandning i bensin kan nuvarande maskiner användas. För att använda mer etanol krävs normalt modi- fiering av motorerna, vilket kan göras som ombyggnad, men i praktiken kommer antagligen övergången att ske vid nyinköp. Användandet av etanol har framför allt betydelse för utsläppen av fossil koldioxid. Exakt vilken effekt man får beror på hur etanolen produceras vilket i princip kan göras med mycket lite användande av fossila bränslen. I relation till scenarierna ovan kan alltså betydande minskningar av CO2 -emissionerna fås, om man betraktar CO2 från fossila källor. För många applikationer inom denna sektor, t ex gräsklippare, är det kanske inte ett stort hin- der om etanol är något dyrare, eftersom varje konsument använder relativt lite bränsle per år. Även etanol har kolväteemissioner av mindre toxisk sammansätt- ning än standardbensin.

För dieselmotorer är det ovisst vilka bränslen som kommer att gälla i framti- den. På samma sätt som för vägtrafik kan man tänka sig en övergång till rapsme- tylester (RME), metanol, gas eller dimetyleter (DME). En fördel för denna sektor är att priskänsligheten är lägre. Med ett ökat användande av biobränslen fås då motsvarande minskade emissioner av fossilt CO2 i relation till scenarierna ovan.

9.4 Regler

För Sverige så kommer de regler som införs för små bensinmotorer att ha stor be- tydelse. Det driver på teknikutvecklingen och kommer att resultera i kraftigt mins- kade utsläpp av framför allt CO och HC samt en bättre bränsleekonomi. För snö- skotrar har reglerna i USA stor betydelse. Tillverkarna är tvungna att utveckla modeller för den amerikanska marknaden vilka sannolikt även kommer att säljas i Sverige. Detta syns bl a i den utveckling som skett för fyrtaktsmotorer, vilka nu prestandamässigt är likvärdiga med tvåtaktsmotorer och dessutom har bättre bräns- leekonomi. På samma sätt som en gång för personbilar är det den amerikanska avgaslagstiftningen som driver utvecklingen. Det är dock nedslående att liknande regler inte finns i Europa. Det är viktigt att beakta att den positiva trend som skisse- ras i avsnitt 7 är beroende av att snöskotrar med tvåtaktsmotorer byts ut mot ma- skiner med fyrtaktsmotorer. För att säkerställa denna utveckling kan det visa sig nödvändigt med regleringar. För dieselmotorer innebär de kommande reglerna måttliga skärpningar och regler saknas helt i EU för motorer < 19 kW. Här finns tydligt ett utrymme för skärpta avgaskrav vilket skulle leda till minskade emissio- ner.

9.5 Åtgärder

Det är relativt sett kostnadseffektivt att införa åtgärder för att få ner emissionerna inom denna sektor. Detta hänger samman med att lite har gjorts historiskt sett om man jämför med t ex vägtrafiken. Ett antal olika åtgärder anses lämpliga på olika delar av sektorn. Regleringar torde vara effektiva på de dieselmotorer som ingår. Här finns ny teknik som relativt snabbt kan appliceras. För snöskotrar är det viktigt att ny teknik får genomslag så fort som möjligt. Detta åstadkoms främst genom skrotningspremier, men även information och lagstiftning liknande den i USA bedöms kunna vara effektiv. Denna bedömning liknar delvis den som görs i där en frivillig miljöklassning (informativt styrmedel) i kombination med ekonomiska styrmedel föreslås i avvaktan på utveckling inom EU.16

Tillgängligheten av alternativa bränslen är en nyckelfråga för att få dessa att slå igenom. Det kan tänkas att offentliga organ borde ligga i framkant i användandet av dessa bränslen för att på så sätt få upp tillräckligt stor efterfrågan och därmed kunna bidra till lönsamhet i produktion av dessa bränslen. Detta borde ske genom ändringar i upphandlingskraven hos de offentliga myndigheterna. Även informa- tion om den lägre toxiciteten hos avgaserna från alternativa bränslen kan få stor betydelse för hushållsmaskiner. Det är troligt att allmänhetens kunskap om utsläp- pen från små arbetsmaskiner och deras påverkan på hälsa och miljö är otillfreds- ställande. Därför finns det skäl att tro att informationskampanjer skulle kunna ha stor effekt på utsläppen från den berörda sektorn. För att ytterligare driva utveck- lingen, t ex mot efterbehandlingssystem, krävs ytterligare skärpningar av emis- sionskraven. I detta sammanhang bör man inte minst ställa krav på fälttester samt mätningar på åldrade maskiner.

9.6 Samlad bedömning

En nyckelfråga för att minska emissionerna och förbättra bränsleekonomin inom sektorn är avvecklingen av tvåtaktsmotorer. Sverige bör kraftfullt verka för en avgaslagstiftning för snöskotrar som driver denna utveckling. Ytterligare åtgärder som bedöms effektiva är skrotningspremier, både för snöskotrar och små äldre hushållsmaskiner samt information till allmänheten kring utsläpp från dessa maski- ner. För att gynna en övergång till alternativa bränslen är information och tillgäng- lighet samt relativt lägre priser viktiga faktorer.

I denna studie diskuteras främst vilket styrmedel som är lämpligast för varje sektor. I själva verket är det givetvis så att en kombination av styrmedelsinsatser ger störst samlad effekt. Som exempel kan nämnas situationen med snöskotrar, där flera typer av styrmedel kan anses lämpliga.