2. TEORI
2.6 Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Arbetsmiljöverket har till uppgift att se till att arbetsgivare och arbetstagare tillsammans arbetar för en säkrare arbetsmiljö. Vid varje arbete ska en riskbedömning genomföras. En riskbedömning av arbetet följs av implementering av förebyggande åtgärder för att säkra en god arbetsmiljö. Åtgärder kan ta olika form beroende på verksamhet. Innebär exempelvis arbetet hantering av farliga ämnen skall anpassad skyddsutrustning användas. Det kan även vara en fråga om att se över aktuella arbetsrutiner.
För att göra arbetsmiljöarbetet enklare utfärdar Arbetsmiljöverket en författningssamling med föreskrifter som korrelerar med den verksamhet som ska behandlas. I denna studie har ett flertal föreskrifter refererats. Dessa föreskrifter avser generellt tillämpbara faktorer som arbetsplatsens utformning med skyddsutrustning, ventilation m.m. till riskfaktorer som förknippas med hantering av mögelangripet trämaterial.
Riskfaktorer förknippade med trämögel reglerades tidigare i en enskild föreskrift men har sedan dess arbetats in i AFS 2005:1. Hygieniska gränsvärden finns listat som organiskt damm och trädamm i AFS 2011:18. Informationsmaterial om trämögel inom verksamheter har tagits fram av Arbetsmiljöverket (ADI573 2008). Generella krav och rekommendationer för arbetsplatsens utformning finns i AFS 2009:2. Tillämpning av föreskrifter för personlig skyddsutrustning finns i AFS 2001:3.
Det refereras även ur Arbetsmiljöverkets föreläggande för vidtagande åtgärder vid Linköpings Tekniska Verk utifrån brister vid våghus och i personalutrymmen (Infosoc 2011).
2.6.1 Ventilation
Generella regler om ventilation och luftkvalitet i arbetsmiljön redogörs i AFS 2009:2, Arbetsplatsens utformning.
”Lokaler som innehåller arbetsplatser eller personalutrymmen ska vara så ordnade och ha sådana ventilationssystem för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som
18
alstras i lokalerna, att luftkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande. Luftväxlingen ska ordnas så att spridning av luftföroreningar begränsas” (AFS 2009:2, s.7).
Är föroreningskällor av typen mikrobiologiskt ämne ska spridningen begränsas med åtgärder beroende på hantering och verksamhet. Ett exempel på förebyggande åtgärder är avlägsnande av förorening omkring föroreningskällan via processventilation (AFS 2005:1).
Rekommenderat flöde på tilluften i en lokal där personalen vistas mer än tillfälligt är 7 l/s. Vid mer ansträngt fysiskt arbete ska högre flöde tillsättas. Genereras föroreningar från andra källor än personalen bör ett tillägg på minst 0,35 l/s,m2 införas (AFS 2009:2). Alla luftflöden för arbetsmiljöer är godtagbara. Mängd och typ av genererade föroreningar tillsammans med utformning av lokal och ventilationsprincip är viktiga faktorer att ta hänsyn till när luftflöde skall utvärderas.
För att hindra spridningen av mikrobiologiska föroreningar ska luftflödet styras från lokaler med lägre till högre halt luftföroreningar. Detta kan uppnås genom att ventilationen genererar undertryck i utrymmen där föroreningen är lokaliserad. Ventilations- och värmeåtervinningssystem utformas för att förhindra spridning mellan utrymmen i en byggnad (AFS 2005:1). För fastigheten ska ett övertryck råda i förhållande till omgivningen så att damm och partiklar inte kommer in via läckage eller öppnande av ytterdörrar (Infosoc 2011).
Verksamhet i lokaler som innebär hantering av mikrobiologiska föroreningar med anslutning till andra personalutrymmen rekommenderas separata ventilationssystem. För byggnader med gemensamt ventilationssystem ska spjäll kunna stängas helt till anslutande personalutrymmen vid driftstörningar (Wahlberg M. 2013).
För ventilation av typen FTX-system med roterande värmeväxlare för värmeåtervinning finns risken att gaser, damm och partiklar överförs mellan frånluft och tilluft. Statisk värmeväxling med plattvärmeväxlare eller vätskekopplad värmeväxlare är att föredra för att minimera till och med eliminera risken för cirkulation av luftföroreningar i byggnaden (Warfvinge, Dahlblom 2010). Ett visst läckage sker i plattvärmeväxlare men kan styras om korrekt tryckförhållande mellan tillufts- och frånluftskanal uppnås (Fläkt Woods 2009b).
2.6.2 Personlig skyddsutrustning
Personlig skyddsutrustning skall enligt arbetsmiljölagen användas när andra förebyggande åtgärder inte anses tillräckliga. Användning av personlig skyddsutrustning får inte ersätta eller hindra implementering av förebyggande åtgärder. Vid direkt hantering av potentiellt mögelangripet trämaterial eller under mögelsanering ska andningsskydd och skyddskläder användas kontinuerligt (AFS 2005:1).
Andningsskydd med partikelfilter, klass P2, är tillräckligt skydd mot luftburna mikroorganismer. Filter klassas enligt svensk och europeisk standard (SS-EN) där filterprestanda utfärdas utifrån filtrets förmåga att avskilja partiklar mellan 0,1 och 1,0 µm. Klass P2 avskiljer 94 % av ovanstående partikelstorlek. Förvaring av andningsskydd ska ske på sådant sätt att det skyddas mot damm och smuts, förslagsvis i skåp eller plastpåse (AFS 2001:3). Andningsskydd ska utprovas individuellt och
19
normalt användas enbart av en person. Om skyddet inte sluter tätt mot ansiktet finns risk för läckage. Vanliga orsaker till läckage är smutsig andningsventil, förbrukat filter eller dålig passform (Arbetsmiljöverket 2015).
Trädamm och mögelsporer fastnar lätt på kläder och annan utrustning vilket kan innebära en risk att spridning sker till andra personalutrymmen. Skyddskläder som används vid hantering av mögligt trämaterial bör därmed förvaras separat från ordinarie arbetskläder och arbetsytor (Sandberg 2007).
2.6.3 Underhåll och skötsel
Underhåll ska genomföras i den mån och med de tillvägagångssätt som behövs för att förebygga ohälsa i arbetsmiljön.
”Det är viktigt att underhåll, reparation, service och kontroll av ventilationssystem och andra tekniska anordningar kan utföras utan risk. Riskbedömningen behöver baseras på bl.a. vad anordningen använts till och i vilken slags verksamhet” (AFS 2005:1,
s.59).
Filterbyte för ventilation rekommenderas att genomföras minst 1 – 2 gånger per år. En gång på hösten efter spor- och pollensäsong och på våren efter uppvärmningssäsongen (Antonsson, Christensson et al. 2005). För välanvända dammsugare kan filter behöva bytas vid fler tillfällen under ett år. Byte av smutsiga filter i ventilation och dammsugare bör lämpligen utföras på sådant vis att den som byter filter inte utsätts för mikrobiologiska föroreningar och damm (ADI573 2008). Det samma gäller vid rengöring av ventilationens don och kanaler (Infosoc 2011). OVK, obligatorisk ventilationskontroll av ventilationssystem för arbetsmiljöer bör ske med ett intervall på 3 år. OVK innebär en övergripande funktionskontroll av fastighetens ventilationsenheter (Antonsson, Christensson et al. 2005).
En schemalagd städning och rengöring av arbetsmiljön har till funktion att motverka risker för ohälsa. Städning med en väl utformad ventilation håller dammhalten låg.
”Det är viktigt att städmetoder och rutiner är anpassade efter lokalens funktion och verksamhetens art. Det är dessutom viktigt att välja sådana metoder som innebär minsta möjliga risker för städpersonalen och andra arbetstagare” (AFS 2009:2, s.94).
Vid städning och rengöring av arbetslokalen kan mikrobiologiska luftföroreningar uppstå om olämpliga metoder används. Sopning och dammande av ytor kan virvla upp mögelangripet material eller damm och skall därmed undvikas. Dammsugning är en lämplig metod om frånluften förs ur utrymmet via centraldammsugare och filtreras med HEPA-filter (AFS 2005:1).
2.6.4 Hantering
Krav och rekommendationer inom hantering innebär användning av lämplig utrustning och översyn av aktuella arbetsrutiner.
”Arbetsmetod, process och teknisk anordning väljs och utformas så att uppkomst av mikrobiologiska arbetsmiljörisker motverkas” (AFS 2005:1, s.8).
20
Ett exempel på åtgärd vid hantering, för att begränsa spridningen av föroreningar, är att placera föroreningskällan i slutna utrymmen. Det är även viktigt att föroreningar inte sprids vidare till anslutande utrymmen via exempelvis ventilation, kläder och annan utrustning. Det kan vara aktuellt att utforma hanteringen alternativt införa fjärrstyrning av processen på sådant vis att eventuell exponering för trämögelsporer minimeras (ADI573 2008).
Personal som hanterar trämaterial ska informeras och utbildas om riskerna med spridning och inandning av damm och mögelsporer. Detta i mån om att utveckla förståelse för införda förbättringsåtgärder och motivera personal att följa instruktioner vid hantering (Infosoc 2011).
21