5.1 Resultatdiskussion
Arbets- och skyddsrutiner
Genom observationer av arbetet med bränsleprovtagning kunde det konstateras att hanteringen av prover med träbränsle sker till stor del öppet i lokalen under provtagning. Bortsett från tiden när trämaterialet aktivt torkas i ventilerade ugnar eller behandlas under dragskåp. Trämaterial som hanteras och transporteras öppet kan innebära en spridning och vidare exponering för eventuellt trämögel och damm. Detta eftersom föroreningar sprids till omgivningen med hjälp av luftströmmar som genererats av antingen ventilationen, värme-, fukttransport eller aktivitet i och omkring provtagningslabbet. Förhoppningsvis ska denna observation öka kunskapen om riskerna med trämögelsporer hos personalen vid vågstationen. Men även få dem att genomföra ett säkert arbete med både deras och andras hälsa vid vågstationen i åtanke.
Medeltemperaturen i provtagningslabbets vistelsezon är 21,3°C med en vertikal temperaturskillnad på som mest 1,7°C. Detta är inom den optimala temperaturen på 20 - 30°C för tillväxt av trämögelsvampar. Det kan även förutsättas att det är en lokalt hög luftfuktighet på nyanlänt trämaterial, som är ytterligare en miljöfaktor som krävs för mögeltillväxt. Enligt observation kan trämaterial tillåtas stå öppet i provtagningslabbet med ovanstående förhållanden i uppemot 8 timmar. Detta ger tid för mögelsporer att gro och redan etablerade mögelsvampar kan öka i tillväxt samt frigöra fler mögelsporer i luften. Detta blir framförallt en stor risk under spor- och pollensäsong. Mögeltillväxt under övriga tider på året ska dock inte bortses ifrån.
Prover med trämaterial torkas vid 105 - 106°C i över ett dygn vilket räcker för att ta död på mögelsvamp och sporer. Värt att nämna är att tillväxten av mögel har avstannat men faran med mögelsporer kvarstår. Vid observation tas prover ut ur ugn för att vägas, vilket även detta sker öppet i lokalen. Proverna kan till ytan vara torra och varmare än temperaturen i omgivande luft. I detta fall kan trädamm och mögelsporer komma att transporteras med konvektiva luftströmmar men även enklare frigöras av omgivande luftströmmar eftersom ingen fukt binder partiklarna till ytan.
Enligt observationen används ingen personlig skyddsutrustning vid hantering av trämaterial i provtagningslabbet. Enligt föreskrifterna ska skyddsutrustning användas om förebyggande åtgärder är otillräckliga. Direkt hantering med eventuellt mögelangripet material kräver även ett arbetssätt som involverar både andningsskydd och överdragskläder. I detta fall har det varit osäkert om ventilation och hanteringen vid provtagning varit tillräcklig. Detta innebar att ett införande av andningsskydd redan utfärdats av Karlstads Energi AB innan denna studie inleddes.
Att inte använda personlig skyddsutrustning vid verksamheten kan bero av flera faktorer. Exempelvis kan förståelsen av uppkomst, spridning och hälsorisker med mögelsporer vara undermåliga. Det kan även handla om låg motivation att använda utrustningen om dessa hindrar och påfrestar personalen i deras arbete. Detta eftersom laster med träbränsle anländer till vågstationen oregelbundet under arbetsdagen kan exempelvis ett frekvent av och på med skyddsutrustning samt öppnande och stängande av dörrar bli slitsamt för personalen. Värt att nämna är att en extra investering i åtgärder
39
samt ett kontinuerligt korrekt utförande, som syftar att förbättra arbetsmiljön, leder till en på längre sikt hälsosammare och mer trivsam arbetsplats.
En förbättringsåtgärd är att gå ifrån den gravimetriska mätmetoden till ett effektivare och säkrare alternativ. Detta eftersom nuvarande mätmetod för det första är mycket resurskrävande. Tiden det tar att utföra en provtagning och den omfattande hanteringen av prover utgör en hälsofara för verksam personal. För det andra innebär mätmetoden en hälsorisk eftersom det i detta fall handlar om regelbunden och ibland långvarig vistelse i en lokal där risken för att exponeras för trädamm och mögelsporer är hög. Tveksamheter existerar dock i att gå ifrån en redan väl validerad och etablerad mätmetod av bränslets fukthalt. I dagsläget förklaras det med oklarheter som moderna metoder har när det kommer till mätnoggrannhet. Den gravimetriska metoden är dock inte utan mätavvikelser något som Henrik Nylund (2013) tar upp i sin sammanställning av metoder för mätningar av träbränsle. Detta eftersom stora penningvärden av träbränsle åker förbi vågstationen varje dag är valet kring mätmetod av fukthalt en högst aktuell ekonomisk fråga.
Ventilationssystem
Genom observationer och mätningar kunde det konstateras att det för aktuell verksamhet saknas ett projekterat ventilationssystem som för bort luftföroreningar på ett effektivt sätt. Beroende på vad som prioriterats i lokalen för provtagning, om det varit bortförande av luftföroreningar eller komfort, är respektive deplacerande eller omblandande ventilationsprincip att föredra. Att blanda ovanstående ventilationsprinciper hör däremot inte till vanligheterna, om det inte handlar om utjämnande ventilationsprincip. I detta fall motverkas syftet med att föra bort förorenad luft innehållande trädamm och mögelsporer. Detta eftersom luften till en början stiger till taket för att sedan cirkuleras tillbaka i lokalen, vilket illustreras i figur 21. Varför ventilationen ser ut som den gör idag beror sannolikt av hur verksamheten såg ut under nittiotalet. När värmeutvecklingen från sämre isolerade ugnar förmodligen varit högre och kännedomen om riskerna samt förekomsten av trämögelsporer vid energiproduktion varit sämre.
När mätningar på tilluftens temperatur genomfördes i mars, år 2015, var det 3°C utomhus. Tilluften behövde därmed uppvärmas med en värmeväxlare samt elbatteri till uppmätta 19,0 – 19,2°C. Detta är en normalt underliggande temperatur i relation till rumstemperaturen för att uppnå rätta luftrörelser och deplacerande effekt. Enligt observation av dokument för ventilationsaggregatet slogs uppvärmningen av tilluft ifrån vid en utetemperatur på +20°C. Kylning av luft sker enbart via externa kylmaskiner i specifika utrymmen. Att tillföra en varmare och snabbt stigande tilluft på sommaren kan innebära en försämrad ventilation med större förekomst av fenomen som kortslutning och stagnationszoner. Vidare studier bör genomföras för att beräkna tempererad tilluft vid max- och minfallen som sommar och vinter. Detta för att få en bättre bild av skiftande luftrörelser i lokalen beroende på utetemperatur.
Genom observation av ventilationsaggregat konstaterades det att värmeväxlaren är av typen plattvärmeväxlare. Det noterades även en by-pass på frånluftskanalen till tilluften som används vid behov av avfrostning i värmeväxlaren. Orsaken till ursprungliga valet av dessa ventilationslösningar ligger troligen i dåvarande använd teknik samt vilken
40
funktion ventilationen skulle uppfylla. Med facit i hand om riskerna med trämögelsporer innebär dessa komponenter en hälsofara. Läckage kan ske mellan från- och tilluft vilket kan leda till att förorenad luft tillförs hela fastigheten. Åtgärder var att byta typ av värmeväxlare och metod för avfrostning.
Ventilation och luftrörelser
För att bekräfta undertryck i provtagningslabbet kan vidare studier behöva genomföras. Resultatet visar på varierande rörelsemönster för luften vid öppen dörr till entréhallen. Luftflödet och dess riktning genom dörröppningen kan bero på flera faktorer. Vid tillfälle för observation med rökgasgenerering har dörren mellan provtagningslabb och entréhall stått öppen under en längre tid. Temperaturen mellan lokalerna vid mätning skiljde enbart med 0,1°C. Detta betyder att ingen markant förflyttning av luft kunde ske till följd av densitetsskillnader.
Vid besiktning av ventilationssystemet år 2012 noterades på markvåningen höga flöden vid frånluft och låga vid tilluft. Detta kan innebära att tryckförhållandena mellan lokaler i fastigheten inte stämmer med planerad dimensionering. Enligt resultat ska fastigheten hålla ett övertryck med 455 l/s tilluft och 355 l/s frånluft. I provtagningslabbet ska det råda undertryck med 135 l/s tilluft och 170 l/s frånluft. Vid öppning och stängning av dörr till gångbanan kan det innebära att damm rörs upp från golv och ytor. Även damm utifrån kan följa med in med luftflöden som skapas. Luftflöden för hela fastigheten bör därmed studeras närmare för att kartlägga rådande tryckförhållanden i vågstationen. Enligt mätningar och luftföringsanalys i och omkring dragskåp observerades en låg och ojämn lufthastighet genom skåpet samt en viss turbulens. Med öppning vid säkerhetsnivå på 30 cm är medellufthastigheten 0,38 m/s. Det är lägre än den ursprungligen uppmätta hastigheten på 0,58 m/s samt den rekommenderade hastigheten på 0,5 m/s. Ojämn lufthastighet och turbulens i skåpet kan bero på luftflödet som genereras av tilluften förbi dragskåpets öppning, som kan observeras i figur 18. I och med detta finns risken att föroreningar sprids utanför öppningen av dragskåpet. Turbulens som i nuläget uppstår i dragskåpet bör dock försvinna efter ombyggnation av lokalens allmänventilation.
Medellufthastighet i provtagningslabbets vistelsezon uppgår till 0,06 m/s. Detta anses som ett lågt värde om ventilationens syfte är att föra bort luftföroreningar. Rekommenderade lufthastigheter ligger inom intervallet 0,15 och 0,5 m/s beroende på ventilationsprincip och avsikt med ventilationen. Vid luftföringsanalys i vistelsezonen kunde en viss stagnation av luft observeras. I dessa stillastående luftmassor kan luftföroreningar ackumuleras och kvarstå en längre tid. I figur 21 illustreras luftens långsamma transport genom lokalen upp till frånluftsdonen samt tilluftens recirkulation av den förorenade luften. Den stillastående luften kan bero på de båda motverkande ventilationsprinciper som visas skapa en långsamt virvlande zon i mitten av lokalen, enligt figur 16.
Genom luftföringsanalysen kunde det konstateras att luften transporteras långt, horisontellt i provtagningslabbet. Denna transport förekommer både i vistelsezonen och i taknivå vilket illustreras i figur 20 och 21. I detta fall transporteras förorenad luft längre horisontellt i relation till den vertikala transporten. Detta är sannolikt en påföljd av placeringen av diverse till- och frånluftsdon i provtagningslabbet.
41
5.2 Metoddiskussion
Mätningar och luftföringsanalys genomfördes endast i vågstationens provtagningslabb. Valet att genomföra mätningarna i provtagningslabbet grundar sig i att trämaterial med potentiella mögelsporer hanteras enbart i denna lokal. Genomförande av samma ventilationsundersökning i resterande lokaler kan ge en utvecklad bild av hur vidare spridning utanför provtagningslabbet och exponering av luftföroreningar sker vid vågstationen.
Mätningar och observationer genomfördes endast under ett par dagar i mars-månad. För att få en mer representativ bild av förändringarna för lufttransporten i provtagningslabbet borde mätningar utföras vid fler, jämnt utspridda, tillfällen över ett år. Detta eftersom luftrörelser och luftegenskaper i lokalen kan bero på säsongsbetonade faktorer som temperatur, vind, fukthalt, arbetsfrekvens m.m.Konsekvenser av dessa kan vara att luften transporteras annorlunda med andra förekomster av stillastående luft, virvelbildningar och kortslutning i ventilationen. Studien kan däremot redan utifrån färre observationer och mättillfällen påvisa en bristande ventilation och arbetssätt i provtagningslabbet. Med hälsorisker och förekomsten av trämögelsporer inom liknande verksamheter i åtanke anses detta räcka som ett initiativ för att införa diverse förbättringsåtgärder.
Att använda rökgasgenerering för att visualisera luftrörelser var en bra metod och kompletterade mätningarna väl. Vidare studier med rökgasgenerering och luftföringsanalys bör däremot genomföras vid fler tillfällen eller under en längre tid, för att ge en representativ bild av förändringar under ett år. Problem med rökgasgenerering var att dokumentera luftrörelser på bild eftersom vit rök ”försvinner” emot vissa bakgrunder och ljus. En lösning kan vara att införskaffa olika färger på röken. Färgad rök kan även användas för att utveckla luftföringsanalysen då olika luftrörelser i lokalen och deras interaktion kan dokumenteras samtidigt.
Valet att avgränsa studien till en utvärdering av arbetsmiljö och ventilation i anslutning till hantering av trämaterial gjordes i ett tidigt skede. Detta eftersom studien syftar till att identifiera brister och framföra förslag på förbättringsåtgärder. Bland åtgärder finns utformning av ett ventilationssystem som uppfyller kraven om en god och säker arbetsmiljö. Vid dimensionering av ett ventilationssystem för en fastighet måste hänsyn tas till en mängd faktorer som typ av luftföroreningar, byggdimensioner, komfortkrav, tryckförhållanden, energianvändning m.m. Faktorer som praktiskt måste mätas, beräknas och dimensioneras, ett arbete som ansågs passande för vidare studier.
42