Utvärdering av arbetsmiljön på en träbränslemottagning

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Miljö- och energisystem

Anders Svensson Höök

Utvärdering av arbetsmiljön på en

träbränslemottagning

En studie om spridning av trämögelsporer

Evaluation of the work environment at a wood fuel

reception

A study of the spread of wooden mold spores

Examensarbete 22,5 hp

Högskoleingenjörsprogrammet i energi- och miljöteknik

Juni 2015

Sammanfattning

Karlstads Energi AB:s vågstation vid Hedenverket i Karlstad är en anläggning där invägning och analys av träbränsle utförs. Provtagning och hantering av träbränsle hör till de dagliga arbetsuppgifterna för personalen. Vid nära hantering av trämaterial finns risken att exponeras för trämögelsporer. Exponering av mikrobiologiska luftföroreningar kan orsaka hälsobesvär på lungor och luftvägar hos människor.

Efter utförd riskbedömning av vågstationen noterades en oro att trämögelsporer och dammpartiklar sprids bortom lokalen för provtagning av träbränsle till andra utrymmen. Bedömningen talar för att ventilationen kanske är bristfällig och inte är anpassad för den aktuella verksamheten. Potentiell spridning av trämögelsporer via hantering, undermålig städning samt via kläder och annan utrustning tillhörde även problematiken.

Syftet med detta arbete var att vid provtagningen av träbränsle förtydliga spridning och exponering av luftburna trämögelsporer i arbetsmiljön. Detta med avsikt att identifiera områden och arbetsrutiner där förebyggande åtgärder mot spridning av trämögelsporer kunde införas. Målet var att definiera luftrörelser i lokalen till följd av arbetsrutiner och ventilation. Resultatet från undersökningen fungerade som ett underlag för utvärdering av åtgärder mot spridning och exponering av trämögelsporer.

Genom mätningar och observationer kunde luftrörelser och föroreningskällor identifieras. Mätningar avsåg luftens temperatur och hastighet i lokalen. Ventilationen undersöktes genom observation av luftrörelser och inventering av ventilationsutrustning. Arbets- och skyddsrutiner observerades utan social interaktion från observatören. Resultat från mätningar och observationer analyserades och jämfördes med riktvärden presenterade i litteratur, forskningsarbeten samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Ventilationen i lokalen för provtagning av träbränsle konstateras vara bristfällig för pågående verksamhet. Spridning och exponering av hälsofarliga trämögelsporer utgörs av bristen på tillräcklig processventilation, långa horisontella luftflöden, stillastående luft och cirkulerande av förorenad luft. Observation av arbets- och skyddsrutiner visar på bristande inneslutning av föroreningskällor. Det är även dålig användning av personlig skyddsutrustning samt genomförande av städning.

Abstract

Karlstads Energi AB's weighing station at Hedenverket in Karlstad is a facility where weighing and analysis of wood fuel are carried out. Sampling and handling of wood fuel is one of the daily duties for the staff at the weigh station. At the close management of wooden material there is a risk of exposure to airborne mold spores. Exposure to microbiological air pollution may cause health problems in the lungs and airways of humans.

After performing the risk assessment at the weighing station there was concerns that mold spores and dust particles spread beyond the premises for the sampling of wood fuel to other areas. The assessment indicates that the ventilation may be inadequate and is not adapted to the current work environment. Potential spread of mold spores through handling, poor housekeeping and by clothing and other equipment also belonged to the uncertainties.

The aim with this study was by the sampling of wood fuel to clarify the dispersion and exposure to airborne mold spores in the work environment. This is with the intention to identify areas and work routines where preventive measures against the spread of mold spores could be introduced. The goal was to define the air movement within the premises of wood fuel sampling as a result of working practices and ventilation. The results of the study served as a basis for the evaluation of measures against the spread and exposure of mold spores.

By measurements and observations the air movements and sources of contamination within the premises could be identified. Measurements relate to the air temperature and air velocity within the premises. The ventilation was investigated by observation of air movement and taking inventory of the ventilation equipment. Work and protective practices were observed without any social interaction by the observer. Results of measurements and observations were analyzed and compared to guidelines presented in literature, research works and the Swedish Work Environment Authority's constitution. The ventilation of the premises for the sampling of wood fuel was found to be flawed for the current work environment. The dispersion and exposure to hazardous mold spores is the lack of sufficient exhaust ventilation, long horizontal air flow, stagnant air and circulating of contaminated air. Observations of work and protective procedures show an insufficient containment of pollution sources. It is also poor use of protective equipment and carrying through with cleaning.

Förord

Denna rapport är skriven av Anders Svensson Höök som ett examensarbete för Energi- och miljöingenjörprogrammet på Karlstads Universitet på uppdrag av Karlstads Energi AB. Handledare på Ingenjörs- och kemivetenskapsinstitutionen, verksamhet Miljö- och energisystem, är Are Kjeang. Examinator är Lena Stawreberg. Intressent vid Karlstads Energi är Magnus Eklind.

Examensarbetet har redovisats muntligt för en i ämnet insatt publik. Arbetet har därefter diskuterats vid ett särskilt seminarium. Författaren av detta arbete har vid seminariet deltagit aktivt som opponent till ett annat examensarbete.

Jag vill tacka Karlstads Energi AB för möjligheten att utföra mitt examensarbete vid deras anläggningar. Främst vill jag rikta ett stort tack till min intressent på Karlstads Energi, Magnus Eklind, som bidragit med tillträden, kontakter och information som gjort detta examensarbete möjligt.

Slutligen vill jag även tacka Are Kjeang, Lena Stawreberg och Roger Renström vid Karlstads Universitet för deras akademiska vägledning inför och under arbetets gång.

Ordlista

AFS – Arbetsmiljöverkets författningssamling bestående av ett åttiotal föreskrifter. Allergisk alveolit – Funktionsnedsättande lungsjukdom orsakad av upprepad inandning av organiskt damm som individen utvecklat en överkänslighet mot.

Allmänventilation – Ventilation med avsikt att transportera bort luftföroreningar alstrade av människor, byggmaterial och inredning.

AV – Arbetsmiljöverket, svenska förvaltningsmyndigheten för arbetsmiljöfrågor. Exponering – Inom medicin när en organism utsätts för en substans eller förening. Frånluft – Luft som transporteras bort från lokalen.

FTX – Ventilationssystem bestående av från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning.

Grot – Spillved efter skogsavverkning bestående av grenar och toppar.

HGV – Hygieniskt gränsvärde, högst godtagbara halt skadligt ämne i inandningsluften. KEAB – Karlstads Energi AB, kommunägt energi- och renhållningsföretag.

Luftförorening – Gaser och partiklar som negativt påverkar människan och miljön. Medelvärde – Genomsnittligt värde av ett urval tal.

Median – Talet i en mängd tal där antalet tal större än medianen är lika med antalet mindre tal än medianen.

Mikrobiologiskt ämne – Fler- och encelliga organismer, oupptäckbara för blotta ögat, med förmågan att dela och föröka sig.

Operativ temperatur – Medelvärdet av lufttemperatur och strålningstemperaturen från omgivande ytor.

OVK – Obligatorisk ventilationskontroll, regelbunden funktionskontroll av fastigheter. Processventilation – Ventilation med avsikt att transportera bort alstrade

luftföroreningar nära föroreningskällan för att hindra vidare spridning i lokalen. Tilluft – Luft som transporteras till lokalen.

Undertryck – Skapas i utrymmen relativt till omgivningen när större luftmassor transporteras bort från lokalen än det tillförs.

Innehållsförteckning

2.2.1 Mögelsporer och hälsoeffekter ... 6

2.2.2 Mätning av mögelsporer ... 7

2.2.3 Förekomst av mögelsporer vid biobränsleverk ... 7

2.2.4 Förebyggande åtgärder och skyddsutrustning ... 8

2.3 Ventilation ... 8

2.3.1 Luftföroreningar ... 9

2.3.2 Luftflöde och luftrörelser ... 10

2.3.3 Ventilationsbegrepp ... 11 2.4 Allmänventilation ... 12 2.4.1 Omblandande ventilation ... 12 2.4.2 Deplacerande ventilation ... 13 2.4.3 Envägs-/kolvströmsventilation... 14 2.4.4 Utjämnande ventilation ... 14 2.5 Processventilation ... 15 2.5.1 Infångande utsug ... 15 2.5.2 Omslutande utsug ... 16 2.6 Arbetsmiljöverkets föreskrifter ... 17 2.6.1 Ventilation ... 17 2.6.2 Personlig skyddsutrustning ... 18

2.6.3 Underhåll och skötsel ... 19

4. RESULTAT ... 25

4.1 Arbets- och skyddsrutiner... 25

4.2 Ventilation ... 26

4.3 Lufthastighet och temperatur ... 27

4.4 Luftrörelser ... 29

4.5 Förslag till förbättringsåtgärder... 35

1

1. Inledning

I och med ett ökat behov av biobränsle hos svenska värme- och kraftvärmeverk har det i sin tur inneburit en ökad hantering av flis och grot i alla led av skogsenergikedjan. Parallellt med den ökande användningen av trämaterial vid energiproduktion sker ett arbete med att uppmärksamma de tillkommande arbetsmiljöriskerna. Ett exempel är Arbetsmiljöverkets rapport om arbetsmiljöriskerna vid GROT-hantering (RAP2004:6). Arbetsmiljöverket har sedan lång tid tillbaka gått ut med rapporter, broschyrer och föreskrifter i mån om att sprida kännedom om riskerna och en riktad information till verksamheter som hanterar biologiskt material. Arbetsmiljöverkets broschyr om trämögel informerar om att potentiell hälsorisk för människor som hanterar trämaterial kan förekomma (ADI573 2008). Ett problem som varit känt sedan länge inom verksamheter som lantbruk, sågverk och fastbränsleanläggningar.

Flis är ett organiskt material som vid rätta miljöförhållanden är en gynnsam plats för tillväxt av trämögel. Hantering av mögelangripen flis medför att mögelsporer frigörs och förorenar den omgivande luften. Detta kan i sin tur innebära en hälsorisk om det kommer in i människans luftvägar. Hälsoeffekter efter exponering av trämögelsporer är många. Den mest allvarliga är utvecklingen av lungsjukdomen, allergisk alveolit (RAP 2004:6).

Fall av luftvägsbesvär och allergisk alveolit har rapporterats i alla yrkesgrupper som dagligen hanterar flis (RAP 2004:6). I rapporten ”Exposure to airborne microbial

components in autumn and spring during work at Danish biofuel plants” utförde Anne

Mette Madsen (2006) mätningar av mögelhalten i luften vid fem danska biobränsleeldade verk. Madsen fann hos alla fem verken generellt höga koncentrationer av mögelsporer i luften där biobränsle hanterades. Under 2011 kunde arbetsmiljöverket uppmärksamma flera brister hos Linköpings Tekniska verk, när det visat sig att flera anställda som hanterat flis uppvisat symtom av luftvägsbesvär och allergisk alveolit (Infosoc 2011).

Vid hantering av flis inomhus, vilket sker vid provtagning av flisens fukthalt, finns en ökad risk för personalens hälsa eftersom bristande ventilation och arbetsrutiner kan få allvarliga konsekvenser. En yrkesman vid ett anonymt, fliseldat, värmeverk beskriver att efter han arbetat med provtagning av flis och grot drabbats av allergisk alveolit. I detta fall uppgavs ventilationen som dålig samt att fel typ av filter och personlig skyddsutrustning hade använts (KFS 2015).

För att minska risken att utsättas för mögelsporer krävs en genomtänkt ventilerad arbetsmiljö samt väl genomförda arbets- och skyddsrutiner. Tanken med ventilation är att effektivt transportera bort genererade luftföroreningar via de luftrörelser som skapas (Warfvinge, Dahlblom 2010). I forskningsrapporten ”Utvärdering och optimering av

industriventilationsanläggningar” konstaterar Jonas Lindhe (2006) att ett effektivt

2

1.1

Bakgrund

På energiföretaget Karlstad Energi AB är man väl medveten om riskerna med trämögel. Utifrån ett arbete med riskbedömning av flera anläggningar samt granskning av arbetsrutiner, rekommenderas förbättringsåtgärder som ska förhindra att personalen exponeras för trädamm och mögelsporer. Vid Karlstads Energis kraftvärmeverk Hedenverken har anläggningens vågstation (Figur 1) genomgått samma procedur. Vid vågstationen arbetar personalen reguljärt med trämaterial. Flis tas ut som prover från inkommande lastbilar och hanteras i en lokal på övervåningen. Provtagningslabbet är utrustat med dragskåp, torkugnar m.m. Detta är i syfte att bestämma träbränslets vatteninnehåll och därmed dess effektiva värmevärde. Se figur 2 för vågstationens övervåning med provtagningslabbet markerat med streckad linje.

Figur 1. Vågstationen på Karlstads Energi AB, Hedenverken, Karlstad.

Figur 2. Övervåningen på vågstationen med lokal för träbränsleprovtagning inom streckad linje.

3

Ett oros- och riskmoment är att trämögelsporer samt damm sprids till andra utrymmen i vågstationen via till exempel bristfällig ventilation i provtagningslabb eller via kläder och annan utrustning. Ett intresse hos Karlstads Energi AB ligger därmed i hur luftutbytet och luftrörelser ser ut i provtagningslabbet med verkande utrustning som torkugnar, dragskåp, från- och tilluftsdon samt öppna och stängda dörrar.

Det ligger även ett intresse i att identifiera tillfällen, vid arbetet med provtagning av träbränsle, när risken för spridning och exponering av mögelsporer anses hög.

1.2

Syfte

Syftet med studien är att kartlägga risken för exponering av potentiellt hälsofarliga trämögelsporer vid provtagning av träbränsle. Detta med avsikt att utifrån kartläggningen lägga fram förslag på åtgärder som förebygger spridning av mögelsporer i arbetsmiljön.

1.3

Målformulering

Målsättningen med studien är att genom observation av arbetsrutiner samt en undersökning av ventilationen svara på följande frågeställning:

 Hur sker arbetet med provtagning av träbränsle, i och omkring provtagningslabbet, hos Karlstads Energi AB?

 Hur är befintliga ventilationssystemet utformat vid vågstationen?

 Vilka lufthastigheter, temperaturer och luftrörelser förekommer i provtagningslabbet?

 Vilka förbättringsåtgärder mot spridning och exponering av trämögelsporer bör införas och hur ska dessa utformas i förhållande till nuvarande arbetsmiljö? Flera rapporter och studier beskriver förekomsten av trämögel vid hantering av trämaterial. Detsamma gäller litteratur kring utformning av allmän- och processventilation för bortförande av luftföroreningar. Det är dock få rapporter som djupgående behandlar åtgärder för att hindra spridningen av trämögelsporer via luften vid biobränsleverk och än mindre kring verksamheten som är provtagning av träbränsle inomhus. Arbetet i denna studie ska därmed användas som inspiration och uppslag för läsaren att utveckla och implementera egna förebyggande åtgärder för så väl Karlstads Energi AB som andra intressenter.

1.4

Avgränsningar

Studien omfattar undersökning av arbetssätt och ventilationssystem i anslutning till hanteringen av träbränsleprover vid vågstationen. Undersökning av ventilationen utgår ifrån att kartlägga befintligt ventilationssystem med avsikt att utvärdera och presentera lämpliga åtgärder. I och med detta genomförs inga beräkningar av eventuellt framtida ventilationssystem med parametrar som till exempel luftflöden. Detta eftersom ventilationssystem bör utformas för hela fastigheten vilket skulle innebära att en övergripande utredning med faktorer som komfort, tryckförhållanden, energianvändning m.m. skulle behöva genomföras.

4

denna studie ligger vid att ge ett underlag till vidare utredning av föreslagna åtgärder som leder till en säkrare arbetsmiljö.

Mätningar och observationer av luftens hastighet och temperatur samt luftrörelser begränsas till vågstationens provtagningslabb där träbränsleprover behandlas. Observation av arbets- och skyddsrutiner sker i utrymmen där personalen med ansvar för träbränsleprovning vistas under ett arbetspass.

Observation av arbetsrutiner i form av enkätundersökningar eller intervjuer undviks. Detta eftersom deltagaren kan minnas fel, inte förstår frågan eller svara med osanning, av olika orsaker, vilket kan leda till avvikelser från vad studien avser att studera.

5

2. Teori

I teoriavsnittet görs beskrivningar av trämögel, provtagning av träbränsle, ventilationsteori, allmän- och processventilationens principer samt tillämpliga föreskrifter från arbetsmiljöverket. Teorin avser vara ett relevant underlag till frågeställningen och vidare genomförande. Litteratur består av forskningsrapporter, artiklar, föreskrifter, webbsidor samt litteratur inom ventilationsteknik.

2.1

Provtagning av biobränsle

Med en ökad handel av biobränsle i form av flis och grot kommer kraven på invägning och fastställande av bränslets energiinnehåll. Invägning och analys av bränsle görs normalt hos mottagaren och betalning sker utifrån bränslets kvalitet och energiinnehåll. Frekventa mottagare av flis och grot är biobränsleeldande värme- och kraftvärmeverk. Vid denna typ av verksamhet är det en nödvändighet att analysera bränslets energivärde. Oftast av ekonomiska skäl men även för att minimera driftstörningar på biobränslepannan.

Träbränsle innehåller naturligt en del vatten och det är fuktmängden som bestämmer bränslets effektiva energivärde. Den vanligaste metoden som används vid energiverken för att bestämma fukthalten på biobränsle är den gravimetriska metoden. Mätmetoden innebär att analysera viktskillnaden på ett bränsleprov före och efter torkning. Bränsleprov tas från inkommande laster var på provet vägs och sätts in i ugn med en temperatur på 105 ± 2°C. Torkning av provet pågår tills dess att vikten stabiliserats, vilket tar cirka ett dygn. Stabil vikt anses vara när vikten på provet inte ändras mer än 0,2 % under en timme. Efter fullbordad torkning och avdunstning av provets vatteninnehåll, vägs provet igen för att avgöra viktminskningen (Nylund 2013).

Den gravimetriska metoden anses vara en etablerad och validerad mätmetod med god mätnoggrannhet för att avgöra fukthalten i bränslet. Metoden är dock inte utan problem. Att samla in, väga och torka prover kräver mycket resurser i form av personal. Det tar även lång tid mellan det att bränsleprovet tas ut tills att dess energiinnehåll är bestämt. I och med detta har en önskan inom energibranschen för effektivare mätning av fukthalter inneburit en ökad marknad samt utveckling av flera nya mätmetoder. I rapporten ”Sammanställning av tekniker och metoder för mätning av fukthalt i trädbränslen” nämner Henrik Nylund (2013) en rad olika mätmetoder som redan används kommersiellt eller är under utveckling. Metoder som i relation till den gravimetriska metoden avgör bränslets fukthalt i realtid och är till stor del helt automatiska eller delvis fjärrstyrda.

Ytterligare kvalitetsbestämmelser av biobränsle vid mottagningen är fraktionsstorleken samt förekomsten av främmande föremål som sten, metall, plast m.m. Detta är något som observeras visuellt på mottagningsstationen av sakkunnig personal (Nylund 2013).

2.2

Trämögel

6

2008). I och med mögelsporernas ringa storlek följer de enkelt med luftströmmar som har en hastighet under 0,4 - 0,5 m/s (Lindhe 2006).

Figur 3. Mögelsvampars fyra utvecklingsstadier.

Trämögelsvampar har en tendens till snabb tillväxt om rätta förhållande av temperatur, fukt och näring föreligger. Detta kan innebära att stora mängder av sporer frigörs till luften och kan utgöra en hälsofara. Se avsnitt 2.2.1, ”Mögelsporer och hälsoeffekter”. För att mögelsvampar ska kunna överleva och växa, krävs att följande miljöfaktorer stämmer (Sandberg 2007):

 Relativ luftfuktighet >80% (lokalt). Sporer kan klara torra perioder på 6 - 12 månader.

 Temperatur mellan 0 - 55°C, Optimal temperatur varierar mellan 20 och 30°C.

 Krav på näring är låg. Mögel kan uppkomma på icke organiska ytor om ytan är smutsig.

Ovanstående punkter visar att mögelsvampar tenderar att trivas i inomhusmiljöer så länge det finns tillgång till vatten och lite näring. Vid kraftigt mögelangripet material kan ytan bestå av antingen vit, grått, svart, grönt eller gult ”ludd”. Ytan kan vara missfärgad med mörka fläckar men det förekommer även färglös mögeltillväxt (Träguiden 2015).

Enligt Dick Sandberg som observerat tillväxten av mögelsvampar vid torkning av virke i en virkestork, tenderar mögelsvampar att fortsätta växa även vid höga temperaturer (Sandberg 2007). För sporer att gro till hyfer i en virkestork tog cirka sex timmar. Om mögelsporer redan etablerats innan torkning kan tillväxten påbörjas direkt. För att stoppa tillväxten av trämögelsvampar bör torkning ske med temperaturer över 80-100°C under minst två timmar. Detta eftersom mögelsvampar samt sporer dör och tillväxten avstannas vid dessa temperaturer. Hälsoriskerna kvarstår dock även efter användning av höga temperaturer, eftersom döda mögelsporer fortfarande kan frigöras till omgivande luft (ADI573 2008).

2.2.1 Mögelsporer och hälsoeffekter

7

att utveckla allergisk alveolit. Vid halter över 108 sporer/m3 luft anses miljön utgöra en sådan risk att den ska åtgärdas omedelbart (RAP 2004:6).

Uppgifter om hygeniska gränsvärden för trädamm och organiskt damm som innefattar endotoxiner, bakterier och mögelsporer finns i arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2011:18, ”Hygieniska gränsvärden”. Gränsvärden för enbart mögeldamm saknas men enligt Anne Mette Madsen (2006) ska sporhalter över 104 mögelsporer/m3 luft anses som en hälsofara. Vid enskilda fall av överkänslighet, allergi eller nedsatt immunförsvar kan besvär uppenbaras även vid lägre sporhalter (AFS 2005:1).

Hälsoeffekterna efter exponering av höga halter mögelsporer uppkommer med symtom som liknar influensa med hosta, huvud-, muskel-, ledvärk och feber. Symtom brukar avta efter en till tre dygn om ny exponering kan undvikas. Om individen utsätts för upprepade halter av mögeldamm under en längre tid kan allergisk alveolit utvecklas. Detta är en lungsjukdom där lungfunktionen med tiden gradvis försämras. Fall med allergisk alveolit har konstaterats inom flera verksamheter som lantbruk, sågverk och biobränsleanläggningar (RAP 2004:6).

Har individen diagnosterats med allergisk alveolit kan denne inte återgå till verksamheter som innebär exponering av mögeldamm eftersom risken för att utveckla lungfibros eller akut förgiftas är mycket hög (KFS 2015).

2.2.2 Mätning av mögelsporer

Att mäta halten mögelsporer i luften kan ha sina fördelar och borde framför allt användas vid misstanke om höga halter inomhus. Är däremot förekomsten av mögelsporer redan känd inom verksamheten kan förebyggande åtgärder sättas in utan omfattande mätningar. Det är enbart i specialfall som mätningar för identifikation och kvantifiering av mögelsporer behöver genomföras för att ge det underlag som krävs för införande av åtgärder (AFS 2005:1). Däremot kan intresset finnas att följa upp arbetet med förebyggande åtgärder. Inledande mätning mögelsporer sker i utrymmen där trämögel förekommer. Följande åtgärder bedöms sedan med en andra mätning som jämförs med inledande mätning (Sandberg 2007).

Céline M. O’Gorman (2011) redovisar i artikeln, ”Airborne Aspergillus fumigatus

conidia: a risk factor for aspergillosis”, olika strategier för att mäta mögelsporer i

luften. Den mest etablerade mätmetoden för att identifiera och kvantifiera mögelsporer i en känd volym luft är framodling av sedimenterade mögelsporer på petri- eller agarskålar.

2.2.3 Förekomst av mögelsporer vid biobränsleverk

Exponering av mögelsporer förekommer i de allra flesta verksamheter där hantering av organiskt material krävs och där miljöfaktorer är eller har varit rätt för mögelsvampars tillväxt.

8

stor hälsorisk om andningsskydd inte används (RAP 2004:6). Den totala dammhalten låg över 73 till 246 % av HGV. Förhöjda dammhalter på kraftvärmeverkets gård uppgick till 75 % av HGV för trädamm.

Anne Mette Madsen (2006) genomförde mätningar av personalens exponering för mögel och damm vid fem danska biobränsleverk under två säsonger. Total sporhalt (median = 21*104 sporer/m3) var generellt hög för alla fem verken. Huvudsysslor vid biobränsleverken som eldade med flis var kontorsarbete, städning av transportband, underhåll av maskiner och byggnader samt provtagning av flisens vatteninnehåll. Personal utsatt för halter över 104 sporer/m3 uppgick till 81 % av deltagarna och 68 % hade utsatts för 105 sporer/m3. Arbete med underhåll av maskiner och byggnader samt provtagning av flis utvärderades som en av de högre exponeringarna av mögelsporer. Personal som utförde dessa sysslor under minst 30 min av ett arbetspass hade utsatts för en median på 70*104 mögelsporer/m3 (medel = 195*104 sporer/m3). Skillnad i nivåer av exponering kunde ses mellan verken och ansågs delvis bero på skillnader i processutrustning, arbetsuppgifter samt vilket biobränsle som hanterats.

Vid Linköpings tekniska verk dokumenterade Arbetsmiljöverket, utöver dammutveckling vid avlastningen, att arbetstagare med kontor i våghuset uttryckte besvär med luftvägarna (Infosoc 2011). I personalutrymmen som duschen kunde mögeltillväxt dokumenteras samt till- och frånluftsdon i köket rapporterades som mycket smutsiga. Bakgrunden till inspektionen av anläggningen var en anmälan från en läkare som diagnoserat allergisk alveolit hos en av de anställda. Det kunde konstateras att för höga mögelhalter vid aktuell arbetsplats hade förorsakat sjukdomen. Det framkom även efter utredning att ytterligare ett par anställda som hanterat flis vid kraftvärmeverket hade drabbats av allergisk alveolit.

2.2.4 Förebyggande åtgärder och skyddsutrustning

Om det är bekräftat att trämögel förekommer inom verksamheten skall åtgärder sättas in som förhindrar uppkomsten av mögelsvampar och spridningen av mögelsporer. Åtgärd som hindrar spridning av mögelsporer kan exempelvis innebära reformering av ventilationssystemet. Se avsnitt 2.3 – 2.5 i denna rapport gällande ventilation. Om hantering med potentiellt mögelangripet trämaterial är oundvikligt måste korrekt skyddsutrustning implementeras och användas. Skyddsutrustning innefattar ventilation, filter, kläder, andningsskydd, städmaterial m.m. Se avsnitt 2.6, ”Arbetsmiljöverkets föreskrifter”.

2.3

Ventilation

9

I vanliga fall för byggnader kan det räcka med ett ventilationssystem. Inom industrin är det däremot vanligt att flera olika ventilationssystem arbetar enskilt eller tillsammans för att uppnå ämnad effekt. Vilka ventilationssystem som installerats beror på tidpunkten när installationen genomfördes och dåvarande använd teknik men framförallt vilken funktion ventilationen skulle uppfylla (Lindhe 2006).

Ventilationssystem delas in i två huvudtyper, allmänventilation och processventilation. Dessa typer av ventilationssystem är skilda utifrån deras ämnade funktion. Ofta arbetar dessa typer av ventilationssystem tillsammans i samma utrymme vilket kan medföra problem. Detta eftersom alla system med funktionen att förflytta luft i en lokal påverkar varandra. Detta grundar sig ofta i att systemen har olika leverantörer. Detta medför risken att ingen hänsyn tas till de olika systemen när installation eller reformering av ett ventilationssystem genomförs. Det är vanligt att ventilationssystemen dimensionerats oberoende av varandra och tillsammans motverkar de varandras respektive ämnade funktion (Lindhe 2006). Ombyggnation av ventilationssystemet försummas ofta när verksamheten i lokalen ändras. Ändras verksamheten ska vanligen även ventilationssystemet dimensioneras om för att klara de nya förutsättningarna (Antonsson, Christensson et al. 2005).

Allmänventilation är den vanligaste typen av ventilationssystem vars funktion är att tillföra ny frisk luft till lokalen och även transportera bort förekommande föroreningar. Allmänventilation kan även hjälpa till ett bra klimat inomhus genom värmning eller kylning av tilluften (Warfvinge, Dahlblom 2010).

Processventilation även kallad skyddsventilation har till funktion att minimera människor och/eller materials exponering för farliga luftföroreningar. Ventilationssystemet utgörs huvudsakligen av ventilationsutrustning placerad nära föroreningskälla var syfte är att fånga in föroreningen och därmed hindra vidare spridningen i lokalen. Genom att fånga in en högre koncentration av förorening kan även reningen av bortförd luft underlättas (Wahlberg M. 2013).

Förslagsvis skall allmänventilation och processventilation samverka. Allmänventilation klarar normalt inte att bortföra stora värmelaster eller kraftiga föroreningar som genereras vid processer. Att låta allmänventilationen göra processventilationens ämnade arbete är ofta ineffektivt och dyrt samt utgör i vissa fall även en hälsofara (Lindhe 2006).

2.3.1 Luftföroreningar

Föroreningar i luften kan delas in i olika typer som aerosoler, flyktiga organiska ämnen, mikroorganismer, partiklar, processrelaterade föroreningar m.m. Gemensamt för luftföroreningar är att de alla har, vid olika höga koncentrationer, en negativ påverkan på människa och miljö. Skillnaden är deras unika egenskaper som bestämmer hur de reagerar biologiskt och kemiskt med biologiska organismer samt hur de förmås spridas via luften.

10

föreningar är med det sagt unik för varje lokal och verksamhet. Det är därmed viktigt att kunna identifiera och lokalisera föroreningskällor inom olika verksamheter. Inom industrin är det ofta processen som är den framstående föroreningskällan men även dålig utformning av ventilation, undermåligt underhåll av kanaler och filter samt städning av lokal kan vara bidragande föroreningskällor (AFS 2009:2).

I denna studie behandlas trädamm och mögelsporer som luftföroreningar av typen partiklar och mikroorganismer. Förekomsten av partiklar och mikroorganismer i inomhusluften beror vanligen på fuktig luft, dålig städning, feldimensionerad ventilation och material som avger nämnda föroreningar (Antonsson, Christensson et al. 2005). Partiklar större än 10 µm faller relativt snabbt till marken medan mindre partiklar tenderar att följa med luftens rörelser och hänga fritt i luften en längre tid (Fläkt Woods 2009a). Partiklar mindre än 10 µm kommer enkelt ned till de lägre luftvägarna och förorsakar allergier och infektioner (O’Gorman, Fuller 2008).

I Arbetsmiljöverkets föreskrift, Hygieniska gränsvärden, listas tillåtna halter av enskilda luftföroreningar (AFS 2011:18). Gränsvärden är fastställda utifrån de egenskaper föroreningen har samt dess negativa hälsoeffekter vid exponering. Trots gränsvärden för halter av partiklar och mikroorganismer i luften har det inte med säkerhet kunnat konstateras en lägsta nivå där inga hälsoeffekter kunnat observeras (Russel, Brunekreef 2009). Det är svårt att uppskatta gränser för exponering på individnivå. Allergi och överkänslighet kan utvecklas snabbare vid höga halter och långvarig exponering men kan även uppkomma hos individer där exponeringen varit mycket lägre (AFS 2005:1).

2.3.2 Luftflöde och luftrörelser

Luftflödet i ett ventilationssystem bestäms av rådande tryck- och friktionskrafter i systemet. Skillnaden i tryck skapas normalt av fläktar som generar ett högre tryck i tilluftskanalen och ett lägre tryck i frånluftskanalen. Luftflödet går naturligt från det högre tryckområdet till det lägre tryckområdet. Skillnad i tryck över ett system kallas för tryckfall och beror på friktionskrafter från diverse utrustning, som påverkar luftens flöde genom ventilationssystemet. Utrustning som genererar motstånd är fläktar, spjäll, kanaler, filter m.m. Ett vanligt problem som uppstår, om systemet varit i drift en längre tid är att filter sätts igen av smuts. Detta medför ett ökat tryckfall över filtret vilket innebär att fläkten måste arbeta mer om luftflödet genom ventilationssystemet ska förbli konstant (Fläkt Woods 2009a).

Inom industri är det vanligen luftföroreningar och genererad värme från maskiner och processer som bestämmer luftflödet genom ett system och inte antalet personer i utrymmet (Lindhe 2006). Luftflöde för lokaler med lätt industri bestäms av nödvändig kyleffekt där rekommenderat maxflöde är 200 l/s och minsta flöde på 50 l/s (Fläkt Woods 2009b). Kyleffekten kan variera beroende på verksamhet, årstid och krav om termiskt klimat. Därmed kan ett varierande luftflöde efter behov och verksamhet vara lämpligt.

11

Warfvinge C. (2010) förespråkar en medelhastighet för luften på 0,15 m/s med en operativ temperatur mellan 20 - 24°C under vintertid och 0,25 m/s mellan 23 - 26°C under sommartid. Detta klassas enligt ISO-standard 7730 för inomhusklimat. Vid varmare temperaturer, omkring 30°C, kan lufthastigheter upp till 1,6 m/s vara acceptabelt (Toftum 2004).

Skillnad i lufttemperatur leder till olika stigande och sjunkande luftströmmar. Detta beror på att luften har en hög densitet vid låga temperaturer och en låg densitet vid höga temperaturer. Inom ventilation utnyttjas detta förhållande för att växla luft i lokaler. Luftutbyte sker även mellan lokaler, genom exempelvis dörröppningar. Är det skillnad i temperatur mellan lokalerna innebär det ett stort luftflöde genom öppningen. Kallare tyngre luft flödar genom öppningens undre del medan den varma lätta luften flödar genom öppningens övre del. Stigande luftströmmar kan observeras med en temperaturskillnad på så lite som ett par tiondelar av en grad (Antonsson, Christensson et al. 2005).

2.3.3 Ventilationsbegrepp

Kortslutning

Kortslutning är ett begrepp som kan förekomma i ventilationssystem. Begreppet innebär att tilluften rör sig direkt till frånluftsdonet utan att bidra till luftomsättningen av lokalen. Det beror bland annat på fel placering av till- och frånluftsdon i lokalen. Beroende på placering av tilluftsdon kan luft även transporteras ut genom öppna dörrar eller andra öppningar. Blir eller är tilluften för varm av någon anledning kan den stiga för fort mot taket. Varm luft ansamlas nära taket och transporteras långsamt till takplacerade frånluftsdon (Warfvinge, Dahlblom 2010).

Stagnationszon

Inom ventilation är stagnationszon ett begrepp för ett område i rummet som inte nås av ventilationsluft. Utan ett påverkande ventilationsflöde stagnerar luften i lokalen. En annan orsak till att ventilationsluften inte når dessa områden kan vara att tilluftstemperaturen är för hög. I dessa stagnationszoner finns risken att luftföroreningar ackumuleras som kommer ta längre tid att föras bort från lokalen (Warfvinge, Dahlblom 2010).

Turbulens

Turbulens är ett komplicerat fenomen. Fenomenet förknippas med virvelbildningar som uppstår vid olika kombinationer av viskösa krafter och tröghetskrafter bland luftflöden. Krafter som kan vara till följd utav rummets och/eller ventilationens utformning. Turbulens uppkommer även till följd av rådande verksamhet i lokalen. I dessa virvelbildningar finns risken att luftföroreningar ackumuleras (Appelgren, Erlandsson 2012).

Ventilationens effektivitet

12

Ventilationseffektivitet talar för hur effektivt en luftförorening bortförs. Detta kan bero på olika parametrar som placering av don, temperaturskillnader och aktivitet i lokalen samt förekomsten av föroreningskällor. Luftutbyteseffektivitet beskriver hur effektivt luften i en lokal byts ut i förhållande till den teoretiskt kortaste tiden det tar för ett projekterat luftflöde. Att få ett 100 % effektivt luftbyte av en lokal är praktiskt taget omöjligt och fenomen som kortslutning, stagnation och turbulens kommer att förekomma i olika grad. Bästa lösning att sträva efter är att ovanstående fenomen inte sker i vistelsezonen (Antonsson, Christensson et al. 2005).

2.4

Allmänventilation

Allmänventilation delas vanligen in i fyra ventilationsprinciper, omblandande, deplacerande, utjämnande och enströms-/kolvströmsventilation. För att välja och designa rätt ventilationssystem bör hänsyn tas till att uppfylla ställda krav på inomhusmiljö. Relevanta faktorer ska identifieras och dimensioneras för ventilationssystemet. Dessa faktorer kan vara föroreningskällor, temperaturer, luftkvalitet, luftrörelser, lokalens utformning, befintlig/planerad processventilation m.m. (Lindhe 2006).

2.4.1 Omblandande ventilation

Vid omblandande ventilation tillförs tilluften med hög hastighet från tilluftsdon placerade nära taket över vistelsezonen. Figur 4 visar exempel på omblandande ventilation. Med en hög hastighet på tillförd luft kan en omblandning av luften ske i lokalen. Detta innebär att koncentrationen av eventuella föroreningar blir fördelade och temperaturskillnader förblir små i ventilerat utrymme.

Figur 4. Omblandande ventilationsprincip.

Om föroreningskällan genererar stora mängder föroreningar måste luftflöden anpassas efter det accepterade gränsvärdet i vistelsezonen. Skulle föroreningen anses farlig, även vid små mängder, är omblandande ventilation mindre lämpad eftersom principen innebär en spridning av föroreningen i lokalen (Warfvinge, Dahlblom 2010).

13

2.4.2 Deplacerande ventilation

Vid deplacerande ventilation tillförs luften till lokalen varvid den tränger undan rumsluften. Denna princip är vanligt förekommande inom industrin, skolor och större kontorslandskap där det finns värmekällor i form av människor, maskiner och processer. Deplacerande ventilation utnyttjar densitetsskillnader som uppstår i luften vid olika temperaturer. När kallare tilluft kommer i kontakt med varmare ytor stiger den på grund av temperaturförändringar. Luftföroreningar följer med luftflödet och det erhålls två zoner i höjdled av lokalen. En ren nedre zon, förslagsvis i vistelsezonen, och en övre förorenad zon. Frånluftsdon placeras jämnt fördelade ifrån varandra i takhöjd och större tilluftsdon placeras vid golvet. Fördelningen av frånluftsdon har till syfte att minimera den horisontella transporten av förorenad luft (Fläkt Woods 2009b). Tilluftsdonens storlek beror delvis på att drag vill undvikas i vistelsezonen men även undvika högre lufthastigheter än 0,2 – 0,3 m/s, eftersom detta kan leda till en omblandning av luften (Swegon 2007). Figur 5 visar ett exempel på deplacerande ventilation.

Figur 5. Deplacerande ventilationsprincip.

Gränslinjen mellan ren och förorenad zon är inte väldefinierad och nivån beror på rummets utformning och pågående verksamhet. Är det ett sittande arbete kan gränslinjen ligga på 1,1 meter över golvet, är det ett stående arbete ska den vara minst 1,8 meter över golvet (Lindhe 2006). I vanligtvis förorenade lokaler som kontor och skolor är en takhöjd på minst 2,4 m att föredra (Antonsson, Christensson et al. 2005). Genereras mer värme och föroreningar bör takhöjden vara högre. Det är därför en fördel samt vanligt att lokaler med deplacerande ventilation har högt till tak för att undvika att människans andningshöjd på 1,6 – 1,8 m hamnar i den förorenade zonen.

14

2.4.3 Envägs-/kolvströmsventilation

Vid envägs-/kolvströmsventilation tillförs tilluften laminärt genom lokalen och för med föroreningar i luftflödets riktning. Principen förekommer när det ställs höga krav på luftkvaliten som vid olika typer av rena rum (Appelgren, Erlandsson 2012). Figur 6 visar ett exempel på envägsströmsventilation.

Figur 6. Envägs-/kolvströms ventilationsprincip.

Envägsströmsventilation används när processen skall skyddas från föroreningar som vid till exempel operationer eller tillverkning av elektronikutrustning (Warfvinge, Dahlblom 2010). Ingår det någon föroreningskälla i processen räcker inte denna princip av allmänventilation för att skydda personalen. I detta fall ska processventilation användas eller omförslutning av föroreningskälla genomföras. Lufthastigheten måste vara omkring 0,4 - 0,5 m/s för att luftflödet ska klara eventuella termiska luftrörelser genererade av värmekällor i lokalen (Lindhe 2006). Fördelen med envägsströmning är att föroreningen aldrig når personalen eller annat känsligt material om föroreningskällan placeras nedströms. Nackdelen är att tekniken är dyr att åstadkomma, dyr i drift, kräver stor plats och är känslig för större hinder som hämnar den laminära strömningen. Svårigheter med att klara av de termiska luftrörelserna kan innebära att luften omblandas. Värmegenererande källor som medför en temperaturskillnad på över en grad Celsius resulterar i att luften ”kantrar” och omblandning av luften blir oundvikligt (Lindhe 2006).

2.4.4 Utjämnande ventilation

15

Figur 7. Utjämnande ventilationsprincip.

Likt för deplacerande ventilation är det viktigt att nivån mellan ren zon och förorenad zon ligger på en sådan höjd att föroreningar inte når vistelsezonen. I fallet med utjämnande ventilation skall nivån mellan zonerna även ligga över tilluftsdonet annars medförs förorenad luft med tilluften. Fördelen med utjämnande ventilation är som tidigare nämnt möjligheten att skapa lokala zoner med låga halter av föroreningar. Dimensionering av denna ventilationsprincip förutsätter att placeringen av föroreningskällor är kända och att önskade luftströmmar i förhållande till föroreningskällor uppnås (Lindhe 2006).

2.5

Processventilation

Processventilation har till funktion att föra bort förorenad och/eller varm luft från respektive föroreningskälla innan luften hinner sprida sig i utrymmet. Processventilation delas in i två huvudtyper: Infångande och omslutande utsug (Wahlberg M. 2013). Ett infångande utsug känns igen vid att föroreningskällan är öppen mot omgivande luft och genererade föroreningar fångas in via olika utformade punktutsug eller draghuvar. Omslutande utsug innefattar utsug som helt eller delvis innesluter föroreningskällan. Lufthastigheten vid utsuget bör godtaget vara minst 0,3 m/s alternativt lika med eller större än konvektiva luftflöden genererade vid föroreningskällan (Lindhe 2006).

2.5.1 Infångande utsug

Infångande utsug kan se olika ut och det är föroreningens egenskaper att spridas som styr utformningen av utsuget. Den vanligaste är punktutsug i form av ett flexibelt rör, likt en dammsugare eller en draghuv som kan liknas vid en köksfläkt.

För att utforma ett infångande utsug ska hänsyn tas till faktorer som påverkar luftflödet omkring föroreningskällan. Ett par exempel är konvektiva luftflödet, luftrörelser som orsakats av allmänventilation och/eller aktiviteter i lokalen (Lindhe 2006).

16

En annan vanlig typ av infångande utsug är en draghuv (b), illustrerad i figur 8. Med en draghuv placerad över föroreningskällan förutsätter att föroreningen följer med de konvektiva luftflödena. Typiska föroreningar är gaser med låg densitet som alstrats genom någon uppvärmningsprocess som till exempel svetsrök. En godtagen riktlinje är att mellan huv och föroreningskälla ska en lufthastighet omkring 0,3 - 0,5 m/s förekomma (Lindhe 2006).

Figur 8. Punkt- och huvinfångande utsug.

Draghuven är likt punktutsuget som mest effektiv nära föroreningskällan. För att öka draghuvens effektivitet ytterligare kan sidoskärmar installeras. Draghuven kan därmed klassas som en enklare version av omslutande utsug. Fullständigt skydd kan dock inte garanteras vid hantering av föroreningskällor om draghuven är undermåligt utformad (Wahlberg M. 2013).

2.5.2 Omslutande utsug

17

Figur 9. Principskiss av dragskåp t.v. och dragskåpet hos vågstationen t.h.

2.6

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Arbetsmiljöverket har till uppgift att se till att arbetsgivare och arbetstagare tillsammans arbetar för en säkrare arbetsmiljö. Vid varje arbete ska en riskbedömning genomföras. En riskbedömning av arbetet följs av implementering av förebyggande åtgärder för att säkra en god arbetsmiljö. Åtgärder kan ta olika form beroende på verksamhet. Innebär exempelvis arbetet hantering av farliga ämnen skall anpassad skyddsutrustning användas. Det kan även vara en fråga om att se över aktuella arbetsrutiner.

För att göra arbetsmiljöarbetet enklare utfärdar Arbetsmiljöverket en författningssamling med föreskrifter som korrelerar med den verksamhet som ska behandlas. I denna studie har ett flertal föreskrifter refererats. Dessa föreskrifter avser generellt tillämpbara faktorer som arbetsplatsens utformning med skyddsutrustning, ventilation m.m. till riskfaktorer som förknippas med hantering av mögelangripet trämaterial.

Riskfaktorer förknippade med trämögel reglerades tidigare i en enskild föreskrift men har sedan dess arbetats in i AFS 2005:1. Hygieniska gränsvärden finns listat som organiskt damm och trädamm i AFS 2011:18. Informationsmaterial om trämögel inom verksamheter har tagits fram av Arbetsmiljöverket (ADI573 2008). Generella krav och rekommendationer för arbetsplatsens utformning finns i AFS 2009:2. Tillämpning av föreskrifter för personlig skyddsutrustning finns i AFS 2001:3.

Det refereras även ur Arbetsmiljöverkets föreläggande för vidtagande åtgärder vid Linköpings Tekniska Verk utifrån brister vid våghus och i personalutrymmen (Infosoc 2011).

2.6.1 Ventilation

Generella regler om ventilation och luftkvalitet i arbetsmiljön redogörs i AFS 2009:2, Arbetsplatsens utformning.

18

alstras i lokalerna, att luftkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande. Luftväxlingen ska ordnas så att spridning av luftföroreningar begränsas” (AFS 2009:2, s.7).

Är föroreningskällor av typen mikrobiologiskt ämne ska spridningen begränsas med åtgärder beroende på hantering och verksamhet. Ett exempel på förebyggande åtgärder är avlägsnande av förorening omkring föroreningskällan via processventilation (AFS 2005:1).

Rekommenderat flöde på tilluften i en lokal där personalen vistas mer än tillfälligt är 7 l/s. Vid mer ansträngt fysiskt arbete ska högre flöde tillsättas. Genereras föroreningar från andra källor än personalen bör ett tillägg på minst 0,35 l/s,m2 införas (AFS 2009:2). Alla luftflöden för arbetsmiljöer är godtagbara. Mängd och typ av genererade föroreningar tillsammans med utformning av lokal och ventilationsprincip är viktiga faktorer att ta hänsyn till när luftflöde skall utvärderas.

För att hindra spridningen av mikrobiologiska föroreningar ska luftflödet styras från lokaler med lägre till högre halt luftföroreningar. Detta kan uppnås genom att ventilationen genererar undertryck i utrymmen där föroreningen är lokaliserad. Ventilations- och värmeåtervinningssystem utformas för att förhindra spridning mellan utrymmen i en byggnad (AFS 2005:1). För fastigheten ska ett övertryck råda i förhållande till omgivningen så att damm och partiklar inte kommer in via läckage eller öppnande av ytterdörrar (Infosoc 2011).

Verksamhet i lokaler som innebär hantering av mikrobiologiska föroreningar med anslutning till andra personalutrymmen rekommenderas separata ventilationssystem. För byggnader med gemensamt ventilationssystem ska spjäll kunna stängas helt till anslutande personalutrymmen vid driftstörningar (Wahlberg M. 2013).

För ventilation av typen FTX-system med roterande värmeväxlare för värmeåtervinning finns risken att gaser, damm och partiklar överförs mellan frånluft och tilluft. Statisk värmeväxling med plattvärmeväxlare eller vätskekopplad värmeväxlare är att föredra för att minimera till och med eliminera risken för cirkulation av luftföroreningar i byggnaden (Warfvinge, Dahlblom 2010). Ett visst läckage sker i plattvärmeväxlare men kan styras om korrekt tryckförhållande mellan tillufts- och frånluftskanal uppnås (Fläkt Woods 2009b).

2.6.2 Personlig skyddsutrustning

Personlig skyddsutrustning skall enligt arbetsmiljölagen användas när andra förebyggande åtgärder inte anses tillräckliga. Användning av personlig skyddsutrustning får inte ersätta eller hindra implementering av förebyggande åtgärder. Vid direkt hantering av potentiellt mögelangripet trämaterial eller under mögelsanering ska andningsskydd och skyddskläder användas kontinuerligt (AFS 2005:1).

19

normalt användas enbart av en person. Om skyddet inte sluter tätt mot ansiktet finns risk för läckage. Vanliga orsaker till läckage är smutsig andningsventil, förbrukat filter eller dålig passform (Arbetsmiljöverket 2015).

Trädamm och mögelsporer fastnar lätt på kläder och annan utrustning vilket kan innebära en risk att spridning sker till andra personalutrymmen. Skyddskläder som används vid hantering av mögligt trämaterial bör därmed förvaras separat från ordinarie arbetskläder och arbetsytor (Sandberg 2007).

2.6.3 Underhåll och skötsel

Underhåll ska genomföras i den mån och med de tillvägagångssätt som behövs för att förebygga ohälsa i arbetsmiljön.

”Det är viktigt att underhåll, reparation, service och kontroll av ventilationssystem och andra tekniska anordningar kan utföras utan risk. Riskbedömningen behöver baseras på bl.a. vad anordningen använts till och i vilken slags verksamhet” (AFS 2005:1,

s.59).

Filterbyte för ventilation rekommenderas att genomföras minst 1 – 2 gånger per år. En gång på hösten efter spor- och pollensäsong och på våren efter uppvärmningssäsongen (Antonsson, Christensson et al. 2005). För välanvända dammsugare kan filter behöva bytas vid fler tillfällen under ett år. Byte av smutsiga filter i ventilation och dammsugare bör lämpligen utföras på sådant vis att den som byter filter inte utsätts för mikrobiologiska föroreningar och damm (ADI573 2008). Det samma gäller vid rengöring av ventilationens don och kanaler (Infosoc 2011). OVK, obligatorisk ventilationskontroll av ventilationssystem för arbetsmiljöer bör ske med ett intervall på 3 år. OVK innebär en övergripande funktionskontroll av fastighetens ventilationsenheter (Antonsson, Christensson et al. 2005).

En schemalagd städning och rengöring av arbetsmiljön har till funktion att motverka risker för ohälsa. Städning med en väl utformad ventilation håller dammhalten låg.

”Det är viktigt att städmetoder och rutiner är anpassade efter lokalens funktion och verksamhetens art. Det är dessutom viktigt att välja sådana metoder som innebär minsta möjliga risker för städpersonalen och andra arbetstagare” (AFS 2009:2, s.94).

Vid städning och rengöring av arbetslokalen kan mikrobiologiska luftföroreningar uppstå om olämpliga metoder används. Sopning och dammande av ytor kan virvla upp mögelangripet material eller damm och skall därmed undvikas. Dammsugning är en lämplig metod om frånluften förs ur utrymmet via centraldammsugare och filtreras med HEPA-filter (AFS 2005:1).

2.6.4 Hantering

Krav och rekommendationer inom hantering innebär användning av lämplig utrustning och översyn av aktuella arbetsrutiner.

20

Ett exempel på åtgärd vid hantering, för att begränsa spridningen av föroreningar, är att placera föroreningskällan i slutna utrymmen. Det är även viktigt att föroreningar inte sprids vidare till anslutande utrymmen via exempelvis ventilation, kläder och annan utrustning. Det kan vara aktuellt att utforma hanteringen alternativt införa fjärrstyrning av processen på sådant vis att eventuell exponering för trämögelsporer minimeras (ADI573 2008).

21

3. Metod

3.1

Arbetsmetod

För att skildra spridning och exponering av trämögelsporer har denna studie innefattat en inledande litteraturstudie samt utförande av observation och mätning. I studiens syfte och målformulering ingår det att undersöka ventilationen, observera arbetsrutiner och redogörande för eventuella förbättringsåtgärder. Resultat från mätningar och observationer jämförs med andra studiers resultat samt aktuella föreskrifter. Analysen ligger till grund för val och utvärdering av förbättringsåtgärder.

3.2

Observation

Genom observationen dokumenteras allt i detalj för att beskriva ett beteende eller en miljö. För att redogöra eventuella riskmoment för exponering och spridning har observationer av aktuella arbets- och skyddsrutiner, i och omkring provtagningslabbet, genomförts under ett par dagar i mars-månad, 2015. Sättet att arbeta, användning av personlig skyddsutrustning och annan utrustning observeras i samband med provtagning av träbränsle. Tidsspannet för observationen omfattar ett arbetsskift på 8 timmar för verkställande personal.

Vågstationens och specifikt provtagningslabbets ventilationssystem undersöktes under en dag i mars-månad, 2015, med ventilationsritningar och principscheman samt visuella observationer på plats för att kartlägga hur spridning och exponering påverkas av ventilationen. Sekundärt genomfördes observationer av andra potentiellt påverkande faktorer som öppna och stängda dörrar samt luftflöden vid exempelvis torkugnar och dragskåp.

För att studera luftrörelser i provtagningslabbet används ett rökaggregat. Rök tillförs samma utgångspunkt under två omgångar för att se om röken sprids annorlunda mellan omgångar. Luftföringsanalysen görs för att studera hur ventilationen fungerar i provtagningslabbet. Visualisering med rök kan visa om ventilationen fungerar dåligt, och om till exempel läckage, kortslutning eller stagnationszoner förekommer.

3.3

Mätning

Mätningar i provtagningslabbet har till avsikt att undersöka lufthastighet och temperatur i karaktäristiskt utvalda mätområden. Exempel på mätområden är andningshöjd, till- och frånluftsdon, arbetsytor m.m. Mätningar genomförs med en mätare kopplad till en givare. Varje mätning utförs enligt ISO-standard 7730 som har en mätperiod på 3 minuter för att få fram ett representativt medelvärde (Swema 2012).

22

lokal med anslutning till provtagningslabbet. I figur 10 visas en översikt av undersökt provtagningslabb med utmarkerade mätområden. I figur 11, 12 och 13 visas mätområden inifrån lokalen.

Figur 10. Mätområden med numrering och placering i provtagningslabbet.

23

Figur 12. Bild inifrån provtagningslabb med mätområdens numrering och placering.

Figur 13. Bild inifrån provtagningslabb med mätområdens numrering och placering.

24

För att bestämma luftens rörelseriktning används rökgenerering vid samtliga ovanstående mätområden samt överlag i hela provtagningslabbet. I samband med mätningar har även temperaturen utomhus noterats.

3.4

Mätutrustning

Rök genereras med en paraffin-oljebaserad rökgenerator. Luftrörelserna observeras och dokumenteras med systemkamera. Filmen användes som hjälpmedel för att underlätta vidare luftföringsanalys. Exempel på rökplym från rökaggregat visas i figur 14.

Figur 14. Rökplym som sugs mot frånluftsdon, till höger i bild.

25

4. Resultat

Följande avsnitt redovisar resultatet innefattande observationer av arbetssätt, ventilationssystem och dess funktion med koppling till bränsleprovning samt luftens hastighet, temperatur och rörelseriktning i vågstationens provtagningslabb. Avsnittet tar även upp förslag om förbättringsåtgärder inom områdena ventilation samt arbets- och skyddsrutiner.

4.1

Arbets- och skyddsrutiner

En arbetare ur personalstyrkan vid bränslemottagningen och vågstationen har under sitt skift ansvaret att ta emot, väga in och dirigera trafiken för olika typer av bränsle. Detta utförs från vågcentralen i vågstationsbyggnaden. Utöver ovanstående arbetsuppgifter utför arbetaren stickprov och analys på alla inkommande laster med flis och grot. Frekvensen inkommande laster med träbränsle under varje skift är irreguljär och totalt antal laster under varje skift/dag beror på leverantörerna av bränsle. Att ta ut och förbereda ett bränsleprov tar normalt omkring fem minuter per last. I vissa fall kan det ta längre tid om det uppstår problem, ofta handlar det om chaufförens dokumentation. Den totala tiden som läggs av arbetaren på att ta ut prover och analysera träbränsle är i detta fall svårbedömd. Det kan sammantaget handla om över 30 minuter, en timme eller mer beroende på antalet inkommande laster under skiften.

Provtagning av flis och grot börjar med att en lastbil anländer till vågstationen. Arbetaren som ansvarar för skiftets provtagning lämnar vågcentralen och går till lokalen för provtagning av flis som ansluts via en entréhall. Denna hall ansluter även alla andra utrymmen i vågstationen som trappgång, kök, omklädningsrum, toalett, förråd m.m. Dörren till provtagningslabbet står öppen under hela skiftet. Vid tiden för observation var det 3°C utomhus och arbetaren klär sig med en jacka och mössa som antingen hänger i entréhallen eller i provtagningslabbet. Arbetaren tar en 10 liters plasthink från provtagningslabbet och beger sig ut på gångbanan via en dörr. Gångbanan är en förhöjd plattform som tillåter arbetaren att röra och se lasten med flis och grot ovanifrån. Plasthinken sätts under en tratt som är en del av en travers. Traversen är en anordning med en ”spik” som sticks ned i lasten. När spiken dras uppåt för den med sig en mängd flis och grot. Denna mängd släpps ner i tratten och vidare ner i plasthinken. Arbetaren tar flera prover ur lasten på olika ställen och dumpar allt i plasthinken.

Efter uttag av flis och grot tar arbetaren in hinken genom dörren till provtagningslabbet och ställer den under ett dragskåp. Hinken med träbränsle hälls ut på ytan i dragskåpet varvid arbetaren tar en spade och blandar omkring innehållet. Efter omblandning fördelas en mängd flis och grot i en pappersform. Pappersformen är en beskuren papperskasse där den platta bottnen har sparats. Pappersformen med bränsleprovet tas ut ur dragskåpet och ställs på en våg belägen på en arbetsbänk. Vid invägningen dokumenterar arbetaren bränsleprovets vikt och egenskaper varvid en streckkod skrivs ut från en dator och sätts på pappersformen.

26

Överbliven flis och grot i dragskåpet läggs tillbaka i plasthinken varvid dragskåpet stängs. Material som inte kunde tas upp med spade sugs ut via ett stationärt munstycke och slang installerat på dragskåpet. Utsuget genereras av en centraldammsugare som sitter på byggnadens fasad. Vid nästa ankomst med träbränsle tas plasthinken ur dragskåpet och innehållet slängs i lasten varvid en ny provtagning påbörjas.

Utöver uttag och förberedning av bränsleprover ska arbetaren analysera och väga tidigare skifts bränsleprover. Detta sker när bränsleproven varit inne en bestämd tid enligt regler och rutiner för den gravimetriska metoden. Arbetaren tar ut bränsleproven från ugnen och ställer på en bänk med hjul och förflyttar proven till arbetsbänken med våg och dator. Denna invägning sker i två omgångar. Den första vägningen är för att se hur mycket vatten som avdunstat från bränsleprovet varvid provet ställs tillbaka i ugnen. Den andra invägningen sker när provets vikt anses stabiliserats. Efter det att bränsleprovet varit på vågen totalt tre gånger är provtagningen av träbränslets fukthalt genomförd. En cykel för bränsleprovet med invägning och torkning har tagit omkring 24 - 36 timmar. Slutförda bränsleprov med pappersformar slängs i en öppen tunna placerad i provtagningslabbet.

Städningen av vågstationens lokaler är uppdelad mellan städpersonal och vågstationens personal. Lokalen för provtagning av träbränsle städas av vågstationens skiftpersonal enligt schema, varje dag. Städning av golv görs med sopborste och vanlig dammsugare. Avtorkning av vissa frekvent använda arbetsytor sker med våt trasa. Mängden horisontella ytor och öppna hyllplan med pärmar och utrustning gör städningen svår att genomföra och ofta försummas flera ytor. Damm och smuts observeras på ett antal ytor och objekt i provtagningslabbet. Ansamlat skräp som papper och trämaterial dumpas vid intilliggande sopinsamling. Övrig städning av vågstationens lokaler görs av städpersonal.

Andningsskydd som används vid KEAB är av typen halvmask från 3M som skyddar mot gaser, ångor och partiklar enligt SS-EN. Maskens fulla beteckning är 3MTM ₄₂₇₉

FFABEK1P3 R D. Där märkningen ”R” och ”D” betyder att mask och filter är till för flergångsbruk och uppfyller kraven för tilltäppning (3M 2015). Vid arbete med provtagning av träbränsle observeras ingen användning av andningsskydd. Vid daglig städning finns benägenhet till att inte använda andningsskydd och/eller skyddskläder. Vanligtvis uppehåller sig arbetaren med vanliga arbetskläder i både provtagningslabbet och i vågstationens personalutrymmen.

4.2

Ventilation

27

sluttryckfall 195 Pa. Värmeåtervinning sker med en plattvärmeväxlare av typen korsström. Vid behov värms tilluften ytterligare med ett elbatteri innan den skickas ut i fastigheten. Frånluft tas ifrån provtagningslabb, omklädningsrum, toaletter och pausrum. Frånluften filtreras med filterklass G85, sluttryckfall 140 Pa, innan den går igenom värmeväxlaren och ut som avluft via en huv på taket. Vid låga temperaturer på uteluften förs frånluft via en by-pass till tilluften, efter tilluftsfiltret för att verka som avfrostning av värmeväxlare. Vid utetemperaturer över +20°C stängs värmebatteriet av och en separat kylmaskin för datorrum samt vågcentral startas. Spjäll är installerade innan filtren i respektive till- och frånluftskanal för att stängas när fläktarna tas ur drift och öppnas när dessa styrs i drift. Varm frånluft genererad av torkugnar drivs ut på taket via en separat frånluftskanal och fläkt.

I och med att verksamheten förändrats i provtagningslabbet har tillskott och förändringar genomförts inom ventilationen. År 2004 har KVE Konsult på uppdrag av Bravida utfört en utredning om dragskåpsventilation i provtagningslabbet. Tilluft för dragskåpet projekteras att tas från befintlig ventilation på 25 l/s. Övrig tilluft på 85 l/s tillförs via ett separat tilluftsaggreagat med filter, fläkt och elbatteri placerade i provtagningslabbet. Regleringen av tilluftflöde 0 – 85 l/s styrs av öppningsläget på dragskåpet. Tilluften tillförs lokalen via ett deplacerande don. Luftflödet genom dragskåpet drivs av en separat fläkt med avluftshuv på taket.

Ventilationsritningar över vågstationen finns i bilaga 3. Totalt projekterat luftflöde för hela ventilationssystemet är enligt ventilationsritning 455 l/s i tilluft och 355 l/s i frånluft. Luftflödet i provtagningslabbet är 135/170 l/s exklusive dragskåpsventilation. Totalt ventileras 180,6 m2 av vågstationen varav 37,3 m2 utgör provtagningslabbet. Takhöjden i provtagningslabbet är 2,8 m.

Senaste besiktningen av vågstationens ventilationssystem genomfördes år 2012 enligt intyg funnet i vågstationens ventilationsrum. Besiktningsprotokoll från detta år kunde erhållas av Hedenverkens fastighetsskötare. Luftflöden i lokalerna vid marknivå anmärktes var något höga vid frånluften och något låga vid tilluften. Detta rekommenderades att åtgärda men det är oklart om det genomförts efter besiktningen.

4.3

Lufthastighet och temperatur

I mars-månad, 2015, när mätningar i provtagningslabbet genomfördes var temperaturen utomhus omkring 3°C. Temperaturen i anslutande utrymmen till provtagningslabb mättes till 21,2°C. Mätdata för alla mätpunkter finns att beskåda i bilaga 2.