4. Metod och genomförande
6.2 Vilka arbetssätt används i den naturvetenskapliga undervisningen och hur ofta används
Resultatet vi har fått är att det laborativa arbetssättet är det som används mest ute på skolorna i alla årskurserna, därefter var det utomhuspedagogik i F-3 och läromedel i 4-6 som man arbetade med. Några F-3 lärare nämnde att de arbetade laborativt samtidigt som de använde sig av utomhuspedagogik för de ansåg att detta var ett bra inlärningsätt för eleverna. Detta stämmer överens med forskningen som Fägerstam (2012) gjort, hon menar att
utomhuspedagogik gör det möjligt att arbeta på ett laborativt sätt samt ger många möjligheter till kunskapsutveckling hos elever. Även Lindwall (2008) uttrycker sig om att laborativt arbete gör att eleverna kan knyta an sina kunskaper i ett vardagligt perspektiv. Bergius m.fl.
44
(2008) beskriver även att laborativa uppgifter skapar lust hos eleverna och deras kunskaper utvecklas mycket mer än vid en traditionell uppgift. Laborativa uppgifter gör eleverna mer intresserade och eleverna anser att det är lättare att förstå. Från en av våra intervjuer fick vi en kommentar om att
”inom de naturvetenskapliga ämnena har eleverna svårt för att förstå begrepp, men med hjälp av att göra eleverna engagerade visar det att eleverna har lättare för att förstå begreppen”.
Att arbeta på ett laborativt sätt var det mest användbara och relevanta i de naturvetenskapliga ämnena höll både lärare ute i skolorna samt forskarna med om (Fägerstam, 2012).
Utifrån den datainsamling vi gjort ser vi att det inte är många lärare i F-3 som arbetar med internet, läroböcker och berättelser, detta valde vi att fråga under en av intervjuerna. Till svar fick vi att hen enbart använde sig av läroböcker och internet för att själv få en djupare
kunskap kring ämnet. Detta svar kan inte representera varför lärare i årskurserna F-3 inte använder sig av dessa arbetssätten. Läroböcker var det arbetssätt som 4-6 lärare använde mest efter laborativt. Skolverket (2006) beskriver att förhåller man sig enbart till användandet av läroböcker i undervisningen kan detta bidra till att eleverna inte får utveckla sina kunskaper på ett lustfyllt sätt. Att använda sig av läroböcker i sin undervisning kan många lärare se som en enkel väg till att få eleverna till att förstå ämnet. Detta fick vi höra i en utav intervjuerna då en av lärarna besvarade på frågan hur hen arbetade i de naturvetenskapliga ämnena såhär:
”Jag arbetar för det mesta med läromedel, då jag anser att jag får med det jag behöver i
undervisningen. I undervisningen kring det naturvetenskapliga ämnet arbetar jag inte enbart med läromedel utan vi skriver faktatexter, kollar på internet och ibland arbetar vi laborativt”.
Citatet ovan beskriver det som Skolverket (2006) har uppmärksammat, vilket är att många lärare använder sig utav läromedel för att stärka sin undervisning. Skolverket (2006) fortsätter att beskriva att läromedel inte alltid är en garanti för en lärare att de får med kursmålen i de naturvetenskapliga ämnena. Detta eftersom att det är oberoende företag som tillverkar läromedel till skolan. Det är därför viktigt att inte enbart förhålla sig till läromedlet. Vi uppmärksammade att i vårt resultat som vi fick in att det var många som arbetade sällan med läromedel i undervisningen, detta ville vi veta mer om detta så under en av intervjuerna frågade vi vad hen ansåg om läromedel i undervisningen.
”Jag kan använda mig av läromedel som ett komplement till min undervisning, men jag skulle inte vilja att läromedlet styr min undervisning. Jag anser att många barn lär sig på olika sätt och därför vill jag inte arbeta på enbart ett sätt i min undervisning. Arbetssätt som jag använder mig av de naturvetenskapliga ämnena är även laborativt, internet och utomhus”.
45
Internet var det inte många som valde att arbeta med i årskurs F-3 enligt men några lärare använder det i årskurs 4-6. Stigmar (2002) menar att användandet av internet i undervisningen kräver att elever får stöd i användandet. Han uppmärksammar också att elever i årskurs 4-6 är mer självständiga om man jämförde med elever i F-3. Vi drog slutsatsen att detta kan vara en av anledningarna att lärare väljer att använda sig av internet i de högre åldrarna.
På frågan hur ofta lärarna undervisar sina elever i de naturvetenskapliga ämnena, fick vi in ett resultat som skiljde sig åt i de olika årskurserna. Det mest lika resultatet var att 38 % av lärarna i årskurs F-3 undervisar någon gång i veckan och av lärarna i årskurs 4-6 svarar 42 % att de undervisar någon gång i veckan. I resultatet kan vi även se att många 4-6 lärare arbetar med de naturvetenskapliga ämnena dagligen och anledningen till detta är för att de lärare som deltagit i dessa enkäter har i vissa fall varit ämneslärare och på så sätt arbetat kontinuerligt med ämnet. En annan aspekt som är intressant i vårt resultat är att 8 % av lärarna i årskurs 4-6 nämner att de sällan arbetar med de naturvetenskapliga ämnena medan det är 0 % av lärarna i årskurs F-3 som angett detta svar. Utifrån detta resultat kan vi se att lärarna som arbetar i 4-6 oftast är ämneslärare, vilket man inte har i årskurserna F-3. De 8 % av lärare som svarat att de arbetar mera sällan har skrivit en kommentar att de delar upp läsåren i olika arbetsinriktningar som till exempel att på höstterminen arbetar de med samhällsvetenskapliga ämnen och på vårterminen arbetar de med de naturvetenskapliga ämnena. De finns även de som har kommenterat att de inte är lärare i de naturvetenskapliga ämnena. De lärare som svarat på enkäterna är både ämneslärare och lärare som undervisar i alla ämnen. Därför kan denna översikt av datainsamlingen bli fel jämfört med hur verkligheten ser ut i skolorna.