4. Metod och genomförande
6.1 Vilka bedömningsmetoder används i de naturvetenskapliga ämnena och hur ofta
I vårt resultat ser man tydligt att självbedömning är bedömningsmetoden som används av flest lärare. Intressant att uppmärksamma är att ingen av lärarna i årskurserna 4-6 väljer
kamratbedömning som den mest använda bedömningsmetoden men majoriteten av lärarna i F-3 använder sig av självbedömning och kamratbedömning parallellt. Jönsson (2012)
beskriver att med hjälp av kamratbedömning får eleverna möjlighet att ta hjälp utav varandra och se flera olika sätt att lösa en uppgift på. Vidare skriver Jönsson (2012) att självbedömning och kamratbedömning börjar ta större plats i skolan och detta såg vi tydligt i klasserna F-3. En av lärarna som använder sig av kamratbedömning och självbedömning i samspel med
varandra uttrycker sig såhär:
”Jag tycker att självbedömning och kamratbedömning går hand i hand. När eleverna lär sig att kommentera och se kritiskt på andras arbeten lär de sig även hur de ska bedöma sig själv och sina arbeten.”
Detta stämmer överens med forskningen som Black m.fl. (2003) gjort där de nämner att dessa två bedömningsmetoder medför att elevernas självsäkerhet ökar. I årskurserna 4-6 använder majoriteten av lärare andra bedömningssätt. Att använda sig av fler bedömningssätt än bara kamratbedömning och självbedömning anser Jönsson (2012) vara en fördel eftersom alla elever kan ha en dålig dag och kanske inte har förmågan att ge konstruktiv kritik till sina kamrater. Black (2006) nämner även att bedömningsmatriser kan hjälpa svaga elever att utvärdera sina insatser och resultat. Intressant att tänka på då är varför de endast används i de äldre årskurserna.
42
Törnvall (2001) beskriver i sin avhandling hur man kan använda prov, det var endast lärare i årskurserna 4-6 som använde sig av prov vilket förvånar oss om man tittar på forskningen. Hon nämner speciellt användandet av de nationella proven som en bedömningsmetod. Vidare skriver hon även att bedömningsmetoden prov används mer ju äldre eleverna blir men har alltid funnits med i skolans värld. Intressant att tillägga är att det finns många benämningar av prov. Prov kan till exempel vara diagnoser, tester, muntliga förhör samt skriftliga förhör. Därför är det intressant att utläsa från vårt resultat att endast lärare i årskurs 4-6 väljer att använda prov. Vilken form av prov framgår inte av denna studie.
Det vi har kommit fram till är att lärare i alla årskurser till stor del använder sig av
självbedömning i samspel med andra bedömningsmetoder. Jönsson m.fl. (2013) menar att man bör se bedömningsmetoderna som en helhet och ta hjälp av flera. Vi har även analyserat resultatet kring hur ofta lärare i årskurserna 4-6 bedömer elever i de naturvetenskapliga ämnena och drar slutsats till att de nationella proven och betygen i årskurs 6, kan vara en bidragande faktor till detta. Skolverkets (2007) fick fram i sin undersökning ett resultat som visar på att den formativa bedömningen bör ske tillsammans med eleven. Den summativa bedömningsformen fungerar som en bedömning efter till exempel avslutat arbetsområde. De lärare som använder sig av denna bedömningsform har enligt Skolverket (2007) mer prov i sin undervisning och bedömer eleverna mer sällan.
Det vi även kan dra slutsats om är att i hur ofta lärarna bedömer eleverna är ihopkopplat med frågan om lärarna har gått någon fortbildning inom bedömning. Detta grundar sig på de svar vi fick under intervjuerna som genomfördes samt att några lärare hade kommenterat detta i enkätundersökningen. Vi blev chockade över lärarnas svar, då vi förväntade oss att det var fler lärare som hade genomgått fortbildning inom bedömning. Utifrån de svar vi fick in angående fortbildningen fick vi höra att Lundahl har haft föreläsningar runt om i Skåne. I en kommun i Skåne har de satsat på att fler föreläsare ska komma och föreläsa kring bedömning i skolan, detta för att kommunen ville satsa på bedömning.Skolverket (2013) beskriver att utvecklingsarbete i skolan är en viktig del i lärares utveckling kring dess lärande. Det var enbart 41 % av lärarna i F-3 som hade gått fortbildning inom bedömning och vi anser att det borde vara fler lärare som gått en fortbildning inom bedömning, eftersom det är viktigt att man inte står still i utvecklingen kring elevers lärande.
För att skolan ska kunna göra skillnad för alla barn och elever är det viktigt att forskning inte upplevs som så långt borta från det som händer i skolan. För att skapa förändring måste lärare
43
och rektorer kunna lägga ihop kunskap som kommer utifrån från forskning med den kunskap som bara läraren själv har om vad som fungerar just här och med denna specifika grupp elever. I det lärandet möts det allmänna principiella och det specifikt praktiska. (Skolverket, 2013, s. 15)
I den nya läroplanen (2011) infördes det ett nytt betygsystem, detta tror vi bidrog till att det var fler lärare som genomgick en fortbildning. Det var 71 % av 4-6 lärare som hade gått en fortbildning inom bedömning. När vi frågade de intervjuade angående detta fick vi till svar att detta var något som de hade sagt till ledningen att de behövde gå för att kunna få tillräckligt med kunskaper om det nya betygsystemet.
På frågan hur ofta lärare bedömer sina elever har vi fått resultatet vid vår datainsamling att majoriteten av lärarna i årskurserna F-3 bedömer sina elever någon gång i månaden eller mera sällan medan majoriteten av lärarna i årskurserna 4-6 bedömer sina elever någon gång i veckan. Att det är så stor skillnad på hur ofta de bedöms kan vi återigen koppla till våra tidigare resultat om att elever i årskurs 6 har de naturvetenskapliga ämnena på de nationella proven samt att de får betyg. Ett citat som vi fick under en av våra intervjuer med en lärare som undervisar årskurs 4-6 var ”De som är lärare i mellanstadiet har mer fokus på bedömning av eleverna på grund av betygen som ska sättas i årskurs 6”. Rinne (2013) skriver i sin artikel att sätta betyg på elever är svårt, betyget som sätts ska både vara rättvist och förhoppningsvis uppnå både lärarens och elevernas mål. Vi har fått en bild av att lärare anser att det nya betygsystemet som infördes 2011 är bättre, detta betygsystem ska leda till att det blir mer rättvisande betyg och även den nya läroplanen ska stärka lärares kunskaper i bedömning. Hade vi gjort den här undersökningen om några år tror vi att resultatet skulle varit annorlunda.