Förslag till forskning

4. Metod och genomförande

6.4 Förslag till forskning

Utifrån det resultat vi har fått in kan vi dra slutsatser om att både arbetssätt och

bedömningsmetoder varierar i de olika årskurserna, och att en bidragande faktor till detta kan vara att betyg samt nationella prov införs i högre åldrar. Vi kan även dra slutsats om att lärare i F-3 integrerar det naturvetenskapliga ämnet med andra ämnen, medan i 4-6 har man

ämneslärare vilket gör att en lärare ansvarar för just det ämnet. Det finns även de lärare som anser att det inte finns någon skillnad i bedömningen mellan de olika årskurserna medan där finns de lärare som anser att det finns. Vi har kommit fram till olika och tankeväckande resultat som kan utvecklas och forskas vidare kring. Vi anser att det hade varit intressant att forska om ifall valet av arbetsätt har en påverkan på valet av bedömningsmetoder. Syftet med den undersökningen hade varit att undersöka om lärarens val av arbetssätt påverkar valet av bedömningsmetod. Kan valet av arbetssätt påverka valet av bedömningsmetoder? Är en fråga som skulle kunna undersökas. För denna forskning anser vi att det hade varit mest gynnsamt att använda sig av både intervjuer och enkäter. Enkäterna för att ge en övergripande bild av området och intervjuer för att få mer djupare kunskaper och analyser. Vi vill även understryka att efter detta arbete har vi fått ett annat synsätt kring bedömning inom de naturvetenskapliga ämnena, då vår inställning var att det var skillnad mellan de olika årskurserna med avseende på bedömningsmetoder men att arbetsätten var samma. Detta har vi fått klarhet i och inser att det finns arbetsätt som lärarna använder i alla årskurser men att det ser väldigt olika ut med avseende på hur mycket. Av vårt resultat kan man även avläsa att bedömningsmetoderna och arbetssätten skiljer sig åt, både i vilka som används samt i hur mycket de används.

Referenslista

Balan, A. (2012). Assessment for learning. A case study in mathematics education. Malmö: Malmö högskola.

Cowie, B. & Bell, B. (1999). A model of fomative assessment in science education.

Assessment in education, Vol. 6, No. 1, ss 101 – 116.

Bengtsson, K. & Gustafsson, J. (2011). Platsens betydelse för lärandet – ur ett

genusperspektiv. Malmö: FoU Malmö-utbildning, ss. 7–26.

Bergius, B. och Emanuelsson, L. (2008). Hur många prickar har en gepard? Göteborg: NCM Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B. & Wiliam, D. (2003). Assessment for learning.

Putting it into practice. Maidenhead: Open University Press.

Black, P. & Wiliam, D. (1998). Inside the black box. The Phi Delta Kappa, 80.

Black, P. & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational

assessment, evaluating and accountability.

Brenneman, K. & L, Ines F. (2008). Science Journals in the Preschool Classroom Hämtad 2015-01-11 http://web.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/detail?vid=3&sid=6dd63dfb-14f1- 46ae-9477-

13a2a715172f%40sessionmgr4002&hid=4209&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3 d#db=eric&AN=EJ808707

Brenneman, K. (2011). Assessment for Preschool Science Learning and Learning

Environments. Rutgers University, National Institute for Early Education Research Hämtad

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2uppl. Malmö: Liber

Dahlén, D. (2007). Är ”NO” ute? En undersökning bland elever i grundskolans år sju om

Utomhuspedagogik kan vara en bro mellan NO ämnet och elevens NO-intresse?

Magisterarabete. Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet. Linköping: universitet.

Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. 2uppl. Lund: Studentlitteratur.

Fägerstam, E. (2012). Space and place. Perspectives on outdoor teaching and learning. Diss. Linköping universitet. Linköping: Liu-tryck.

Gelman, R. och Brenneman, K. (2004). Science learning pathways for young children. Early

Childhood Research Quarterly, 19, 150-158. Hämtad 2013-12-18

http://ruccs.rutgers.edu/faculty/GnG/GelmanBrennECRQ.pdf

Granberg, O. och Ohlsson, J. (1994). Kollektivt lärande i team - Om utveckling av kollektiv handlingsrationalitet. Pedagogisk Forskning i Sverige 2005 årg 10 nr 3/4 s 227–243.

Hammar Chiriac, E. m.fl. (2013). Handbok för grupparbete – att skapa fungerande

grupparbeten i undervisningen. Lund: Studentlitteratur AB

Johansson, C. (2012). ra g ng i undervisningen – En sa anst llning av

rskningsresultat s stöd ör granskning vetenska lig grund i sk lan. Stockholm,

Jönsson, A. (2008). Educative Assessment for/of teacher competency. Malmö: Malmö högskola Hämtad: 2015-03-04

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/6182/Educative_assessment_kappa.pdf?sequence =1

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Klapp Lekholm, A./Norell, J./Olsson, B./Pettersson, A./Pramling Samuelsson, I./Pramling, N. och Ridderlind, I. (2009). Bedömning för lärande - en grund för ökat kunnande Stockholm: Grafisgn nordiska ab.

Lindwall, O. (2008). Lab work in science education: Instruction, inscription, and the

practical achievement of understanding Linköping: Linköpings universitet.

Hämtad: 2015-03-04 http://www.diva-portal.org/.../diva2:17834/FULLTEXT01.pdf

Lundahl, C. (2006). Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern

och senmodern skola. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Hämtad 2015-03-04

http://www.risbergska.orebro.se/download/18.3b19289612c740f06e480004359/13926330512 85/Christian+Lundahl+avh+2006_08.pdf

Malmgren, L. & Nilsson, J. (1993). Litteraturläsning som lek och allvar. Lund

Oscarsson, M. (2011). Viktigt – men inget för mig Ungdomars identitetsbygge och attityd till

naturvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhäll och välfärdsstudier,

Norrköping 2011 Hämtad 2015-04-03

http://roseproject.no/network/countries/sweden/Oskarsson%202011%20doctoral%20thesis.pd f

Skolverket. (1998-10-18). Nyhetsbrev 14/98. Diagnostiska material och prov i det nationella

Skolverket. (2006). Läromedlens roll i undervisningen: Grundskollärares val,

användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm:

Skolverket och Fritzes. Hämtad: 2015-03-04 http://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1640

Skolverket (2007). Svenska - En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.(60s). Hämtad 2015-03-04

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1868

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Västerås: Edita

Stigmar, M. (2002). Metakognition och Internet – om gymnasieelevers

informationsanvändning vid arbete med Internet Växjö: University Press Hämtad, 2015-03-

04 http://lnu.divaportal.org/smash/get/diva2:206681/FULLTEXT01

Szczepanski, A. (2009). Handlingsburen kunskap. Lärares uppfattningar om landskapet som

lärandemiljö. Hämtad: 2015-03-04: http://liu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:234992/FULLTEXT01.pdf

Trost, J. (2007). Enkätboken. 3uppl. Lund: Studentlitteratur

Törnvall, M. (2001). Uppfattningar och upplevelser av bedömning i skolan. Hämtad, 2015- 03-04

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/5960/LICREV2bMajT.pdf?sequence=1&isAllow

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtade: 2015-05-17 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Bilagor

Bilaga 1

Enkätundersökning för examensarbete

Caroline Wejnerup och Mia Kniberg heter vi och vi läser grundlärarutbildningen på Malmö Högskola med inriktning F-3. Vi skriver just nu examensarbete och hade uppskattat om ni kunnat delta i vår enkätundersökning. Vårt examensarbete kommer att handla om hur lärare bedömer elevernas kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena i F-3 och 4-6. I arbetet kommer era namn och skola att vara fiktiva. Motivera gärna!

Tack för att ni deltar i undersökningen! Med Vänliga Hälsningar

Caroline Wejnerup och Mia Kniberg

1. Skola: ________________________________

F-3

4-6

Din utbildning:__________________ Examensår:

2. Har du gått någon fortbildning inom bedömning, om JA vilken/vilka och

när?

3. Hur ofta undervisar du som lärare i de naturvetenskapliga ämnena?

 Dagligen

 Några gånger i veckan Antal:_____

 Några gånger i månaden Antal:_____

 Mera sällan

 Aldrig

Hur arbetar du med de naturvetenskapliga ämnena i skolan?

(välj bland tidsalternativen i föregående fråga)

 Laborativt Hur ofta: _____

 Berättelser Hur ofta: _____

 Läromedel Hur ofta: _____

 Grupparbeten Hur ofta: _____

 Utomhus Hur ofta: _____

 Annat: Hur ofta: _____

5. Vilken bedömningsmetod använder du dig av mest i den

naturvetenskapliga undervisningen?

 Självbedömning  Kamratbedömning  Bedömningsmatris  Prov  Annat:

Hur och varför?

6. Hur ofta bedömer du elevernas kunskaper i de naturvetenskapliga

ämnena?

Dagligen

Antal:_____ månaden Antal: _____

7. På vilket sätt syns bedömningen för eleverna i klassrummet?

8. Anser du att det finns skillnader i bedömningen för elever i F-3 jämfört

med elever i 4-6, om ja, vilka?

Finns det möjlighet för oss att kontakta dig för en kort intervju vid behov?

Ja

Nej

Bilaga 2

5.1 Har du gått någon fortbildning i bedömning?

Figur 1

F-3: 29 svar = 100 % 1 svar = 3,448 %. Nej -17 stycken 58,616 % avrundas till 59 % Ja – 12 stycken 41,376 % avrundas till 41 % Figur 2

4-6: 24 svar = 100 % 1 svar = 4,16 % Nej – 7 stycken 29,12 avrundas till 29 % Ja – 17 stycken 70,72 avrundas till 71 %

5.2 Hur ofta undervisar du i de naturvetenskapliga ämnena?

Figur 3

F-3: 29 svar = 100 % 1 svar = 3,44 %.

Några gånger i veckan – 11 stycken 37,84 % avrundas till 38 % Några gånger i månaden – 18 stycken 61,92 % avrundas till 62 % Figur 4

4-6: 24 svar = 100 % 1 svar = 4,16 %

Dagligen – 12 stycken 49,92 % avrundas till 50 %

Några gånger i veckan- 10 stycken 41,6 avrundas till 42 % Mera sällan – 2 stycken 8,32 avrundas till 8 %

5.3 Hur arbetar du med de naturvetenskapliga ämnena i skolan?

Figur 5

F-3: 88 svar = 100 % 1 svar =1.13 %.

Laborativt – 25 stycken 28, 25 % avrundas till 28 % Berättelser – 7 stycken 7,91 % avrundas till 8 % Läromedel – 12 stycken 13.56 % avrundas till 14 % Grupparbeten – 17 stycken 19.21 % avrundas till 19 % Internet – 5 stycken 5,65 % avrundas till 6 %

Utomhus – 22 stycken 24,86 % avrundas till 25 % Figur 6

4-6: 82 svar = 100 % 1 svar = 1,21 %

Laborativt – 28 stycken 33,88 % avrundas till 34 % Läromedel – 24 stycken 29,04 % avrundas till 29 % Grupparbete – 18 stycken 21,78 % avrundas till 22 % Internet – 8 stycken 9,68 % avrundas till 10 %

Utomhus – 4 stycken 4,84 % avrundas till 5 %

5.4 Vilken bedömningsmetod använder du dig av mest i den naturvetenskapliga undervisningen?

54 F-3: 39 svar = 100 % 1 svar = 2,56 %.

Självbedömning - 20 stycken 51,2 % avrundas till 51 % Kamratbedömning - 19 stycken 48,64 avrundas till 49 % Figur 8

4-6: 44 svar = 100 % 1 svar = 2,27 % Prov - 19 svar 43,13 % avrundas till 43 %

Självbedömning - 13 svar 29,51 % avrundas till 30 % Bedömningsmatriser - 12 svar 27,24 % avrundas till 27 %

5.5 Hur ofta bedömer du elevernas kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena?

Figur 9