Arbetssätt

Alla pedagoger försökte skapa ett mer kreativt arbetssätt i sina klassrum. Det kreativa arbetssättet var mer eller mindre lyckat beroende på olika faktorer som vi ska gå in på längre fram. Många av pedagogerna upplevde att det generella arbetssättet på skolor var väldigt traditionellt, bundet, och

med lite utrymme för eget tänkande och kreativitet.

Det är mycket gammal syn på kunskap, som tar överhanden hela tiden. Jag tror det är svårt att komma ifrån det… Om jag ser på mig själv så har jag lärt mig bäst när jag upplevt att jag har varit kreativ och gjort saker och varit engagerad än jag bara har bankat in kunskapen. (F)

Det var mycket mallgörande och pyssel. Det fanns färdiga mallar och alla gjorde samma sak och det blev 20 gula kycklingar som hängdes upp och såg nästan exakt likadana ut…De står handfallna och behöver tydliga instruktioner för vad de ska göra. De har svårt att ta egna initiativ… Jag tror det beror på att de inte har utsatts för tillräckligt många utmaningar för dem själva. Att de har fått fasta uppgifter som är hårt styrda. (D)

Det är väldigt tydligt att skolan är organiserad så att den bäst lämpar sig för traditionell undervisning, Man läser texter, man svarar på frågor, man har ett prov. Det är väldigt tydligt att det är det bekväma sättet att undervisa i den struktur som finns i dag. (E)

Jag tycker att vi utmanar deras kreativitet alldeles för lite. Det är vanligt att man säger att ”skriv en liten berättelse” och sen stannar det där. Man måste ha en dialog med deras intresse för att stimulera kreativiteten. (H)

För att utveckla ett mer kreativt arbetssätt talade de olika pedagogerna om viktiga sätt att få igång en kreativ process. Det handlade dels om att lägga ner tid på att göra saker estetiskt vackra, klä kartböcker i gamla orienteringskartor, att arbeta i mindre grupper, arbeta efter deras intressen för att motivera och engagera eller att arbeta ämnesintregrerat med olika teman för att blanda och utnyttja alla ämnen praktiskt. Betydelsen av en intoningfas poängterades också. Det var en möjlighet för eleverna att genom upplevelser och stimulering av sinnena försättas i en kreativ process. Upplevelserum var ett förslag för att få igång fantasin hos eleverna. Ibland var det även viktigt att ”tvinga” eleverna att prova nya saker. Samtidigt uppmärksammade en pedagog att han inte kunde ha ett kreativt arbetssätt hela tiden. Det var viktigt att hitta en rytm och tid för reflektion genom t.ex fylleriövningar var lika viktigt för lärandet.

4.3 Betydelsen av kreativitet

Alla pedagoger ansåg att kreativitet var viktigt i skolan och för lärandet. Kreativitet var av stor betydelse för eleven, pedagogen, kunskapsutvecklingen, människan och samhället i stort. Det kreativa arbetssättet är en enkel väg att få barnen med sig. Eleverna upplever det som roligt och givande och de utvecklas som människor. Det är genom det kreativa arbetssätet som kunskapen fördjupas och får mening.

Inlärning i traditionell form fungera ju så att eleven ses som en tom behållare som passivt öppnar sitt gap och bara slukar kunskap och så ska det landa någonstans. Men det fungerar ju inte så. Att kunna någonting, den grejen den uppstår eller finns inte förrän man har använt sin kunskap, den måste hanteras. Man måste kretsa kring det, man måste göra något med det, uttrycka det. Det är då det blir kunskap, tycker jag. (E)

Det här med slöjden, att de har suttit och mätt i sina matteböcker med linjal och så kommer de in i slöjden då är det, ehh linjal, då fattar de liksom inte. Där de verkligen ska använda linjalen där förstår de inte, vad ska jag ha denna till? det är väl att få in det i verkligheten och vad man verkligen har en linjal till… Att de ska lära sig för livet och inte för skolan. (I)

Många pedagoger lyfte fram betydelsen av kreativitet i förhållande till skolans uppgift att vara en skola för alla.

När man har mycket språksvaga barn och svaga barn överhuvudtaget så tycker jag det är viktigt att hitta alternativa metoder till läroböckerna…man får en helt annan självkänsla när man känner att man klarar av någonting…För jag tror att man kan lyfta barnen och att dom kan få en helt annan förståelse…det är först när man jobbar rent kreativt med det som man får den här aha-upplevelsen.(A)

Ska det vara en skola för ALLA, så ska det vara en skola för alla. Även den som kommer in i ettan och läser kapitelböcker och skriver långa berättelser. Jag känner att om de barnen får utvecklas i sin takt så kan de gå nästan hur långt som helst, men de måste också få ta sig i kragen.(B)

pedagogen i sitt arbete, som i sin tur påverkar elevernas arbete.

Kreativiteten är viktig för mig för att jag tycker att upprepning är så tråkigt. Jag hatar det där uttrycket, jag gör som jag brukar och så blir det bra…man bestämmer själv hur ens dag ska bli. Om jag hittar på någonting som är kul, så får jag gensvar från barnen och sen när jag går hem så känns det att det har varit en väldigt bra dag. Och då är det rätt lätt att hitta på nått kul till nästa dag, eller nästa vecka. Att man får sån belöning för det man gör. Om jag hittar på något så faller det i god jord.(B)

Kreativiteten bidrog också till att förbereda eleverna inför livet och skapa mer demokratiska och empatiska individer. Det har en viktig betydelse för samhället och framtiden.

I läroplan så pratar man ju väldigt mycket om aspekter som demokrati och empati och sånna saker, det är väldigt bra exempel. Demokrati är ju en idé, men om den inte finns i praktiken så finns den ju inte egentligen. Du måste veta hur du gör det, för att det ska finnas i din egen tillvaro. Det är att ta plats i tillvaron. Jag kan påverka, jag kan styra, jag kan ta emot andras tankar, känslor, andras agerande. Jag kan förhålla mig till detta. Det är för mig det kreativa sättet att hantera sitt liv. (E)

Varje land måste vara uppfinningsrikt. Det finns inga mallar för det, utan det får du uppfinna själv. Och det är egentligen det som är kreativt. Att göra något som inte finns innan, men som ändå behövs, eller på något sätt kommer till nytta… Bara att man upplever att det är roligt att göra, det kan vara en nytta med det. (H)

Annars stannar ju världen, då händer det inget nytt. Det utvecklas ingenting. Kreativiteten är ju uppfinningarnas moder egentligen.(G)

Därför att vi måste tro på varandra. Att vara kreativ det är att tro på människor. Att lita på människor, att lita på att människor är goda.(J)