Arbetssätt kopplade till studie och yrkesvägledarens arbete med elever som inte

måluppfyllelsen

5.2.1 Problemområden

På frågan om ifall arbetssätten skiljer sig med denna elevgrupp som saknar eller riskerar att sakna gymnasiebehörighet på något sätt jämfört med de elever som når

målen så nämner informanterna att elever som är nyanlända är en grupp som man arbetar extra med för att hjälpa dem nå sina betyg för vidare gymnasiestudier:

”Eller dom som har kommit in väldigt sent och kanske gått här en termin och sen ska dom in på introduktionsprogrammet, där tror jag många utav dom känner en uppgivenhet. För sen ska dom gå och läsa svenska, engelska och matte.” Informant 1.

Elever som haft svårigheter tidigare i skolan men som på grund av stor social kompetens klarat sig bra kan hamna i konflikt med föräldrar som inte vill att de ska läsa på ett yrkesprogram, ”De hade kanske klarat ett yrkesprogram jättebra men det är inte det

föräldrarna vill.” Informant 1. Informanterna pratar om självkännedom med eleverna.

Som exempel nämner en av informanterna att om man har lågt betygsvärde men kommer in på ett studieförberedande program på gymnasiet så krävs det mycket arbete av eleven för att klara av sina studier, ”Man ska vara tydlig och visa att det handlar inte

bara om att komma in i programmet utan att man ska klara det också.” Informant 1. En utav

informanterna tar upp att i utvecklingen av detta arbete med elever som inte når målen med behörighet till gymnasiet är att man kommer in för sent i arbetet med att fånga upp dessa elever, både som studie- och yrkesvägledare och i skolan som helhet med övriga stödinsatser. Informanterna tar upp att det är mer resurskrävande att arbeta med eleverna som riskerar att inte nå målet med gymnasiebehörighet, främst är det tidsaspekten som är framträdande med bland annat samtal med föräldrar och elevkonferenser utöver de enskilda samtalen med den berörda eleven. Enligt informanterna så handlar det även om att identifiera de svårigheter som en elev kan ha som ligger bakom problemen kring måluppfyllelsen som bland annat kan grunda sig i dyslexi, brist på motivation eller att sätta in rätt stödinsatser till rätt elevgrupp. Fokus ligger mycket på att vidga perspektiv hos elevgruppen som riskerar att sakna gymnasiebehörighet.

Det som skulle kunna utvecklas med detta arbete kring elevgruppen som inte når

målen anger några utav informanterna att gruppvägledning används som en metod i

arbetet för att nå dessa elever. Men även att det motiverande arbetet med eleverna som riskerar att inte nå målen behöver ske tidigare än idag, redan i årskurs 6 enligt några av informanterna. Detta är för att riktade stödinsatser i form av extra resurser då hade kunnat sättas in i tidigare skede.

5.2.2 Uppsökande verksamhet

För att få kontakt med eleverna som inte når målen med gymnasiebehörighet i grundskolan sker mycket utav arbetet i elevvårdshälsoteamet och de arbetslagsmöten

som sker på skolorna. Det kan även ske i samarbete med speciallärare eller lärare som förmedlar en oro för någon elev eller tillsammans med elevens föräldrar. Utöver dessa samarbetsformer med kollegorna på skolorna så träffar alla informanter alla elever på skolan för enskilda samtal. Några av informanterna använder sig även utav betygslistor för att markera alla elever som inte når godkänt betyg som ett sätt att få kännedom om vilka av eleverna som riskerar att inte nå målen med gymnasiebehörighet. En av informanterna anger att ett tecken på att elever som har någon form av problem med sin studiesituation inte dyker upp på de enskilda samtal som de blir kallade till, där får informanten använda lärarna som stöd för att nå dessa elever. En annan metod som används av några informanter är att sitta med på ett föräldramöte där läraren, eleven och dess föräldrar deltar.

5.2.3 Arbetsmetoder

De metoder som informanterna arbetar med för och hjälpa elever som inte når målen ser liknande ut för de flesta i arbetet. Enskilda samtal som redskap för och skapa

motivation eller öka elevernas omvärlds- och självkunskap tillsammans med deras intresse och färdigheter är viktiga metoder som man arbetar med. En av informanterna använder sig utav skolans stöd i arbetet med och skapa små undervisningsgrupper. Där ingår det speciallärare eller assistenter som finns tillgängliga för denna elevgrupp som kan behöva arbeta i mindre grupper än helklass. Samt att läxhjälp erbjuds också som en del i arbetet med måluppfyllelse. Lärstilar är ett redskap som en av informanterna

använder sig av för att medvetandegöra och motivera eleverna kring sin egen studieteknik och hur den kan förbättras för att hjälpa elevens måluppfyllelse. I detta arbete nämner informanten att samtal med föräldrar och elever är en del i arbetet där fokus ligger på att öka motivationen för att klara skolan. Studiebesök ute på gymnasieskolor är ytterligare en metod för att hjälpa eleverna men även undervisning varvat med praktik ute på ett företag kan vara ett redskap för att hjälpa vissa elever. I arbetet med perspektivvidgande metoder för att eleverna ska kunna utvecklas för att se mer och tolka konsekvenser inför framtiden arbetar en av informanterna med tydlighet och enkel information som exempelvis vad som krävs för att komma in på ett studieförberedande gymnasieprogram. ”Och det är också viktigt det här med tydligheten, att

man faktiskt berättar för dom, såhär är det” Informant 1. En utav informanterna arbetar med

de perspektivvidgande metoderna genom att eleverna får fokusera på sina drömmar men att ändå vara tydlig med deras möjligheter:

”det är hit du ska kämpa mot och så… men sen kommer vi till jul och då är det den krassa verkligheten… -Nu är du inte behörig, du har en termin på dig visserligen.” Informant 2.

Vidare tar informanten upp att för elever som riskerar att inte nå gymnasiebehörighet sista terminen i nian tittar man på alternativen som finns, exempelvis introduktionsprogram för att börja bearbeta verkligheten:

”för många är det jättebra alternativ, men för en del kanske inte det bästa, och en del behöver den lilla puschen för att klara och orka det där lilla sista…” Informant 2.

Som perspektivvidgande metod används också enligt några informanter ”öppet hus”. Eleverna uppmuntras att delta på de ”öppet hus” som gymnasieskolor anordnar då det är ett moment som inte är obligatoriskt för eleverna att delta på inför sina gymnasieval. Som en del i sitt perspektivvidgande arbete med eleverna använder informant 3 metoder som karriärpaketstestet som handlar om att vidga perspektiv om olika yrken och intressen. Tillsammans med lärarna utnyttjas de studiebesök som görs i undervisningen till att eleverna ska fråga och undersöka hur utbildning och yrkesroller fungerar ute på arbetsplatsen de besöker.

Fokus ligger på att informanten hela tiden ifrågasätter när eleverna begränsar sig själva och sina valmöjligheter. Framför allt gäller det att utmana eleverna i sina samtal att se och tänka mer utanför ”lådan”, ”För jag tror ibland när jag pratar om saker och ting, så har dom ingen begreppsvärld att hänga upp det på.” Informant 5.