Påverkansfaktorer

Vad som kan vara avgörande mellan elever som når och inte når målen är de olika

bakgrundsfaktorer de bär på. Enligt Bourdieu (Engdahl, Larsson, 2006) definieras det som den spelplan som individer befinner sig inom där olika aktörer har olika mål, förutsättningar och positioner som de handlar inom. I detta fall kan det handla om hur den sociala strukturen ser ut för elever som riskerar att inte nå målen och deras hemförhållanden. Där har individerna olika egenskaper som är relevanta för det fältet som aktören deltar i, exempelvis skolans fält, utbildningsfältet. I detta fält menar Bourdieu att det finns påverkansfaktorer i form av socialt kapital i form av stöd hemifrån av vikten av att nå måluppfyllelsen i skolan, sociala spelregler som hur man

beter sig mot andra, exempelvis i klassrummet. Saknas det viktiga delar av det sociala kapitalet så menar Bourdieu att det påverkar individens förmåga att utveckla sitt utbildningskapital och därmed förståelsen för skolans fält. Det påverkar även individens habitus, den kunskapen och förståelsen som en individ fattar beslut igenom. Det är kunskaper som kulturella och sociala strukturer som omger en individ i hemmet eller möter i skolan eller på sin fritid (Engdahl, Larsson, 2006). I resultatet ser vi kopplingar till detta då informanterna redogör för strukturer som de upplever kan vara avgörande för om eleverna når eller inte når måluppfyllelsen i skolan. En informant nämner att den sociala strukturen i hemmet är viktig som att kunna få hjälp med att läxorna, tid och lugn och ro för studier hemma. Det framkommer även i resultatet att föräldrars utbildningsbakgrund och deras kunskaper om omvärlden kan bidra till att elever får svårt att nå målen i skolan, men att det inte är en avgörande faktor. Avgörande faktorer som pekas ut i resultatet är enligt informanterna stödet hemifrån och de sociala förhållanden som råder där. Att föräldrar har tid för sina barn och att de anser att skolan är viktig är mer avgörande än den sociala bakgrunden enligt några informanter. Även kulturella skillnader kan vara bakomliggande faktorer i om eleverna ska nå målen eller inte. Om det skapas signaler hemifrån om att skolan är en viktig del både hemma och i skolan eller om utbildning och kunskap enbart är skolans ensak att jobba med så påverkas elevens resultat. Ingestad ser kopplingar till det sociala systemet kring individen och att det bygger på kunskaper om hur relationer ser ut mellan individer, grupper och system (Ingestad, 2006). Vidare skriver Ingestad elever med lägre social bakgrund har av olika skäl sämre förutsättningar att hävda sig betygsmässigt och pekar på social segregation som kan uppstå i det ”fria skolvalet” där elever som har möjlighet att söka sig till bättre skolor får stöd hemifrån att göra det. Faktorer som praktiska och ekonomiska möjligheter nämns av Ingestad (2006) där vi också ser kopplingar till Bourdieus fält, kapital och habitus (Engdahl, Larsson, 2006). Även faktorer som föräldrarnas och elevernas kännedom om vilken rätt till hjälp de har kring att nå måluppfyllelsen nämns av Ingestad (2006). Christiansen & Søgaard Larsen (2011) belyser att elevers olika kulturer och sociala klasstillhörigheter kan vara avgörande för hur de tar till sig de studie- och yrkesvägledande insatserna som erbjuds på skolan och på deras förmåga att förstå och ta till sig vägledning och frågor kring sin framtid.

6.1 Sammanfattning

Samspelet mellan all personal på skolan är viktigt i koppling till elevers målstyrning och för elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen är riktade insatser avgörande. Dels genom motiverande samtal men även att den problematik som finns kring elevens måluppfyllelse analyseras och bearbetas genom samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärarna men även i samarbete med elevhälsan eller föräldrakontakter. Att se problematik som diagnoser eller brist på motivation är viktigt för elever som risker att inte nå målen i ett eller flera ämnen i grundskolan. Forskningen visar att samarbete mellan alla parter i skolan och sociala strukturer kring elever påverkar studieresultatet i koppling till målstyrningen.

7. Diskussion

I detta kapitel så kommer vi att resonera kring den analys som skett av resultatdelen i arbetet samt de tankar och idéer som detta har gett oss samt en reflektion över valda metoder och erfarenheter som arbetet med denna studie gett oss.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur studie- och yrkesvägledare inom den svenska grundskolan arbetar med elever som inte når måluppfyllelsen enligt styrdokumenten, samt på vilket sätt man som studie- och yrkesvägledare arbetar med denna grupp elever till skillnad från de elever som når de uppsatta målen. Men även att få en inblick kring de bakgrundsfaktorer som kan finnas kopplad till detta område.

Det vi som studenter har kommit fram till genom denna studie är att det finns arbetsmetoder som skiljer sig från de övriga arbetsmetoderna i arbetet med elever som riskerar att inte nå måluppfyllelsen i ett eller fler ämne i grundskolan. Genom denna studie har vi som studenter fått en kunskap som vi inte kunnat få genom denna utbildning fast vi har flera praktikperioder ute i det svenska skolsystemet. Det gav oss specifikt medvetenhet att det är ett problem som skolan tar på allvar men det kan bero på ledningen på varje enskild grundskola hur pass prioriterat detta arbete är. Vi har fått hjälp av att se hur man som yrkesverksam studie- och yrkesvägledare med hjälp av olika verktyg och metoder kan arbeta med när vi kommer ut i arbetslivet. Angående frågeställning ett så ger vårt insamlade material resultatet att den socioekonomiska bakgrunden spelar mindre roll än vad vi trodde. Vår förutfattade mening var att den socioekonomiska bakgrunden bland elevgruppen som inte når målen i ett eller flera ämnen i den svenska grundskolan var en del i problematiken. Men vi ser att genom vår insamlade data så kan vi inte styrka denna tes, utan se att bakgrundsfaktor spelar väldigt liten roll i om en elev klarar av att nå måluppfyllelsen i den svenska grundskolan.

I efterhand kan vi som författare till detta examensarbete se att vi kan vara kritiska kring frågeställningen ett och två eftersom det ligger rätt så nära varandra när vi ser på det empiriska materialet som samlats in. Men att vi drar också slutsatsen att vårt empiriska material inte hade varit så rikt på data som belyser hur studie- och yrkesvägledare arbetar med den gruppen av elever som riskerar att inte nå målen i den svenska grundskolan samt hur arbetet eventuellt skiljer sig mot de elever som inte har

denna problematik. Alltså anser vi att de båda frågeställningarna är viktig att ha med i insamlandet av data men besvaras rätt så lika i det slutgiltiga resultatet.

Andra saker vi ser är att urvalet har en betydelse för utfallet av studien då vi valde studie- och yrkesvägledare som arbetar aktivt med skolans arbete med målstyrning. Men faktorer som tillgänglig tid att avsätta för insamlandet av empirisk data samt analys var avgörande för den medvetna begränsning som vi beskrivit i metodkapitlet. Men samtidigt kan vi se att denna begränsning av vald metod gav oss största möjliga data för att besvara valda frågeställningar med tanke på antalet respondenter vi hade tillgång till anser vi. En kvantitativ studie med enkätsvar hade gett för lite data för att genomföra denna typ av studie även om spridningsområdet då hade kunnat omfatta olika regioner i landet. Men lokal variation i hur arbetet med målstyrning i den svenska grundskolan var ingen faktor som vi ansåg vara relevant för vår studie genom vårt val av frågeställningar.

På frågan om det finns omständigheter som hotar tillförligheten så anser vi att genom vi har tagit del av och följt de forskningsetiska riktlinjerna som finns för fältet och därmed har vi uppnått god tillförlitlighet. Det som möjligtvis hade önskats hade varit ett större geografiskt spridningsområde av respondenter genom att vi hade fått respons av fler studie- och yrkesvägledare. Vi tror dock att den begränsade tidsrymd som fanns avsatt för insamling av empiriskt material påverkade svarsfrekvensen på det utskick vi gjorde till tilltänkta informanter.

Vi har i detta arbete använt de teorier som vi ansett vara relevanta för studien men anser att det har varit svårt att hitta teorier som matchar de frågeställningarna vi valt på ett bättre sätt. Vi har även funnit att fältet kring den tidigare forskningen varit begränsad och det har lett till att det har var svårt att hitta tidigare forskning som knyter an till vår studie. Så här ser vi ett behov av ökad forskning gällande studie- och yrkesvägledning i relation till de förhållanden som gäller för den svenska grundskolan kopplad till dess målstyrning i samband med de uppnådda resultaten hos eleverna. De begreppen som vi använt oss utav är kopplade till den tidigare forskning vi har tagit del av samt gällande styrdokument för den svenska grundskolan men även kopplade till de teoretiska begrepp vi tagit del av i de valda teorierna vi kopplat till vår studie. Dock kan vi se att dessa begrepp kan misstolkas av respondenterna när vi har använt oss av de teoretiska begreppen i frågeguiden vid insamlandet av empiriskt material. De begrepp som används inom ett teoretiskt fält var ibland abstrakta i en tillämpad situation ute i den vardagliga operativa verksamheten i den svenska grundskolan. Där ser vi problemet

med att använda formella begrepp och att som forskare känna till vilka begrepp som används i verksamheten.

Vi kan i relation till den tidigare forskning vi tagit del av se att vårt resultat stämmer överens med de bristerna som lyfts i dessa studier och verifiera behovet av förändrad styrning och behovet av aktivt arbete för att kunna hjälpa alla elever i skolan att nå de uppsatta målen. Vi ser att studie- och vägledare tycker att det är ett viktigt arbete men det är svårt att hitta den tiden som krävs med att arbeta med gruppen. Dels på grund av elevernas undervisningstid gör det svårt för studie- och yrkesvägledaren på skolan att finna möjlighet att nå och arbeta och rikta insatser mot elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen. Men även faktorer som att deltidsarbete är vanligt bland studie- och yrkesvägledare inom den svenska grundskolan eller att elevunderlaget är för stort för att kunna göra riktade insatser. Bristande arbetsbeskrivning och styrning från ledningen är en annan faktor som framkommit i det insamlade resultatet vi har tagit del utav. Vi drar slutsatsen att vårt kommande arbete är väldigt viktigt för att hjälpa den målgruppen av elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen i den svenska grundskolan men det är svårt som studie- och yrkesvägledare att räcka till och få de möjligheter som behövs för att verkligen göra skillnad.

8. Referenslista

Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning Elevvårdsutredningen (2000). Från dubbla spår till elevhälsa: i en skola som främjar

lust att lära, hälsa och utveckling : slutbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga

publikationer

Engdahl, Oskar & Larsson, Bengt (2006). Sociologiska perspektiv: grundläggande

begrepp och teorier. Lund: Studentlitteratur

Hein, Helle Hedegaard (2012). Motivation: motivationsteorier & praktisk tillämpning. 1. uppl. Stockholm: Liber

Ingestad, Gunilla (2006). Dokumenterat utanförskap: om skolbarn som inte når målen. Diss. Lund : Lunds universitet, 2006

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Lärarboken: 2012/2013 : [läroplaner, skollagen, policydokument]. (2012). Stockholm:

Lärarnas riksförbund (LR)

Skolverket, 2011, LGR 11 Tillgänglig på internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Läst 121010 Skolverket, 2012, Pressmeddelande Tillgänglig på internet:

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2012/alltfor- manga-obehoriga-till-gymnasieskolan-1.176477 Läst 120921.

Skolvärlden, 2012, Andelen underkända ökar, Lärarnas Riksförbund, Stockholm Tillgänglig på internet:http://www.skolvarlden.se/artiklar/andelen-underkaenda-oekar

Läst 121010

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Svenska Dagbladet (SvD), 2012, SvD Opinion Brännpunkt: Skolans oförmåga leder till

långvarigt utanförskap Tillgänglig på internet:

http://www.skolvarlden.se/artiklar/andelen-underkaenda-oekar Läst 121125 Utbildningsdepartementet, 2010, Skollagen SFS 2010:800 Tillgänglig på internet:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-

2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800 Läst 121010

9. Intervjufrågor

Frågeguide

Våra frågar knyter an till de frågeställningar vi har som utgångspunkt i vårt arbete:

* Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med elever som inte når målen i grundskolan?

* Finns det någon skillnad i studie- och yrkesvägledarens arbete med de elever som når respektive inte når målet med gymnasiebehörighet?

* Vad kan det finnas för faktorer kring eleverna som gör att de inte når målen? Inledning

Berätta lite om din yrkesroll som studie- och yrkesvägledare? Hur länge har du jobbat inom studievägledningen, samt hur länge har du varit involverad där du har jobbat med elevers måluppfyllelse?

Hur kom det sig att du ville arbeta som studie- och yrkesvägledare?

Kan du beskriva hur studie- och yrkesvägledningen fungerar på på skolan?

Arbetssätt relaterade till målstyrningen

Vilken betydelse kan vägledningen få för de elever som inte når målen enligt dig? På vilket sätt arbetar du för att få kontakt de elever som inte når målen med gymnasiebehörighet i grundskolan?

Vilka metoder arbetar ni med för att hjälpa dessa elever som inte når målen?

Hur arbetar ni med perspektivvidgande metoder för att eleven ska kunna utvecklas för att se mer och tolka konsekvenser inför framtiden?

Skiljer sig arbetet med denna elevgruppen som saknar eller riskerar att sakna gymnasiebehörighet på något sätt jämfört med de elever som når målen?

a. Finns det något kring detta arbete som skulle kunna utvecklas? Varför? Samarbete och arbetsformer

Vilken betydelse för vägledningsprocessen med dessa elever har samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och övrig skolpersonal?

Finns det samarbete med andra yrkesgrupper i eller utanför skolan kring elever som inte når målen? Om ja, hur ser det ut och vad är din roll i samarbetet?

Finns det något som skulle underlätta ett samarbete kring elevers måluppfyllelse lärare och studie- och yrkesvägledare som du upplever det? Om ja, kan du nämna något?

Finns det något som hindrar ett bättre samarbete kring elevers måluppfyllelse lärare och studie- och yrkesvägledare som du upplever det? Om ja, kan du nämna något?

I vilken intern organisation ingår du i? Arbetslag, elevhälsoteam m.m. Vilka krav och förväntningar ställs på dig som studie- och yrkesvägledare av

skolpersonalen utöver det som står i skollagen/styrdokument som du upplever det? Av elever och föräldrar?

Behöver ledning, skolpersonal, elever och föräldrar få ökad kännedom om studie- och yrkesvägledarens roll i koppling till elevers rättigheter att få stöd att nå målen?

Om det är så, hur skulle studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter och kompetenser kunna förtydligas för övrig personal och utomstående med hänvisning till elevernas måluppfyllelse och gymnasiebehörighet?

Tycker du att arbetssättet på skolan tillräckligt förbereder eleverna för aktiva livsval kopplat till måluppfyllelsen? (Skollagen kap.10 §2, Utbildningens syfte)?

Upplever du att eleverna att de fått löpande och tillräcklig information kring deras måluppfyllelse?

Elevperspektiv ur studie- och yrkesvägledarens synsätt

Vilken insikt har eleverna om läroplanens kunskapsmål enligt dig?

När och hur förstår eleverna att deras kunskaper /betygsresultat inte räcker till för vidare studier enligt dig?

Vilka hinder upplever du att eleverna ser för att nå godkända betyg? Vägledarkontakterna, vad får de för betydelse för eleverna?

Vad tycker du eleverna tar till sig av det arbete som sker kring deras måluppfyllelse och behörighet?

Tror du att det finns några bakomliggande faktorer som är avgörande mellan eleverna som når och inte når målen? Om ja, kan du nämna några?