Metoderna i arbetet med eleverna

Det som resultatet visar kring de metoder som informanterna arbetar med för och

hjälpa eleverna som inte når målen är enligt Leif Strandberg (2006) de aktiviteter och artefakter som sker med hjälp av studie- och yrkesvägledning. Enskilda samtal är enligt

resultatet det vanligaste verktyget som informanterna använder som metod för kartläggning av elevers måluppfyllelse men även för att skapa motivation och ökad omvärlds- och självkunskap. Även SOU 2000:19 benämner detta med studie- och yrkesvägledarens kompetenser är en viktig del i arbetet i elevvårdshälsoteamet. Utifrån Maslows motivationsteori finns det delar som styrker individens motivation till förändring. De kallas för inre och yttre motivationsfaktorer och dessa är viktiga delar i studie- och yrkesvägledarens enskilda samtal med eleven och i samarbetet tillsammans med andra aktörer i och kring skolan genom elevhälsoteamet ser vi i resultatdelen. Den inre faktorn skapas hos eleven när de upplever framtidshopp, drömmar och målbilder. Den yttre faktorn skapas i miljön kring eleven i exempelvis skolmiljön och i elevens omgivning som i hemmet när fokus flyttas från negativa attityder och fokuserar på det som fungerar och framåtskridande utveckling (Hedegaard, 2012). Aktiviteter som kan skapa yttre motivation är insatser och stöd som läxhjälp i skolan, extra resurser (personal) i klassrummet eller anpassat studiematerial eller studieplaner och studiebesök med studie- och yrkesvägledaren på arbetsplatser eller gymnasieskolor. I tidigare forskning ser Gunilla Ingestad (2006) att ofta förekommande åtgärder för att förbättra målstyrningen och förbättra svaga elevers kunskap är att sätta in fler resurser i skolan och individuellt riktade insatser som läxhjälp och sommarskola. Ingestad ser att det skapas fler individuellt utformade metoder och åtgärdspaket men även att sociala bakgrundsfaktorer blir tydligare mellan vilka som klarar respektive inte klarar att nå måluppfyllelsen i skolan. En annan metod som används i studie- och yrkesvägledningen

är skolans stöd i arbetet med att skapa små undervisningsgrupper, där det ingår speciallärare eller assistenter tillsammans med elever som kan behöva arbeta i mindre grupper än i helklass. I det sammanhanget uppstår det en utvecklingszon som kan skapa utveckling i form av ökade resultat och målstyrning men även yttre och inre motivation för individen. I tidigare forskning belyser Christiansen och Søgaard Larsen (2011) i sin forskningsrapport hur viktigt det kan vara att använda sig utav mindre grupper som studie- och yrkesvägledare i exempelvis gruppvägledning, vilket även framkommer som en metod och verktyg i resultatdelen angående vilka metoder och verktyg som informanterna använder för att nå elever som inte når upp till målen.

Det resultatet visar utifrån hur arbetet ser ut med perspektivvidgande metoder för att

eleverna ska se mer och tolka konsekvenser inför framtiden utifrån en studie- och

yrkesvägledares håll så arbetar man med att få eleverna att fokusera på sina drömmar men ändå vara tydlig med att det är deras drömmar. Utvecklingshopp är något som belyses av Vygotskij (Strandberg, 2006) i den utvecklingszon som skapas och i de läranderum som interaktioner, aktiviteter, artefakter och utvecklingshopp. För att se ifall eleverna har tillgång till utvecklingshopp arbetar studie- och yrkesvägledarna i detta rum/zon med samtal inriktade på drömmar och målbilder samt om det väcks en förväntan till förändringsarbete eller medvetenhet om möjligheter och begränsningar i detta rum samt hur de kan förändras. Elever som inte har just de betyg de vill ha för att söka in till ett program är det extra viktigt att vara inte släcka utvecklingshoppet inför framtida val men ändå vara noggrann och tydlig med vad krävs och vad som kan ske härnäst:

”det är hit du ska kämpa mot och så… men sen kommer vi till jul och då är det krassa verkligheten… -Nu är du inte behörig, du har en termin på dig visserligen.” Informant 2.

En annan perspektivvidgande metod som använts i processen är de dagar då det anordnas programorientering på en av skolorna där eleverna får välja ut olika gymnasieprogram där som de vill få mer kunskap om under en dag. Detta är en arbetsmetod som använts för att väcka utvecklingshopp och förväntan som kan uppstå i samband med dessa dagar för elever som har problem med måluppfyllelsen. Strandberg (2006) skriver om vikten av att skapa ”stödstrukturer” som är en praktisk del för att kunna utveckla elevernas lärande tillsammans med de rum som Vygotskij använt. Strandberg nämner hur praktiska aktiviteter skapar förändringar och omedelbara effekter, både positiva och negativa hos eleverna.

Elever som begränsar sig själva och med sina valmöjligheter ifrågasätter informanterna hela tiden för att få eleverna att tänka utanför ”lådan” under sina samtal. Detta kan man koppla till kapital och habitus där man enligt Bourdieu (Engdahl, Larsson, 2006) belyser de egenskaper som är relevanta för det fält aktören deltar i, där kan man koppla in hur eleverna förstår och tar till sig information beroende på deras kunskaper och förståelse om hur omvärlden fungerar som beror på faktorer som socialt kapital eller utbildningskapital. På så sätt påverkar kapitalet elevens habitus, som förklarar den kunskapen och förförståelsen som en individ har inom sig och som påverkar de beslut individen fattar. Habitus skapas i den miljö och de sociala strukturer eleven befinner sig i under sin uppväxt och utifrån elevens egen självbild och upplevda möjligheter tar eleven sina beslut. Ingelstad (2006) ser också hur sociologiska faktorer påverkar elevernas möjligheter att nå målen enligt läroplanerna i skolans värld.

Det som framkommer i resultatet och med stöd i de teorier som vi använder besvarar anser vi att vi har svar på vår frågeställning om hur menar studie- och yrkesvägledaren

att de arbetar med elever som inte når målen i grundskolan?.