Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Måluppfyllelsen i grundskolan ur ett
studie- och yrkesvägledarperspektiv
The goal achievement in the elementary school from a
guidance counselors perspective
Mattias Edeslätt
Blerina Shala
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2014-08-26
Examinator: Frida Wikstrand Handledare: Niklas Gustafsson Fakulteten för
Sammanfattning
Detta examensarbete tar upp frågan om hur studie- och yrkesvägledare i grundskolans senare årskurser arbetar med de elever som inte når målen enligt läroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 så är det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers måluppfyllelse, men hur arbetar man då med detta som studie- och yrkesvägledare?
Intresset för forskningsområdet fick vi som författare av debatten kring elevers måluppfyllelse där det kom rapporter om att antalet elever som inte nådde måluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade.
I denna studie så undersöker vi hur man som studie- och yrkesvägledare arbetar med de elever som inte når målen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte når målen i skolan.
Med hjälp av en kvalitativ undersökning för att få en så bred bild av studie- och yrkesvägledarnas arbete med vårt undersökningsområde genomförde vi sex intervjuer på skolor där informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med måluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvårdshälsoteamet och har ett aktivt samarbete med lärare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi använt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov påverkar måluppfyllelsen för eleverna där studie- och yrkesvägledarens arbetsmetoder och samarbetsformer är en part i detta arbete.
Analysen av resultatet i vår undersökning visar att det för studie- och yrkesvägledarna är ett tidskrävande arbete som kräver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nå varje enskild individ men att för målgruppen kan en bra studie- och yrkesvägledning vara avgörande i relation till elevernas måluppfyllelse.
Nyckelord: Studie- och yrkesvägledare, måluppfyllelse, arbetsmetoder, bakgrundsfaktorer och samarbete
Förord
Vi vill rikta ett stort tack för de informanter som har deltagit i denna undersökning och där de har delat med sig av sina erfarenheter och därmed gjort denna studie möjlig.
Arbetsfördelning
I detta arbete så har författarna i alla delar arbetat tillsammans i allt från uppsats-PM, intervjuer och hela vägen fram till analys och diskussion. Även arbetet med att korrekturläsas och formaliahantering gjordes i par.
Innehåll
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 9
2. Tidigare forskning ... 10
2.1 Elevhälsovården i fokus ... 10
2.2 Problemområden kring måluppfyllelsen ... 11
2.3 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan ... 12
2.4 Sammanfattning ... 14
3. Teoretiska utgångspunkter ... 15
3.1 Sociokulturellt perspektiv på lärande ... 15
3.1.2 Vygotskijs utvecklingsteori och utvecklingszonen ... 17
3.2 Sociala fält och påverkansfaktorer ... 18
3.2.1 Fält ... 18 3.2.2 Kapital ... 18 3.2.3 Habitus ... 18 3.2.4 Generella spelregler... 19 3.3 Motivationsteorin ... 19 3.4 Sammanfattning ... 21 4. Metod ... 23 4.1 Metodval ... 23 4.2 Urval ... 24 4.3 Insamling ... 24 4.4 Analysmetod ... 25 4.5 Etiska ställningstaganden ... 26 5. Resultat ... 27
5.1 Påverkansfaktorer hos eleverna genom studie- och yrkesvägledarens upplevelser ... 27
5.1.1 Olika bakgrundsfaktorer som påverkar måluppfyllelsen ... 27
5.1.2 Hinder för godkända betyg ... 28
5.1.3 Kännedom om kunskapsmålen och medvetenhet kring betyg ... 28
5.1.4 Vägledarnas och vägledningens betydelse för eleverna ... 29
5.2 Arbetssätt kopplade till studie- och yrkesvägledarens arbete med elever som inte når måluppfyllelsen ... 31
5.2.1 Problemområden ... 31
5.2.2 Uppsökande verksamhet ... 32
5.2.3 Arbetsmetoder ... 32
5.3 Samarbete och arbetsformer ... 34
5.3.1 Samarbetets betydelse ... 34
5.3.2 Samarbetspartners i eller utanför skolan ... 35
5.3.3 Tankar kring förenklat samarbete kring måluppfyllelsen ... 35
5.3.4 Rollförväntningar ... 36
5.3.5 Hela skolans ansvar ... 38
5.4 Sammanfattning ... 39
6. Analys ... 40
6.0.1 Samspel mellan personal och elever ... 40
6.0.2 Metoderna i arbetet med eleverna ... 41
6.0.3 Skillnader mellan elevgrupperna enligt informanterna ... 43
6.0.4 Samarbetsformer i och utanför skolan ... 44
6.0.5 Påverkansfaktorer ... 45 6.1 Sammanfattning ... 47 7. Diskussion ... 48 8. Referenslista ... 51 9. Intervjufrågor ... 52 6
1. Inledning
I svensk media rapporteras det i radio, TV och i tidningar det på olika sätt om vikten av grundskolans förmåga att anpassa och underlätta för alla elever att nå sin utvecklingspotential och hjälpa alla elever för att nå målet med gymnasiebehörighet. I Svenska Dagbladet den 20 november 2012 kan man läsa Ann-Marie Beglers debattartikel om att skolans kompensatoriska uppdrag inte fungerar så bra som det borde. Ann-Marie Begler är generaldirektör för Skolinspektionen som har som uppdrag att granska den svenska skolan har i sin rapport ”Inte enligt mallen” (Kvalitetsgranskning Rapport 2012:11, Skolinspektionen, 2012) och i debattartikeln i Svenska Dagbladet problematiserar det som undersöks i rapporten från Skolinspektionen om elever med diagnoser konstateras det att
”Utgångspunkten för den granskning vi har genomfört är skolans skyldighet att utreda vilka svårigheter en elev kan ha i sin skolsituation. Många gånger uppmärksammas elevens problem för sent. Anpassningen och stödet utformas inte på ett för eleven tillfredsställande sätt.”
samt att Ann-Marie Begler i debattartikeln konstaterar att
”Men det uppdrag skolan har gäller alla elever. Inte bara välfungerande. Jag har många gånger ställts inför frågan om varför de här eleverna inte får den undervisning och det stöd de har rätt till.”
Lärarnas Riksförbund har i sin tidskrift Skolvärlden publicerat en artikel 2012-09-25 som lyfter att andelen elever i den svenska grundskolan som saknar behörighet till vidare studier i gymnasieskolan ökar. Lärarnas Riksförbund lyfter fram att underlag från Skolverket på betygsstatistik mellan åren 1998 och 2009 och konstaterar att:
”1998 hade 3,3 procent av niondeklassarna inte uppnått målet i svenska. Motsvarande siffror för engelska och matematik var 4,6 procent respektive 5,3 procent.” Lärarnas Riksförbund, 2012
Enligt Skolverkets preliminära siffror för avgångsbetygen 2012 var: • 9,6 procent underkända i matematik
• 7,1 procent underkända i engelska • 3,5 procent underkända i svenska (Lärarnas Riksförbund, 2012)
Med detta i åtanke så har vi läst om den svenska skollagen som ligger till grund för styrningen av den svenska grundskolan och funnit följande:
Skollagen (2010:800) säger i 1 kap. §4 att:
”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.
En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”(Lärarboken, 2012, s.48).
I kontrast till detta finns statistik från Skolverket som talar för att många elever i grundskolan inte når upp till målen och grundläggande behörighet till vidare gymnasiestudier.
”Det är för många elever som lämnar grundskolan utan behörighet. Skolorna måste bli bättre på att ge elever som riskerar att halka efter bra stöd så snabbt som möjligt. Det är avgörande för att fler ska lyckas i grundskolan och kunna gå vidare till gymnasiet, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström” (Skolverket, 2012).
Skolverket (2012) presenterar följande siffror för elever med behörighet enligt följande uppställning för hela Sverige våren 2012:
Andelen behöriga till olika program • 87,6 procent - yrkesprogram
• 86,5 procent - estetiska programmet
• 85,1 procent - ekonomi- humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen • 83,5 procent - naturvetenskaps- och teknikprogrammen.
Med dessa siffror vill vi visa att det finns ett problem i den svenska skolan med måluppfyllelsen och därmed behörigheten till gymnasiet hos elever i grundskolan.
I ”Läroplanen för grundskolan 2011” står det att ”alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverkan för att göra skolan till en god miljö, för utveckling av lärande” (Lärarboken, 2012:25). Samt belyser man hur viktigt det är att den studie-och yrkesorienterande verksamheten organiseras och eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder (Lärarboken, 2012:30).
När vi har tagit del av ovanstående artiklar och styrdokument för grundskolan, så frågar vi oss, hur ser vägledarens roll ut i detta arbete och hur involveras studie- och yrkesvägledning i praktiken?
Undersökningen utgår från grundskolans senare år och där vår målgrupp är studie- och yrkesvägledarna, deras erfarenheter av elevers uppfattning om måluppfyllelsen och gymnasiebehörighet ur det perspektiv som studie- och yrkesvägledaren möter hos eleverna. Detta är eftersom att vi vill undersöka om vad det kan finnas för bakgrundsfaktorer kring eleverna som en studie- och yrkesvägledare möter i sin yrkesutövning i relation till måluppfyllelse och gymnasiebehörighet. Är detta ett område inom grundskolan där elever får vägledning för att få hjälp med studieplanering, motivation och vidgade perspektiv som ska resultera i högre måluppfyllelse?
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här undersökningen är att studera studie- och yrkesvägledares erfarenheter av att engagera sig i elevers måluppfyllelse i grundskolan.
Våra frågeställningar är:
• Vad kan det finnas för faktorer enligt studie- och yrkesvägledarna kring eleverna som gör att de inte når målen?
• Hur menar studie- och yrkesvägledare att de arbetar med elever som inte når målen i grundskolan?
• Vilka samarbetsformer finns det mellan studie- och yrkesvägledarna och övrig personal i eller utanför grundskolan?
2. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer vi att ta upp rapporter och avhandlingar som berör vårt forskningsområde och där våra forskningsfrågor kompletterar och bygger vidare på dess resultat. Avhandlingar som Gunilla Ingestads ”Dokumenterat utanförskap: om skolbarn som inte når målen” (2006) samt SOU:s rapport SOU 2000:19 från Elevvårdsutredningen ”Från dubbla spår till Elevhälsa - i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling” (2000) är den tidigare forskning som mest kan identifieras kring och förknippas med vårt forskningsområde. Rapporten som Gerd Christensen och Michael Søgaard Larsen’s ”Evidence on Guidance and Counseling” skrivit om är relevant då de undersökt kopplingen till studieresultat och studie- och yrkesvägledning i ett nordiskt perspektiv.
2.1 Elevhälsovården i fokus
Den tidigare forskningen som ligger till grund för SOU 2000:19 är bland annat utredningar och rapporter från skolverket och socialstyrelsen ger enligt utredarna en röd tråd som lyfter hela skolans ansvar med ökat samarbete mellan aktörer i och utanför skolan, t ex lärare, arbetslag, elevhälsovården och skolhälsovården. Men även att elevvården måste ses som en del av skolans samlade resurser för att hjälpa de elever som behöver extra stöd för att nå målen. Kritik som lyfts i underlaget för den tidigare forskningen är brist på målstyrning för elevhälsoarbetet, brister i dokumentation av arbetet man gör samt resultatet det ger, men även att det brister i kvalitetstänkandet.
SOU 2000:19 lyfter upp i sin rapport hur elevvårdshälsan bör organiseras i svenska skolan. Där lyfts det upp hur studie- och yrkesvägledarkompetensen bör användas och utnyttjas i arbetet med elevhälsovården. Några konkreta exempel på hur studie- och yrkesvägledaren ska arbeta med detta nämns inte utan benämns i termer som att yrkesgruppens kompetenser och arbetsmetoder är lämpliga både i elevhälsoarbetet men även direkt i samtal och interaktion med elever i behov av extra stöd i skolan, tillsammans med övriga nyckelkompetenser i elevvårdshälsan. Utredningen föreslår att skolor ska ha följande kompetens i elevvårdshälsoarbetet, personal från skolhälsovården
med sjuksköterska och psykolog, studie- och yrkesvägledare samt lärare med specialpedagogisk kompetens. Det är viktigt att olika kompetenser finns representerade för att kunna ge adekvat stöd till elever, föräldrar och personal.
Vidare så tar utredningen upp att alla elever har rätt till stöd i skolan, men att vissa elever har ett större behov av extra stöd och har rätt att få det för att nå målen.
”Hänsyn ska tas till att eleverna har olika förutsättningar och behov. I själva verket ser jag elevernas olikheter som en av skolans stora utmaningar. Alla elever behöver stöd i skolan. Vissa elever behöver mera stöd och har rätt till mera för att nå målen och för att ha det bra i skolan.” SOU 2000:19 s.19.
Utredningen påpekar vikten av hela skolans ansvar i arbetet med elever i behov av extra stöd för att nå måluppfyllelsen. Elevhälsoteamet ska samverka med alla yrkeskategorier i skolan som lärarna och fritidspedagogerna, exempelvis genom att närvara när vid lärarlagsmöten för att ge råd och stöd i förebyggande syfte så att eleverna fångas upp och kan få hjälp så tidigt som möjligt. Ansvaret för att rätt kompetens finns för elevhälsans arbete samt att det sker kontinuerlig fortbildning inom området för personalen ligger på arbetsgivaren.
2.2 Problemområden kring måluppfyllelsen
I Gunilla Ingestads avhandling ”Dokumenterat utanförskap: om skolbarn som inte når målen” (2006) presenterar hon en avhandling där hon problematiserar elevers utanförskap genom målstyrning där mer än vart tionde elev lämnar grundskolan med ett betyg som anger att dem inte nått målen. Frågeställningar som hon har utgått från är:
• Vad kännetecknar de elever som inte når läroplanens kunskapsmål och hur ser deras skolkarriär ut, dels under grundskoletidens gång och dels efter avslutad grundskola?
• Hur hanteras dessa elever i dagens skola jämfört med tidigare skolsystem? • Hur och på vilka grunder utformas kriterier för skolsvårigheter och särskilt stöd i
den dagliga verksamheten?
• Hur är elevernas subjektiva upplevelser av att vara föremål för olika former av stödåtgärder?
Det forskningen kommit fram till i denna avhandling är att målstyrningen har skapat ett gap mellan dem som lyckas nå godkänd-nivån och de som ej lyckas göra det.
”Att inte få betyget G i alla kärnämnena i grundskolans sista termin har blivit synonymt med att sakna de basala kunskaper en grundskola ska ge alla barn och i
en förlängning de kunskaper som behövs för att klara sig i det moderna samhället. Att ”inte klara skolan” har emellertid, genom att relateras till ett ändrat bedömnings- och sanktionssystem, kommit att omfatta fler individer än tidigare.” (Ingestad, 2006, s.142).
Följderna utav detta resultat har bidragit till att fler skolor sätter in extra resurser, och individuellt inriktade insatser som läxhjälp och sommarskola. Fenomenet har framförallt belysts ur ett kategoriskt perspektiv där olika metoder, teorier och behandlingsformer prövats för att få fram kunskap och metoder hur olika elevgrupper utvecklas (Ingestad, 2006). Ingestad sätter fingret på att individuell måluppfyllelse har bidragit till ett ökat intresse kring individuellt utformade metoder och åtgärdspaket men där sociologiska faktorer som omgivnings- och strukturella faktorer inte är lika tydliga som förklaringsmodeller som tidigare. Det är något som Ingestad belyser som problematiskt då hon ser att effekten av de sociala bakgrundsfaktorerna har ökat (Ingestad, 2006).
”Elever med lägre social bakgrund har av olika skäl sämre förutsättningar att hävda sig betygsmässigt, men förväntas också i högre grad ha svårigheter, liksom elever födda utomlands. På samma sätt finns generaliserade föreställningar om flickors respektive pojkars bristande kunskaper i och intresse för olika ämnen.” (Ingestad, 2006, s. 143).
Det fria skolvalet har enligt Ingestad ökat till att fler elever med bättre sociala förutsättningar söker sig till samma skolor, vilket gör att de elever som saknar möjligheter till fri rörlighet, exempelvis skolskjutsmöjligheter, gör att familjer från ytterområdena i praktiken har begränsade möjligheter till skolval. Detta leder i sin tur till att det fria skolvalet är i större utsträckning en möjlighet för de familjerna med praktiska och ekonomiska möjligheter. Ingestad tar fram att motivation och tillhörighet är viktig faktor i elevers möjligheter för att nå framgången i skolan. Samtidigt belyser Ingestad att den hjälp och stöd som föreskrivs i Skollagen inte används i tillräcklig utsträckning, vilket leder till att de eleverna når de förväntade målen för kunskaper inte upptäckts i tid och får därför inte den hjälp de hade behövt. En av anledningarna till detta kan vara att varken eleverna eller föräldrarna av olika anledningar inte haft någon kännedom kring elevens rättigheter till stöd- och hjälpinsatser som skolan ska erbjuda (Ingestad, 2006).
2.3 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan
I Gerd Christensen och Michael Søgaard Larsen’s rapport ”Evidence on Guidance and Counseling” (2011) publicerad vid Danish Clearinghouse for Educational Research
presenterar de vikten av vägledning i skolsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka existerande forskning om vägledning för att avgöra vilka tillvägagångsätt och metoder som bäst bidrar till att hjälpa eleverna att bli godkända i sin utbildning och bli behörig för fortsatta studier, exempelvis gymnasieskolan. Detta har de gjort i övergången från grundskola till vidare gymnasiala studier, övergången från gymnasiala studier till efter gymnasiala studier samt i vägledning för vuxna. Den stora övergripande forskningsfrågan lyder:
“What guidance methods/tools can be shown to contribute most to guidance and counseling in connection with the transition of young people from primary and lower secondary school to upper secondary education, the transition of young people from upper secondary education to higher education, and guidance and counseling for employed adults?” (Christensen & Søgaard Larsen, 2011, s.7).
Det de har kommit fram till i denna studie är att individuell vägledning framhålls som vanligast förekommande och effektiv i dynamiken mellan klient och vägledare samt att den är anpassningsbar utefter personliga förutsättningar. Gruppvägledning är effektiv om den används i informations- och presentationssammanhang där man också arbetar i mindre diskussionsgrupper. Redskap som datorbaserad vägledning samt webbsidor och portaler är användbara som komplement tillsammans med andra vägledningsaktiviter för bästa resultat. Arbetslivspraktik är viktigt för att belysa styrkor och svagheter och underlätta beslutsfattande för den vägledningssökande. Men det är viktigt att denna aktivitet genomförs väl planerad samt att den följs upp tillsammans med en vägledare. Det Christensen och Søgaard Larsen lyfter i resultatet är att det är viktigt att olika former av vägledningsmetoder används för bästa resultat i vägledningen som helhet. De lyfter att det är viktigt att vägledningen inte påbörjas för sent i skolsystemet, vilket i många studier är i nionde klass. Vid denna sena tidpunkt har majoriteten av studenterna redan gjort val inför framtiden som borde ha föranletts av en vägledningsprocess över tid. (Christensen & Søgaard Larsen, 2011). Christensen och Søgaard Larsen ser även en problematik kring bristen av elevers kunskap av vägledningens innebörd och betydelse i beslutsprocessen, vilket leder till att effekten av vägledning uteblir. Dock påpekar de att mognaden hos ungdomar i skolan varierar mellan olika kulturer och sociala klasstillhörigheter i deras förmåga att förstå och ta till sig vägledning och frågor kring sin framtid. En del av resultaten som de finner i studien pekar på att vägledning som är integrerad i undervisningen kan vara mer fördelaktig och effektiv än om vägledningen anses vara en aktivitet vid sidan om skolan. Vägledning som en integrerad del i undervisningen och i skolan som helhet har en positiv inverkan
på elevers möjlighet till måluppfyllelse och beslutsfattande som en livslång process enligt Christensen & Søgaard Larsen (2011).
2.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis handlar en del utav vår tidigare forskning om hur elever som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg, där det lyfts fram att det i den svenska grundskolan har uppstått ett gap mellan den elevgrupp som når målen med godkända betyg och den elevgruppen som inte når upp till målen i den svenska grundskolan. Som ett led av detta så sätts det in extra resurser och individuella insatser för att minska på gapet mellan elevgrupperna.
Vidare så består vår tidigare forskning av en rapport från SOU där man lyfter fram elevvårdshälsoteamet kompetenser som en del av hela skolans ansvar för att hjälpa alla elever att nå måluppfyllelsen samt en dansk kvantitativ studie där vikten av studie- och yrkesvägledning i skolsystemet framhålls där syftet var att avgöra vilka tillvägagångssätt och metoder som bidrar till måluppfyllelsen i skolan. Individuell studie- och yrkesvägledning framhålls som den vanligast förekommande och som på individnivå också ger bäst resultat för en elev och dennes personliga förutsättningar men även att redskap som intressetester kan vara perspektivvidgande om de används rätt. En viktig slutsats som författarna drar i studien är att man använder olika former av vägledningsmetoder för att nå måluppfyllelsen i skolan men även att de vägledande insatserna inte sätts in för sent i skolsystemet.
Med den forskning som har lyfts fram här ovan tar vi med oss att det finns belägg för att det finns en problematik kring måluppfyllelsen i grundskolan och att studie- och yrkesvägledning är en verksamhet som kan bidra till ökad måluppfyllelse. Men även att samarbete på olika sätt, bland annat genom elevhälsovården, bidrar med resurser som stärker målet med att eleverna ska nå måluppfyllelsen i grundskolan.
3. Teoretiska utgångspunkter
De teorier som vi använt oss utav i vårt arbete ska under arbetets gång kunna underlätta i skrivandet och i processen att analysera vårt insamlade empiriska material. I vår analys är perspektiven och teorierna ”sociokulturellt perspektiv på lärande”, Lev Vygotskijs utvecklingsteori och om individens utvecklingszon, som beskriver hur individer får handlingskraft och motivation till sitt egna lärande genom olika samarbete i och utanför klassrummet. Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer och påverkansfaktorer, förklarar de strukturer i individens omgivning som påverkar beslutsfattande och handlingar. Motivationsteorierna med Abraham Harold Maslow och Viktor E. Frankl som grund visar de delar som måste finnas i en individs liv för att kunna nå nya mål och prestera efter bästa förmåga, själv eller med hjälp av andra. Saknas grundläggande behov i en individs liv avstannar utvecklingsprocessen tills behoven är uppfyllda.
De valda teorierna är relevanta för vårt arbete i för att vi ska få en bredare bild för att kunna förstå och analysera våra frågeställningar i förhållande till studie- och yrkesvägledning. Dessa teorier kommer hjälpa oss att få en bredare syn på hur påverkansfaktorer kan spela roll i elevers liv som inte når eller riskerar att inte nå måluppfyllelsen. Där motivation och de olika redskapen i de olika miljöerna, kan ha för påverkan hos elever, som studie- och yrkesvägledare samt andra aktörer inom skolan använder sig utav i sin vardag för att på bästa möjliga sätt hjälpa eleven att uppnå måluppfyllelsen.
3.1 Sociokulturellt perspektiv på lärande
Rum för lärande är något som i stor uträckning påverkar barnens lärande i skolorna. Det är de rummen som bär på de olika erfarenheterna och förmedlar kunskaper, förväntningar samt känslor. Det finns de rum som är svåra att lära sig i, samt de rum som är lätta att lära sig i. Det gäller då att utveckla ”stödstruktur” för att man praktiskt
ska kunna utveckla lärande med hjälp av rummen. I rummen sker det fysisk aktivitet hela tiden, då känner vi att vi samarbetar. Man märker att man förändrar och på så sätt ser vi omedelbara effekter, (ibland väntade, ibland oväntade, ibland oönskade, det vill säga: vi ser dock effekter). Det sker en verkstad när vi arbetar med lärmiljöer.
”Gemensamma aktiviteter skapar i sig bra modeller för lärande.”(Strandberg, 2006, s.23).
Det som kan uppmärksammas i ett läranderum är ur ett Vygotskiperspektiv en checklista som man kan ta till fasta på: Interaktioner, aktiviteter, artefakter, utvecklingshopp, kreativitet.
• Interaktioner belyser hur ser samspelen ut och vilka samspel är möjliga i rummet, kan barnen relatera till varandra i rummet samt kan barnen samspela med läraren.
• Aktiviteter belyser vad som är möjligt att samt vilken typ av aktiviteter är möjliga i detta rum.
• Artefakter d.v.s. vilka verktyg har barnen tillgång till i rummet
• Utvecklingshopp belyser ifall barnen har tillgång till hopp i detta rum, väcks det en förväntan i detta rum
• Kreativitet belyser ifall detta rum är ”färdigt” och ifall barnen har en chans att förändra rummet ifall någon av de uppräknade aspekterna.
Någonting som man belyser är också ”tillgång till”. Det som är viktigt i rummet är inte vad som finns inne i det utan vilken tillgång har barnen till det (Strandberg, 2006) Detta uttryck är viktigt eftersom det är ett viktigt kännetecken för barnet ifall han/hon känner sig inbjuden att ta del av det som finns, känner sig inbjuden till att få bidra med det han/hon har att komma med samt inbjuden att kunna relatera sig till vem som helst (Strandberg, 2006).
”Det lärande barnet känner att andra i gruppen tillskriver henne/honom kompetens, att hon/han har möjligheter att påverka och förändra sin miljö. Det lärande barnet upptäcker också med förtjusning att de olika läranderummen innehåller spännande saker som hon/han ännu inte begriper sig på men får nyttja”.(Strandberg, 2006, s.26)
De som lär sig mindre känner inte denna tillgång till rummet. De känner sig sällan inbjudet, förväntas aldrig bidra med något, känner att den aldrig får vara med, känner sig inte kompetent, törs aldrig uttrycka förändringsidéer, ser sig sällan omkring i de rum som finns (Strandberg, 2006).
3.1.2 Vygotskijs utvecklingsteori och utvecklingszonen
Den närmsta zonen för utveckling är när lek och undervisning blir som källa till utveckling. ”Lek och undervisning har ett utvecklingsvärde om det föregår och medför en
utveckling.” (Dale, Bråten (red.), 1998, s.43) Vygotskij menar att det finns två nivåer i detta
sammanhang. Den första nivån är individens aktuella utvecklingsnivå, det vill säga den nivå som visar vad en individ kan göra självständigt och är ett slutresultat av en utvecklingszon (Dale, Bråten, (red.) 1998). Den andra nivån är när en individ befinner sig i en situation i sin utveckling där den behöver hjälp med att lösa uppgifter under vägledning av någon som redan har uppnått utveckling zonen.
”Zonen är ett rum, som skapas när det sker ett samarbete. Det som en elev klarar av att göra i samarbete med läraren, kommer han senare att klara av på egen hand.” (Dale, Bråten (red.) 1998, s.43).
Utvecklingszonen handlar om hur den enskilda individen överskrider sin aktuella förmåga genom att lösa problem med hjälp av den vuxnes vägledning eller i samarbete med någon betydelsefull person i individens närhet, en så kallad ”fiffig kompis” enligt Strandberg (2006). Vygotskij menar att undervisning inte bör vara inriktad på den kunskap som redan existerar och som individen kan lösa på egen hand utan på den kunskap som infinner sig i interaktion med övriga i rummet, exempelvis läraren (Dale, Bråten (red.), 1998). Utvecklingssystem som till exempel uteslutande vilar på åskådlighet och som utesluter abstrakt tänkande hos individen därför att man förutsätter att individen inte kan utveckla sin begreppsvärld förstärker känslan av brister och misslyckande hos individen och skapar skuldkänslor och komplex som blir till hinder i fortsatt utveckling (Dale, Bråten (red.), 1998). Lek och undervisning kan bidra till att något nytt uppstår ifall dessa två får kombineras och i dessa handlingar och i de handlingsmönster som uppstår ett konstruktivt framtvingade av barnets och elevens utveckling (Dale, Bråten (red), 1998).
Vygotskij anser att det är den kulturellt betingade utvecklingen hos individen som kan sammanlänkas vid utvecklingen av ny kunskap.
”Utvecklingen av högre mentala processer ska inte uppfattas som oberoende av miljön och de samhällsvillkor barnet lever under, utan som en del av dess sociokulturella utveckling.” (Bråten, Thurmann-Moe, Bråten (red.), 1998, s.104).
Enligt Vygotskij handlar utvecklingszonen om både utveckling och undervisning eftersom utvecklingszonen är det nyckelbegrepp som Vygotskij använder för att nå
förståelsen av barnets psykologiska och sociokulturella utveckling till undervisningsprinciper. (Dale, Bråten (red.), 1998).
3.2 Sociala fält och påverkansfaktorer
3.2.1 Fält
Pierre Bourdieu’s teori kring sociala fält definierar begreppet fält som den ”spelplan” som individen befinner sig inom där olika aktörer har olika mål, förutsättningar och positioner som de handlar inom (Engdahl & Larsson, 2006). Ett exempel på fält är skolan där elever, lärare och kringpersonal agerar självständigt eller i grupp. I detta fält finns gemensamma föreställningar om vilka regler som gäller för de olika individerna som deltar. Bourdieu menar att den enskilde individens ståndpunkt, handlingar och produkter inte kan förstås utan att känna till fältets system (Engdahl & Larsson, 2006).
3.2.2 Kapital
Inom fältet finns det kapital Bourdieu definierar som de egenskaper som är relevanta för det fältet som aktören deltar i, det kan vara pengar, ekonomiskt kapital, förmågan att ta till sig kunskaper, utbildnings kapital, eller att kunna delta i det sociala spelet, socialt kapital, exempelvis hur man deltar och agerar i ett klassrum (Engdahl, Larsson, 2006).
3.2.3 Habitus
Habitus är enligt Bourdieu det begrepp som förklarar den kunskapen och förförståelsen som en individ har inom sig och som påverkar de beslut individen fattar. Det handlar om den kunskap som finns i de kulturella och sociala strukturer som omger en individ, enkelt uttryckt uppväxtmiljö, hemförhållande m.m. (Engdahl, Larsson, 2006). Habitus är alltså de erfarenheter som finns i varje individs kunskapsbakgrund, Bourdieu liknar det vid en ryggmärgskänsla för hur saker ”går till” för individer som
besitter kunskapen, habitus, jämfört med de individer som är obekanta med fältet och dess spelregler (Engdahl, Larsson, 2006).
3.2.4 Generella spelregler
Det finns utöver fältspecifika regler inom fälten generella regler som påverkar de sociala fälten, ”De gäller enligt Bourdieu på alla fält och oberoende av nationella
olikheter.” (Engdahl, Larsson, 2006, s.233).
3.3 Motivationsteorin
Motivationsteorierna är uppdelade traditionellt i innehållsteorier och processteorier där innehållsteorierna fokuserar på vad som motiverar individen och processteorierna fokuserar på hur motivation skapas. Med andra ord försöker motivationsteorierna beskriva varför och hur individer gör som de gör, vad det är som styr våra handlingar. (Hedegaard, 2012).
Motivationsteorin delas upp i inre och yttre motivationsfaktorer. Den inre motivationsfaktorn drivs av individens önskan om att prestera eller utvecklas. När det sker skapas en tillfredställelse i individen. Den yttre motivationsfaktorn skapas och ligger utanför individens kontroll, den är instrumentell. Den instrumentella handlingen belönas genom att individen undviker eller förhindrar obehag. ”Utförandet av handlingen leder till en belöning som exempelvis kan hjälpa en brist eller förhindra obehag.” (Hedegaard,
2012, s.17).
Grundaren till den motivationsteori som anses vara den mest kända är Abraham Harold Maslow och hans teori om behovshierarkin. Behovsteorin är den del av Maslow’s teori men utgör kärnan i det som kallas den humanistiska psykologin. Teorin bygger enligt Maslow (Hedegaard, 2012) på att allt beteende hos en individ är betingat av behov, behov som måste tillfredsställas och att när ett behov tillfredsställs så skapas ett annat, på en högre nivå. Detta beskriver Maslow som en behovstrappa som går i fem steg. Längst ner finns fysiologiska behov som vatten och mat, när det behovet är tillfredsställt så finns det trygghetsbehov som säkerhet och stabilitet. Ovanför det
kommer gemenskap, att tillhöra en grupp, kärlek och vänskap. Fjärde steget är behov av självkänsla som makt och uppskattning. Det femte och sista behovssteget är enligt Maslow självförverkligande som handlar om att individen utvecklar sina talanger och drömmar. Alla stegen bygger på varandra och man kan inte komma till en övre nivå om de undre inte är uppfyllda enligt Maslow (Hedegaard, 2012). Utifrån detta vidareutvecklar Maslow sin teori i något som kan kallas existentiell psykologi som till skillnad från behovshierarkin inte bygger på ett bristtillstånd som måste tillgodoses av individen utan snarare drivs på av individens utvecklingsbehov. Dessa utvecklingsbehov avtar inte när behovet är uppnått till skillnad från bristbehoven utan behovet växer och utvecklas efterhand som det tillfredsställs (Hedegaard, 2012). Maslow menar att individen njuter i sin strävan att uppfylla sitt utvecklingsbehov där han menar att själva aktiviteten är ett mål i sig själv enligt Hedegaard (2012). En del av denna njutning benämner Maslow som peak experiences och det beskriver den känsla som individen upplever av tillfällig lycka vid tillfredställelsen av utvecklingsbehov. För att nå denna känsla av lycka igen måste behovet utvecklas och enligt Maslow ökas till nästa nivå (Hedegaard, 2012). En viktig huvudperson i Maslow’s närhet som arbetade med och drev på utvecklingen kring humanistiska psykologin var Viktor E. Frankl som vars huvudtanke bygger på det Frankl benämner som logoterapi, att individen har sin frihet att söka och hitta en mening med livet, ”Människan är inte bara reaktiv utan har i
hög möjlighet att själv skapa och påverka sin framtid.” (Hedegaard, 2012, s.37). I likhet med
andra existenspsykologer menar Frankl att detta är individens viktigaste drivkraft, motivationen att söka efter meningen med livet och tillvaron och när detta uppnås upplevs tillfredställelse hos individen. För att upptäcka livets mening använder Frankl tre steg:
1. Man kan upptäcka livets mening med att arbeta på att skapa något eller genom att göra goda gärningar
2. man kan uppleva något väsentligt eller möta en avgörande person 3. man kan välja vilken hållning man ska ha till livets oundvikliga lidande (Hedegaard, 2012, s.38).
Frankl styrker detta genom att förklara att lidandet inte är en nödvändighet för att man ska skapa och upptäcka livets mening, men när det dyker upp en situation där det inte går och undvika det lidandet så har man möjlighet och skapa en livsmening. ”Som
Frankl konstaterar: när man inte längre har möjlighet att förändra en viss situation så tvingas
man förändra sig själv.” (Hedegaard, 2012, s.38). Logoterapin bygger Frankl på det
sokratiska samtalet som innebär att man i samtal genom dialog uppnår en större självinsikt och finna ny mening med livet. Dialogen bygger på att parterna ställer frågor och själv får frågor och är en del av den fenomenologiska principen om att ingen av parterna är den som sitter på sanningen utan att dialogen leder till att ny kunskap förs fram (Hedegaard, 2012).
3.4 Sammanfattning
Vygotskij sociologiska perspektiv på lärande framhåller vikten av att man möter eleverna i det ”rum” som de befinner sig i för att på bästa sätt hjälpa eleven att få kunskap och stöd för att nå den utvecklingspotential som varje individ besitter. Det kan handla om att man anpassar miljön i klassrummen rent fysiskt eller att man erbjuder studieteknik eller riktade stödinsatser. Ett viktigt drag enligt Vygotskij är att de svagare eleverna inte lyfts ur klassen för enskild undervisning utan att störst utveckling nås tillsammans med klassen. Vidare så utvecklar Vygotskij någon som han kallar för utvecklingszon som alla individer har och det gäller att tillsammans med en vuxen hitta de individuella verktyg för att lösa uppgifter och att hitta viljan att lära sig och öka sina kunskaper i ett ämne.
Fält, kapital och habitus är de teoretiska begrepp som Pierre Bourdieu använder i sin teori för att förklara de faktorer som påverkar individer i sin vardag och att utan att känna till dessa kan man aldrig förstå en individs tankar och handlande eller för den delen skapa ett förändringsarbete.
Maslow och Frankl har utvecklat motivationsteorin och förklarar vilka faktorer som får individer att utvecklas och nå nya mål och drömmar. De slår fast om att vissa grundstenar inte finns på plats så är det svårt för en individ att utvecklas och se möjligheter.
Tillsammans så är dessa tre teorier den förklaringsmodell som behövs för att på bästa sätt analysera det empiriska material som vi har samlat in där man behöver olika infallsvinklar för att se de strukturer som påverkar individer och förklarar de handlingar som sker eller inte sker.
4. Metod
Arbetet har genomförts med en kvalitativ metod, en metod som ger mycket data att behandla i efterhand. Men då vi ville fördjupa oss i hur vägledarna arbetar med elevers måluppfyllelse i grundskolan så var det en lämplig metod och vi som skriver arbetet tillsammans vet av tidigare uppsatsarbeten av metoden fungerar bra för att få ett djupt empiriskt material med tanke på vårt undersökningsområde.
I detta kapitel så kommer vi att presentera vårt metodval, hur vi har gjort vårt urval av informanter, insamling av data samt de etiska ställningstaganden vi har utgått ifrån.
4.1 Metodval
I detta arbete har vi valt att arbeta med en kvalitativ metod för att samla in det empiriska material vi vill bearbeta då vi efter att ha studerat kvalitativ och kvantitativ metodik att vi skulle få djupare och mer uttömmande svar av våra informanter. Vi baserar detta på att en kvantitativ insamlingsmetod hade varit alltför begränsande i sin utformning och det hade varit svårt att komplettera materialet i efterhand. Att kunna komplettera frågorna under insamlingssituationerna för att få bättre och mer kompletta svar på våra forskningsfrågor gör att den kvalitativa metoden till ett bättre alternativ. Larsen (2009) nämner de fördelar som kvalitativ metod ger som minskad risk för bortfall då man har direktkontakt med alla sina informanter, en risk som är större vid kvalitativ metod, att man kan ställa kompletterande frågor vid behov eller oklarheter i insamlingen samt att man får en djupare förståelse för informantens berättelse (Larsen 2009, s.26–27).
Larsen (2009) tar upp de svårigheter vi har upplevt under insamlingen med att den kvalitativa metoden är tidskrävande att utföra och efterarbete. Kvalitativ metod tar förutom vid insamlingstillfället åtskilliga timmar att efterbearbeta med transkribering, sammanställning och tematisering. I vårt metodval så valde vi att informanterna inte fick ta del av intervjuguiden i förväg utan enbart en kortare presentation av vårt
undersökningsområde för att minska risken för att informanterna ger svar som den tror sig förväntas av informanten på grund av förväntningar ger felaktiga svar, något som Larsen (2009) tar upp som ett möjligt hinder.
4.2 Urval
Urvalet i detta arbete består av examinerade studie- och yrkesvägledare som vid intervjuförfrågan uppger att de arbetar aktivt med elevers måluppfyllelse enligt de kriterier som anges i skollagen om hela skolans ansvar för elevers måluppfyllelse. Vi har valt att begränsa undersökningen till Skåne län, urval av informanter är slumpmässigt utefter som vi har fått in svar på vår förfrågan om deltagande. Antal förfrågningar som skickades ut var femton stycken varav sju svarade att de kunde tänka sig att delta. Då antalet lämpligt antal informanter för insamling av data var uppnått fortsatte vi inte att skicka ut fler förfrågningar. I urvalet av informanter har vi inte tagit hänsyn till kön, ålder, antal år i yrket eller var de geografiskt arbetar så som landsbygd, små- eller storstad utan enbart gått utefter inkomna svar samt att möjlighet för intervju har passat i tidsrymden vi har till förfogande gällande då arbetets storlek och tidsrymd är en begränsande faktor för insamlande av kvalitativ data.
De flesta studie- och yrkesvägledarna på skolorna har jobbat med något annat tidigare i sina liv än studie- och yrkesvägledning. Några nämner att deras tidigare erfarenheter har haft fördelar för yrkesrollen som studie- och yrkesvägledare. Informanternas tjänster på grundskolorna varierar mellan 65-100 procent. På skolorna har varje informant mellan 350-450 elever där det inkluderar elever som går i årkurs 7, 8 och 9.
4.3 Insamling
Vi har i detta arbete valt att samla in det empiriska materialet under sex olika intervjuer. För att inte riskera att stå med för litet underlag så bokades åtta olika intervjuer in för att säkerställa att det fanns en felmarginal. Två av intervjuerna föll bort, en på grund av informantens sjukdom samt att en informant visade sig jobba enbart på
en resursenhet som inte var kopplad till en skola. Detta gjorde att informantens arbetsförhållande jämfört med vårt forskningsområde skiljde sig så markant från övrig insamlad data att vi valde att bortse från detta i vårt resultat och analys.
Tanken med utformningen av vår intervjuguide var att få en så täckande bild av hur en vägledare kan jobba med elevers måluppfyllelse i grundskolans årskurser 7-9. Vi har med hjälp av skollagen och skrivningar kring vägledning utformat våra frågor för att försöka skapa en bra bild av detta arbete. Under intervjuerna har vi ställt kompletterande frågor för att täcka upp och komplettera de svar som informanterna gett under intervjuerna, för att skapa en så komplett bild som möjligt över deras arbete och metoder. För att underlätta sammanställningen av insamlat empiriskt material har vi använt oss av utav ljudupptagning som sen har använts för transkribering inför tematisering och bearbetning av materialet.
Vi har under arbetet varit medvetna om vår egen förförståelse kring arbetet kring elevers måluppfyllelse och därigenom försökt vara så neutrala i vårt förhållningssätt som möjligt vid insamling och analys av materialet.
En medvetenhet om att våra informanter kan ge svar som de tror att vi ”förväntar oss att de ska svara” av någon anledning, har vi genom med våra kompletterande frågor utöver intervjuguiden som de inte fått se i förväg försökt undvika detta fenomen som kan uppstå enligt Larsen (2009).
4.4 Analysmetod
Det empiriska materialet har analyserats efter att vi använt det Larsen (2009) kallar för datareduktion vilket innebär att vi i resultatdelen har tagit bort all ovidkommande insamlad data i intervjuerna som inte tillför relevant information till frågorna vi ställde utifrån frågeguiden och därmed inte belyser våra frågeställningar. Vid sammanställningen använde vi det Larsen (2009) kallar för delanalys där vi använde samma rubriker som fanns i intervjuguiden och tematiserade resultatet efter dessa. På så vis kunde vi tolka intervjuerna och se mönster.
4.5 Etiska ställningstaganden
I detta arbete har vi följt de fyra råd som Vetenskapsrådet (2012) har arbetat fram för god forskningssed inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
Det första kravet är informationskravet som lyder: ”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte” (Vetenskapsrådet, 2012)
uppfylldes genom att genom att i de inledande kontakterna via e-post presenterades det syfte som låg till grund för arbetet. Det andra kravet är samtyckeskravet som lyder:
”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan”
(Vetenskapsrådet, 2012) uppfylldes genom att det skrevs fram i utskicket via e-post att medverkan var frivillig och att de i sin handling att svara med att de kan delta godtar detta krav på samtycker. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet som lyder:
”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta
del av dem” (Vetenskapsrådet, 2012) klargjordes för informanterna att det inspelade
materialet från intervjuerna enbart var för transkribering och inte för vidare spridning samt att resultatet som presenteras var anonymiserat så att inga av deltagarna går att identifiera på något sätt. Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet som innebär:
”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål” (Vetenskapsrådet, 2012) presenterades för informanterna genom
att det klargjordes att det insamlade inspelade och transkriberade materialet enbart var tillgängligt för författarna och att det inte nyttjades i annat syfte än som forskningsunderlag för att besvara forskningsfrågorna i det arbete som skulle skrivas.
5. Resultat
I resultatdelen presenteras det empiriska materialet utefter den tematiska indelning som är kopplad till undersökningens syfte och frågeställningar. Resultatet presenteras tematiskt utifrån vad informanterna har svarat utifrån intervjuguiden och är det insamlade materialet som är relevant och besvarar våra forskningsfrågor. Vissa svar som presenteras i resultatdelen besvarar olika frågeställningar men kan uppfattas som likvärdiga eftersom vi under insamlingen försökt belysa problemen från olika infallsvinklar.
5.1 Påverkansfaktorer hos eleverna genom studie- och
yrkesvägledarens upplevelser
5.1.1 Olika bakgrundsfaktorer som påverkar måluppfyllelsen
De bakgrundsfaktorer som kan vara avgörande mellan eleverna som når och inte når målen ser enligt informanterna olika ut. Dels finns det de elever som kommer in
sent i grundskolan samt att det finns de elever som inte har kunskaper att klara av avancerade studier eller ta till sig kunskaper, ”på något vis att dom redan i 7:an ” nått
taket”, att dom inte kan mera.” Informant 1. Informanterna nämner också att de elever som
har föräldrar som engagerar sig och hjälper sina barn med skolarbetet har en fördel i skolan. Det handlar enligt informanterna om den sociala strukturen, möjligheten till hjälp med läxor, att eleven får med sig skolböckerna till skolan på morgonen. Något som även kan vara en bakgrundsfaktor kan vara föräldrarnas utbildningsbakgrunder och deras kunskaper om omvärlden som kan bidra till att eleverna får svårigheter med att nå målen i grundskolan men att det inte är en avgörande faktor enligt informanterna. Riskgruppen som informanterna kan se är de elever vars föräldrar inte engagerar sig, stödet hemifrån, att föräldrarna är skilda, sociala förhållanden i hemmet eller på grund av kulturella skillnader. Enligt informanten spelar inte alltid bra eller dåliga
hemförhållanden någon roll om det inte finns föräldrar som har tid för sina barn. En informant nämner att en del elever har diagnoser men även att det kan finnas en problematik med språkstörningar som inte beror på några bakomliggande diagnoser.
5.1.2 Hinder för godkända betyg
De hinder som informanterna uppfattar hos eleverna för att uppnå godkända betyg
kan enligt informant 1 vara koncentrationssvårigheter, att eleverna känner sig pressade samt att eleverna kan ge uttryck för att de har svårt att göra läxorna hemma, med motivationen och den sociala situationen i hemmet. Informanterna nämner att det finns de elever som anger att det finns en problematik i hemmet, exempelvis bråk eller alkoholvanor istället för lugn och ro för studier men även att det finns problematik kring att elever inte kommer överens med sina lärare. En informant nämner att eleverna inte ser sin egen roll i sitt eget lärande, där de inte tror på sin egen förmåga att klara av studierna och tror inte på sin insats i skolan:
”Det är det största hindret, att dom har ”dåliga” lärare, att dom inte tycker om dom, det är det största hindret att dom inte kan se sin egen roll i sitt eget lärande.” Informant 3.
5.1.3 Kännedom om kunskapsmålen och medvetenhet kring betyg
Informanterna har delade åsikter kring hur de upplever att de anser att eleverna
känner till läroplanens kunskapsmål. En nämner att de känner till det mycket väl, dels
genom lärarnas engagemang med att tydliggöra vad kunskapsmålen är samt även att föräldrarna är medvetna om vilka mål deras barn ska nå. En annan nämner att eleverna har en god insikt om läroplanens kunskapsmål men att det finns elever som inte orkar ta informationen till sig. Informanten kopplar detta vidare med att den lärplattform som finns tillgänglig även för föräldrarna underlättar diskussionen i hemmet mellan elever och föräldrar. Att eleverna inte har någon insikt om läroplanens kunskapsmål ser informanten exempelvis vid vägledningssamtal där eleverna uttrycker att de inte förstår varför de har fått det lägre betyget istället för det högre i ett ämne.
När det gäller när och hur eleverna förstår att deras kunskaper/betygsresultat inte
räcker till för vidare studier så är det enligt flera av informanterna så sker det främst
under nionde klass där då eleverna blir helt medvetna om att de kanske inte kan göra
gymnasievalet de önskar, ”dom kommer mer in i 9:an, för dom blir de ofta att nu ”aha” nu
får vi lägga på ett kol…” Informant 1. De elever som har fångats upp kring sin
måluppfyllelse i ett tidigare skede anger informanterna att dessa elever har en tidigare medvetenhet än de elever som inser läget när de får sina betyg i nionde klass, ”Dom har
oftast kommit på det innan, dom har knäckt det innan” informant 1. Informanterna nämner att
i början av årskurs 8 för de elever som har svårigheter med måluppfyllelsen är då de förstår. Men för elever som har fått kämpa i skolan sedan tidigare årskurser kan dessa vara medvetna om sina svårigheter redan i årskurs 7 enligt informant 2. Vissa inser det enligt en informant inte förrän det är försent. Informanterna brukar gå ut i åttonde klass och prata om kraven men att eleverna inte förstår förrän gymnasiebeskedet kommer i april i årskurs 9. Informanten pratar om att eleverna inte vill ta in informationen kring deras måluppfyllelse fast det är uppe på de utvecklingssamtal som sker i grundskolan,
”Och jag tror inte dom förstår förrän dom får deras besked, ” åh jag kom inte in”.” Informant
4.
5.1.4 Vägledarnas och vägledningens betydelse för eleverna
Vägledarkontakternas betydelse för eleverna uppnås enligt informant 1 på ett sätt där
information ges på ett sätt till eleverna som de kan ta till sig, ”på nåt vis får de betydelse
för ju mer välinformerad och välinsatt jag är, desto mer får dom.” Informant 1. Två
informanter nämner att vägledarkontakternas betydelse för eleverna är individuell, ”För vissa får det jätte stor betydelse, för vissa tror jag inte det är jättestort, alltså det är väldigt
individuell.” Informant 2. Den ena informanten nämner att vägledarkontakternas
betydelse spelar roll då informanten tar med elever på studiebesök, pratar om behörighet med eleven och även att informanten pratar med elevens föräldrar även om eleverna inte alltid uppskattar det. En annan informant nämner att vägledarkontakternas betydelse för eleverna kan få en stor betydelse där informanten är en person som eleverna kan prata med och få bekräftelse av, ”för här får de vara sig själva, dom blir bekräftade, dom kan sitta
här hur länge dom vill.” Informant 4. Det är den första gången de får sitta ner och prata
med en vuxen utan det läggs några värderingar på vad de har för betyg utan får prata om sig själva och sina drömmar enligt informanten.
Kring det arbete som sker runt elevernas måluppfyllelse och behörighet anser de
flesta informanterna att eleverna tar till sig det men att det är en mognadsprocess som utvecklas under deras skolgång. ”Dom flesta är mycket väl förberedda när dom ska lämna
oss och tycker det ska bli roligt.” Informant 1. Eleverna uppskattar det arbete som sker med stödinsatser men också att det finns elever som inte alls vill ta till sig de insatser som skolan gör för att hjälpa eleven, ”dom bara vägrar fast vi vet att dom har förmågan, men
dom sitter och vägrar.” Informant 2. Enligt informant 6 är det en mognadsfråga, ofta är det
först i årskurs 9 det sker en utveckling, innan dess upplever informanten att de skjuter det framför sig.
Hur eleverna tar till sig arbetet som sker kring deras måluppfyllelse och behörighet är blandat, att en del elever tar till sig arbetet, andra gör inte det. Enligt en av informanterna kan eleverna delas upp i tre grupper, de högpresterande som tar till sig allt, de som är mittemellan som är nöjda med sina betyg och den svaga gruppen som inte tar till sig något av arbetet.
Det studie- och yrkesvägledarna upplever om vad vägledningens betydelse kan få för
de elever som inte når målen är dels att de delar åsikter om att vägledningen har
betydelse men även att de har olika upplevelser. Informanterna upplever att vägledning har en avgörande roll i kopplingen till målstyrningen mot ett kommande betyg. En av informanterna anger att det kan handla om att de inte har förstått vilka krav som ställts för vidare studier medan en annan informant anger att för eleverna som inte når målen kan inleda en process där elever blir medvetna om att det finns alternativ och möjligheter både kring yrken och gymnasiestudier. Processen innebär enligt informanten att eleven får insyn i sina förmågor och en överblick över alternativa yrken. Det behövs även inges hopp om elevernas framtid och att eleverna har egen kapacitet att klara av sina studier. Studietekniken är en viktig del av vägledningsprocessen som kan få en betydelse. En av informanten anger även vikten av att informera elever och föräldrar med olika diagnoser om vilken hjälp och stöd som skolan ska erbjuda, exempelvis vid autism eller elever som är väldigt utåtagerande.
5.2
Arbetssätt kopplade till studie-
och
yrkesvägledarens arbete med elever som inte når
måluppfyllelsen
5.2.1 Problemområden
På frågan om ifall arbetssätten skiljer sig med denna elevgrupp som saknar eller riskerar att sakna gymnasiebehörighet på något sätt jämfört med de elever som når
målen så nämner informanterna att elever som är nyanlända är en grupp som man arbetar extra med för att hjälpa dem nå sina betyg för vidare gymnasiestudier:
”Eller dom som har kommit in väldigt sent och kanske gått här en termin och sen ska dom in på introduktionsprogrammet, där tror jag många utav dom känner en uppgivenhet. För sen ska dom gå och läsa svenska, engelska och matte.” Informant 1.
Elever som haft svårigheter tidigare i skolan men som på grund av stor social kompetens klarat sig bra kan hamna i konflikt med föräldrar som inte vill att de ska läsa på ett yrkesprogram, ”De hade kanske klarat ett yrkesprogram jättebra men det är inte det
föräldrarna vill.” Informant 1. Informanterna pratar om självkännedom med eleverna.
Som exempel nämner en av informanterna att om man har lågt betygsvärde men kommer in på ett studieförberedande program på gymnasiet så krävs det mycket arbete av eleven för att klara av sina studier, ”Man ska vara tydlig och visa att det handlar inte
bara om att komma in i programmet utan att man ska klara det också.” Informant 1. En utav
informanterna tar upp att i utvecklingen av detta arbete med elever som inte når målen med behörighet till gymnasiet är att man kommer in för sent i arbetet med att fånga upp dessa elever, både som studie- och yrkesvägledare och i skolan som helhet med övriga stödinsatser. Informanterna tar upp att det är mer resurskrävande att arbeta med eleverna som riskerar att inte nå målet med gymnasiebehörighet, främst är det tidsaspekten som är framträdande med bland annat samtal med föräldrar och elevkonferenser utöver de enskilda samtalen med den berörda eleven. Enligt informanterna så handlar det även om att identifiera de svårigheter som en elev kan ha som ligger bakom problemen kring måluppfyllelsen som bland annat kan grunda sig i dyslexi, brist på motivation eller att sätta in rätt stödinsatser till rätt elevgrupp. Fokus ligger mycket på att vidga perspektiv hos elevgruppen som riskerar att sakna gymnasiebehörighet.
Det som skulle kunna utvecklas med detta arbete kring elevgruppen som inte når
målen anger några utav informanterna att gruppvägledning används som en metod i
arbetet för att nå dessa elever. Men även att det motiverande arbetet med eleverna som riskerar att inte nå målen behöver ske tidigare än idag, redan i årskurs 6 enligt några av informanterna. Detta är för att riktade stödinsatser i form av extra resurser då hade kunnat sättas in i tidigare skede.
5.2.2 Uppsökande verksamhet
För att få kontakt med eleverna som inte når målen med gymnasiebehörighet i grundskolan sker mycket utav arbetet i elevvårdshälsoteamet och de arbetslagsmöten
som sker på skolorna. Det kan även ske i samarbete med speciallärare eller lärare som förmedlar en oro för någon elev eller tillsammans med elevens föräldrar. Utöver dessa samarbetsformer med kollegorna på skolorna så träffar alla informanter alla elever på skolan för enskilda samtal. Några av informanterna använder sig även utav betygslistor för att markera alla elever som inte når godkänt betyg som ett sätt att få kännedom om vilka av eleverna som riskerar att inte nå målen med gymnasiebehörighet. En av informanterna anger att ett tecken på att elever som har någon form av problem med sin studiesituation inte dyker upp på de enskilda samtal som de blir kallade till, där får informanten använda lärarna som stöd för att nå dessa elever. En annan metod som används av några informanter är att sitta med på ett föräldramöte där läraren, eleven och dess föräldrar deltar.
5.2.3 Arbetsmetoder
De metoder som informanterna arbetar med för och hjälpa elever som inte når målen ser liknande ut för de flesta i arbetet. Enskilda samtal som redskap för och skapa
motivation eller öka elevernas omvärlds- och självkunskap tillsammans med deras intresse och färdigheter är viktiga metoder som man arbetar med. En av informanterna använder sig utav skolans stöd i arbetet med och skapa små undervisningsgrupper. Där ingår det speciallärare eller assistenter som finns tillgängliga för denna elevgrupp som kan behöva arbeta i mindre grupper än helklass. Samt att läxhjälp erbjuds också som en del i arbetet med måluppfyllelse. Lärstilar är ett redskap som en av informanterna
använder sig av för att medvetandegöra och motivera eleverna kring sin egen studieteknik och hur den kan förbättras för att hjälpa elevens måluppfyllelse. I detta arbete nämner informanten att samtal med föräldrar och elever är en del i arbetet där fokus ligger på att öka motivationen för att klara skolan. Studiebesök ute på gymnasieskolor är ytterligare en metod för att hjälpa eleverna men även undervisning varvat med praktik ute på ett företag kan vara ett redskap för att hjälpa vissa elever. I arbetet med perspektivvidgande metoder för att eleverna ska kunna utvecklas för att se mer och tolka konsekvenser inför framtiden arbetar en av informanterna med tydlighet och enkel information som exempelvis vad som krävs för att komma in på ett studieförberedande gymnasieprogram. ”Och det är också viktigt det här med tydligheten, att
man faktiskt berättar för dom, såhär är det” Informant 1. En utav informanterna arbetar med
de perspektivvidgande metoderna genom att eleverna får fokusera på sina drömmar men att ändå vara tydlig med deras möjligheter:
”det är hit du ska kämpa mot och så… men sen kommer vi till jul och då är det den krassa verkligheten… -Nu är du inte behörig, du har en termin på dig visserligen.” Informant 2.
Vidare tar informanten upp att för elever som riskerar att inte nå gymnasiebehörighet sista terminen i nian tittar man på alternativen som finns, exempelvis introduktionsprogram för att börja bearbeta verkligheten:
”för många är det jättebra alternativ, men för en del kanske inte det bästa, och en del behöver den lilla puschen för att klara och orka det där lilla sista…” Informant 2.
Som perspektivvidgande metod används också enligt några informanter ”öppet hus”. Eleverna uppmuntras att delta på de ”öppet hus” som gymnasieskolor anordnar då det är ett moment som inte är obligatoriskt för eleverna att delta på inför sina gymnasieval. Som en del i sitt perspektivvidgande arbete med eleverna använder informant 3 metoder som karriärpaketstestet som handlar om att vidga perspektiv om olika yrken och intressen. Tillsammans med lärarna utnyttjas de studiebesök som görs i undervisningen till att eleverna ska fråga och undersöka hur utbildning och yrkesroller fungerar ute på arbetsplatsen de besöker.
Fokus ligger på att informanten hela tiden ifrågasätter när eleverna begränsar sig själva och sina valmöjligheter. Framför allt gäller det att utmana eleverna i sina samtal att se och tänka mer utanför ”lådan”, ”För jag tror ibland när jag pratar om saker och ting, så har dom ingen begreppsvärld att hänga upp det på.” Informant 5.
5.3 Samarbete och arbetsformer
5.3.1 Samarbetets betydelse
Den betydelse som samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och övrig skolpersonal kan ha för vägledningsprocessen för eleverna är enligt vissa informanter
att det är viktigt för arbetet med dessa elever. En utav informanterna lyfter fram att samarbetet exempelvis mellan studie- och yrkesvägledaren och lärare, speciallärare eller socionomen/kuratorn som arbetar på skolan är en viktig faktor för vägledningsprocessen. Informanten lyfter fram att rektorns roll som skolledare att driva frågan kring elevernas måluppfyllelse är viktig och att de två har ett nära samarbete kring dessa elever. Elevhälsoteamet där flera av informanterna ingår i är en viktig part där dessa elever som har problem med måluppfyllelsen har ett stort fokus då problemen oftast har flera sidor och behöver arbete från mer än en yrkesgrupp på skolan. Elever som presterar mindre bra i skolan kan ha svårigheter som gör att samarbete exempelvis inom elevhälsoteamet är nödvändigt för att förstå och hjälpa eleven på rätt sätt. En utav informanterna nämner också den elevstödssamordnare som finns på skolan är en viktig part i informantens arbete:
”det är hon som gör utredningar inför alla åtgärdsprogram och så, vi samarbetar jättemycket, så då blir jag kallad av henne när hon tycker det är viktigt att jag är med.” Informant 2.
En annan informant nämner också att den betydelse som samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och övrig skolpersonal kan ha för vägledningsprocessen för eleverna är enligt informanten att det finns ett samarbete kring det men att det skulle kunna utvecklas:
”Oftast jag och lärarna, så när lärarna känner att dom behöver nåt stöd eller hjälp där, det händer rätt så sällan, tyvärr, mer sällan än vad jag hade önskat” Informant 3.
En informant tar upp att den betydelse som samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och övrig skolpersonal kan ha för vägledningsprocessen för eleverna är viktig eftersom informanten är ensam studie- och yrkesvägledare bland många lärare på skolan. Detta samarbete kompletterar det arbete som sker i elevhälsoteamet.
5.3.2 Samarbetspartners i eller utanför skolan
Kring samarbetet med andra yrkesgrupper i eller utanför skolan nämner ett par av
informanterna exempelvis det samarbete som finns med studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor vid överlämning av elever som har haft problem med måluppfyllelsen i grundskolan som ska börja på gymnasiet. Även arbetsplatser kring PRAO är betydelsefulla kontakter utanför skolan och för nyanlända elever är studie- och yrkesvägledarens samarbete med lärarna i förberedelseklasserna på gymnasieskolorna viktig. Gymnasielärare är betydelsefulla vid studiebesök för elever som saknar motivation där lärarna kan vara en motiverande faktor för eleverna. En annan del som finns i samarbetet med övrig personal, men som är en extern resurs på en av skolorna kallas för ”råd och stöd” där kuratorer, speciallärare och specialpedagoger finns tillgängliga för skolans personal att använda som resurs för att utreda problem, exempelvis i klassrummet, ”Men om man nu har väldigt stora svårigheter om man inte har nått målen, då kan dom komma och göra specialinsatser på olika sätt och dom jobbar även med
föräldrarna och hemmet.” Informant 2. Det en av informanterna även nämner är att
informanten inte direkt är inblandat i men att där kan finns externa insatser från BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) och socialtjänsten riktade till vissa elever. Resursmöte är även något som finns på en utav informanternas arbetsplats där de personer som eleven tycker är viktiga att ha med på mötet deltar. Det kan enligt informanten vara föräldrar eller andra närstående, från skolans sida kan det handla om studie- och yrkesvägledare, rektor, lärare, skolhälsovården som eleven anser ska delta, ”Och då har
vi ett samarbete, då pratar vi verkligen om elevens resurser och behov.” Informant 3. Det finns
även ett samarbete med studie- och yrkesvägledare på gymnasium samt med skolpsykolog som kan hjälpa till när det finns behov av intyg till gymnasieantagning, då tillexempelvis kring elevers styrkor och svagheter eller diagnoser.
5.3.3 Tankar kring förenklat samarbete kring måluppfyllelsen
Det informanterna lyfter som skulle kunna underlätta samarbetet kring elevers måluppfyllelse mellan lärare och studie-och yrkesvägledare är en tydligare struktur för
att fånga upp dessa elever tidigare och koppla in extra stöd, exempelvis specialpedagog,
”in med henne hos specialpedagogerna eller specialläraren så får hon går där ett par veckor,
sen ut med henne och in med nästa.” Informant 5. Informanten efterlyser ett lite mer rörligt
system där insatser som speciallärare hade varit lättare att koppla in med målet att
insatserna skulle vara riktade och kortvariga. En annan punkt är enligt informanterna tydligare integrering av studie- och yrkesvägledning i undervisningen där en av informanten hänvisar till skolverkets skrivelser. Som en viktig part för detta samarbete är skolledningen nämner tre av informanterna:
”man kommer ingenstans om man inte har en ledning som driver frågan. För vi har försökt så många… nu har vi ändå kommit en bit och nu har vi med oss verksamhetschefen.” Informant 2.
Ett utökat samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i form av att de förstår och utnyttjar informantens kompetenser är ett utvecklingsområde enligt en av informanterna.
Det som kan hindra detta samarbete är att det oftast saknas en arbetsbeskrivning för
studie- och yrkesvägledaren som tydliggör dess yrkesroll och kompetens för all personal på skolan enligt informanterna, en av sex informanter har en arbetsbeskrivning som informanten själv tagit fram i samråd med skolans rektor. Två av informanterna nämner den arbetsbelastning som ligger på lärarkåren men även den begränsade arbetstiden (tjänstgöringsgrad i procent) på skolan för studie- och yrkesvägledaren har är något som kan hindra ett bättre samarbete. Informanterna nämner att lärarnas stress och arbetsbörda är något som de kan uppleva som ett hinder för att eleverna ska få det stöd de behöver för att lättare nå målen. Enligt en utav informanterna handlar samarbetet mest om ”brandkårsutryckningar”:
”oj nu går det dåligt för lille Kalle här, men då plockar vi in kuratorn och skolsköterskan, också SYO in som lite grädde på moset, sådär…” Informant 5.
En utav informanterna upplever att det inte finns något som hindrar detta samarbete kring elevers måluppfyllelse mellan lärare och studie- och yrkesvägledare eftersom tjänsten är på heltid och informanten därför har möjlighet att träffa övrig personal under arbetsdagen.
5.3.4 Rollförväntningar
De krav och förväntningar som kan ställas på studie- och yrkesvägledaren utöver det som står i skollagen av skolpersonalen, elever och föräldrar kan vara att studie- och
yrkesvägledaren ska se till att alla elever kommer in på en bra utbildning:
”Om det är någon som inte klarar kraven så ska jag se till att dom kommer in på alternativ utbildning. En del föräldrar önskar ju att jag kunde påverka när det gäller komma in på vissa gymnasieskolor. ” Informant 1.
