• No results found

del har varit att visa vad sådana förändringar betyder för växter och djurs spridning och överlevnad, det vill säga för den biologiska mångfalden, och för ekosystemens funktion. Margareta Ihse har arbetat med ideell naturvård och är hedersmedlem i Naturskyddsföreningen där hon tidigare varit vice ordförande. Hon har varit ledamot i WWF:s styrelse. Hon har för sitt arbete tilldelats KSLA:s guldmedalj, Artdatabankens naturvårdspris och Kungens medalj i åttonde storleken.

Birgitta Johansen är landsantikvarie och länsmuseichef vid Örebro läns museum. Hon är filosofie dok-tor i arkeologi och har arbetat på Riksantikvarieämbetet och Kulturdepartementet. Från det hon började som fornminnesinventerare för snart fyra decennier sedan har kunskap om och förståelse av landskap och människa har varit en drivkraft för henne. Hon har varit ordförande i EU-kommissionens Open Method of Coordination-grupp rörande delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet. Birgitta Johansen är intresserad av hur historiemedvetande ger perspektiv på samtidsutmaningar och är idag särskilt engagerad i hur kulturell hållbarhet kan bidra till att utveckla dagens konsumtionssamhälle i en ny riktning.

Ann Norderhaug* är filosofie doktor i botanik vid Göteborgs universitet. Hon var tidigare forskningsledare för kulturlandskap i Bioforsk/NIBIO i Norge. Hon är botanist, landskapsekolog och har arbetat med det nordiska kulturlandskapet sedan 1970-talet. Hon är speciellt intresserad av ”vern gjennom bruk”, det vill säga bevarande av landskapskvaliteter och ekosystemtjänster genom användning av resurserna på ett uthål-ligt sätt, och av vinn-vinn-möjligheter i jordbruket och förvaltningen, med målet att få god produktion med hög kvalitet och samtidigt bevara funktionella ekosystem och hög biodiversitet. Ann Norderhaug har mottagit Nordiska rådets miljöpris för sitt arbete med det nordiska kulturlandskapet och även KSLA:s A.W.

Bergsten-pris.

Karl Erik Olsson* har utvecklat och bedrivit jord- och skogsbruk under sex årtionden på sin fädernegård Häglinge Nygård i Hässleholms kommun, samtidigt som han varit politiskt djupt engagerad. Han var ordförande i Centerns Ungdomsförbund innan han blev vice ordförande i Centerpartiet och senare riks-dagsledamot och ordförande i Riksdagens jordbruksutskott. Som jordbruksminister i början av 1990-ta-let tog han ett betydande ansvar för medlemskapsförhandlingarna med EU då det gällde jordbruk, fiske och skogsbruk. Han har varit ledamot av Europaparlamentet och liberal talesperson i Miljöutskottet och Jordbruksutskottet och även ordförande i Tjeckiendelegationen. Karl Erik Olsson var ständig rapportör för betänkanden om ”Jordbruket och utvidgningen” (Central- och Östeuropa). Han var också ledamot av den första styrelsen för Global Crop Diversity Trust, FN:s globala genbank vid FAO i Rom. Under många år var Karl Erik Olsson ordförande i Hushållningssällskapet i Kristianstads län och vice ordförande i Hushållningssällskapens förbund. Han är agronomie hedersdoktor vid SLU och har tilldelats KSLA:s stora guldmedalj samt Hushållningssällskapets stora guldmedalj.

Mattias Sandberg är lektor i kulturgeografi vid Göteborgs universitet. Han undervisar (gärna utomhus) i frågor som rör samhällsplanering, landskap, stadsutveckling, grönstrukturer och miljöhistoria. Hans forsk-ning tar sin utgångspunkt i ett humanistiskt och politiskt intresse för människors vardagliga bruk och relation till sin närmiljö, samt hur konflikter kring mark- och resursanvändning uppstår och kan hanteras inom samhällsplanering. Mattias Sandbergs avhandling från 2012 heter De är inte ute så mycket och handlar om förutsättningarna och betydelsen av barns bostadsnära naturkontakt.

Henrik Smith* är föreståndare för Centrum för miljö och klimatforskning vid Lunds universitet och koordinator för den strategiska forskningsmiljön Biodiversity and Ecosystem Services in a Changing Climate.

Hans forskning fokuserar på bevarande av biologisk mångfald, både av etiska orsaker och för de ekosys-temtjänster som biologisk mångfald genererar. En viktig del av hans forskning handlar om olika strategier för att kombinera bevarande av biologisk mångfald och olika former av mänskliga aktiviteter som jord- och skogsbruk i multifunktionella landskap.

Marie Stenseke* är professor i kulturgeografi vid Göteborgs universitet. Hon intresserar sig för relationen människa–natur och forskar om biologisk mångfald, naturvård och landskapsförvaltning utifrån ett hu-manvetenskapligt perspektiv. Hon har varit ledare för och medverkat i flera nationella och internationella forskningsprojekt, bland annat rörande fysisk planering, samverkan, lokalt deltagande och friluftsliv. Marie Stenseke är engagerad i flera uppdrag på olika nivåer inom akademin och i övriga samhället. Sedan två år tillbaka verkar hon i ledningen för FN:s biologiska mångfaldspanel, Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity & Ecosystem Services (IPBES), som ordförande i dess tvärvetenskapliga expertpanel.

Sigrid Stokke är landskapsarkitekt och arbetar som seniorrådgivare i Asplan Viak AS. Hon har genom många års arbete fått omfattande erfarenhet av planläggning och miljöfrågor på både kommunal nivå, länsnivå och på nationell förvaltningsnivå. Sigrid Stokke har bred kunskap om tvärvetenskapligt, strate-giskt utvecklingsarbete, koordinering av planprocesser och förberedelser till överordnade beslut och hon är speciellt intresserad av hur man kan forma sådana processer. Hennes mångsidiga praktiska erfarenhet har kompletterats med teoretiska studier.

Emily Wade är landskapsarkitekt LAR/MSA och delägare i arkitektbyrån Landskapslaget i Stockholm.

Där driver hon arbetet med landskapsplanering på regional, kommunal och lokal skala i nära samarbete med stadsplanerare, ekologer, bebyggelseantikvarier med flera. Hon har arbetat länge med planering och gestalt-ning av väg och järnväg, till exempel E20 och Norrbotniabanan. Emily Wade fördjupade sin kunskap om landskapsanalys genom Trafikverkets forskningsprojekt ”Landskap i långsiktig planering” som resulterade i den metodik som kallas Integrerad landskapskaraktärsanalys. Utöver sin dagliga yrkesverksamhet har Emily Wade har också ett lokalt landskapsengagemang genom Färingsö hembygdsförening. Genom IFLA, International Federation of Landscape Architects, som bland annat arbetar med främjandet av den europeiska och internationella landskapskonventionen, engagerar hon sig globalt. Under fem år var Emily Wade svensk delegat i IFLA.

Anders Wästfelt* är docent i kulturgeografi vid Stockholms universitet. Han intresserar sig för jordbruket i såväl historiskt avseende som hur det förändras och omvärderas i samtiden. Han har deltagit i internationella forskningsprojekt och lett flera nationella projekt med fokus på landskapsvård och omstrukturering av lantbruket sedan 1990-talets avreglering. Anders Wästfelt har också arbetat med historiska projekt om ar-rende och tegskiftets betydelse i jordbruket genom historien. Sedan början av 2000-talet har han utvecklat metoder för att använda satellitdata i analysen av förändringar och kvalitativa aspekter i jordbruk. Anders Wästfelt sitter med i KSLA:s kollegium och i Allmänna avdelningens arbetsutskott.

*) Ledamot i KSLA.