För en sammanfattande översikt i tabellform gällande de 7 artiklar som använts i studien, se bilaga 1.
9.1 Artikel 1.
Brand, Gerber, Kalak, Kirov, Lemola, Clough, Pühse, & Holsboer-Trachler (2014) Adoles-cents With Greater Mental Toughness Show Higher Sleep Efficiency, More Deep Sleep and Fewer Awakenings After Sleep Onset. Journal of Adolecent Health
Key words:
Mental toughness, Sleep electroencephalogram, Sleep efficiency, Deep sleep
Syfte:
Mental toughness (MT) kan förstås som ett uttryck för tillförsikt, engagemang, utmaning och kontroll. MT associeras sedan tidigare med att ha motståndskraft, elasticitet och spänstighet när det kommer till att handskas med stress. Denna artikels syfte är att undersöka i vilken ut-sträckning hög MT associeras med objektivt bedömd sömn hos ungdomar.
Metod:
285 ungdomar deltog i studien, de rekryterade via elektroniska annonser på tre skolors respek-tive hemsidor i Schweiz. Alla deltagare svarade på frågeformulären Mental toughness quest-ionnaire (MTQ) samt sleep complaints (SC) och daytime sleepiness (DS). De delades därefter in i två grupper med hög, respektive låg MT, de ungdomar som fått lägst respektive högst
poäng tillfrågades om att delta i en objektiv bedömning av sömnen via sömnregistrerande utrustning i hemmet. Således både objektiv och subjektiv bedömning av sömn. Etikgranskad och godkänd studie.
Resultat:
Deltagarna med hög MT visade en högre grad av effektiv sömn, färre uppvaknande under natten, mindre ytlig sömn och mer djupsömn samt lägre grad av trötthet under dagen. Mer REM-sömn vid hög MT. Vid hög MT var deltagarna mer nöjda med sin sömn. Det totala mönstret visar att varje dimension av MT var positivt och signifikant korrelerat med ovanstå-ende sömnaspekter. Jämförelserna gjordes med gruppen låg MT.
Slutsats:
Deltagarna med hög MT hade objektivt bättre sömn, visad vid sömnregistrering, jämfört med gruppen låg MT. Därför kan ett troligt dubbelriktat samband mellan sömnkvalité och MT an-ses finnas gällande ungdomar. Slutsatsen blir därför att förbättrad sömn ger förbättrad MT och förbättrad MT ger förbättrad sömn.
9.2 Artikel 2
Bøe, Hysing, Stormark, Lundervold, & Sivertsen (2012) Sleep problems as s mediator of the association between parental education levels, perceived family economy and poor mental health in children. Journal of Psychosomatic Research
Key words:
Sleep, SES, SDQ, Bergen Child Study, BCS
Syfte:
Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan familjers socioekonomiska status (SES) och barns sömnbesvär och vilken samverkande roll sömnbesvären har i förhållande mellan familjens SES och barnens psykiska ohälsa.
Metod:
Studien genomfördes på barn i åldersgruppen 11-13 år bosatta i Bergen, Norges andra största stad. Totalt antal barn som var aktuella var 9430, för 7007 barn gavs informerat samtycke och slutligt antal deltagare i studien var 5781 barn. Data samlades in om familjernas ekonomi, utbildning och barnens svårigheter att somna och/eller vidmakthålla sömn (DIMS), tid i sängen (TIB) samt barns styrkor och svårigheter rapporterade av barnet självt, föräldrar och skola (SDQ). Studien är etikgranskad och godkänd.
Resultat:
Familjer med låg socioekonomisk status hade ökad grad av föräldrars ohälsa och i familjer med låg socioekonomisk status (SES) fanns fler ensamstående föräldrar. Familjer med låg socioekonomisk status hade i ökad grad av barn med emotionella och beteendemässiga pro-blem. Barns svårigheter att somna och/eller vidmakthålla sömn var vanligare i familjer med låg inkomst eller inkomst som uppfattas som genomsnittlig jämfört med familjer med mycket god ekonomi, dvs låg socioekonomiska status. Inga samband hittades mellan barns svårighet-er att somna och/ellsvårighet-er vidmakthålla sömn kopplat till föräldrarnas utbildningsnivå. Modsvårighet-erns utbildningsnivå var kopplad till låg TIB. Barn från familjer med svag ekonomi hade ökad sannolikhet för låg TIB.
Ett signifikant direkt samband mellan upplevd familjeekonomi och resultatet från SDQ fanns, vilket även kopplas till sömnbesvär.
Slutsats:
Sömnbesvär är vanligt bland barn från familjer med lägre socioekonomisk status och kan vara en potentiell mekanism genom vilket låg SES blir till psykisk ohälsa.
9.3 Artikel 3
Taylor, Williams, Farmer, & Taylor, (2015) The Stability of Sleep Patterns in Children 3 to 7 Years of Age. The Journal of Pediatrics
Key words:
Sleep duration, Sleep onset, Sleep offset, Sleep latency, Sleep efficiency, Wake after sleep onset
Syfte:
Att bestämma pålitligheten och stabiliteten gällande barns sömnmönster över tid.
Metod:
Föräldrar till 244 barn tillfrågades, varav 194 barn sedermera deltog och fick bära Actical accelerometer under 5 dagarsperioder vid 3, 4, 5, 5,5 6,5 och 7 års ålder. Sömnvariabler som mättes med hjälp av accelerometern var sömnens varaktighet, insomnande, uppvaknande, latens (tid mellan sänggående och insomning), effektivitet och uppvaknande under natten. All mätning av sömnen, kvalitativt och kvantitativt, krävde 4-7 dagar för att nå acceptabla och pålitliga resultat utom morgon uppvaknande, 2-4 dagar, och sömnlatens, 11-21 dagar. Studien genomfördes på Nya Zeeland och är etikprövad och godkänd.
Resultat:
Bara 29 barn (13 procent) bedömdes ha stabilt sömnmönster över en 4-årsperiod. Dessa 29 barn var mindre sannolikt från etniska minoritetsgrupper. Barn med stabilt sömnmönster hade högre nivåer av fysisk aktivitet under dagtid. Barnens sovmönster skilde sig inte åt när man såg till kön. Barnens sovmönster skilde sig inte åt beträffande barnens BMI, moderns BMI eller moderns utbildning. Barnens sovmönster kunde inte kopplas till moderns rökning under graviditeten. Barn med stabilt sömnmönster tenderade att gå upp tidigare på morgonen. Barn med varierande sömnmönster, och totalt sett mindre sömn, gick till sängs betydligt senare.
Slutsats:
Barns generella sömnmönster är inte särskilt stabila utan visar avsevärda variationer både från vecka till vecka och år till år. Bara ett fåtal barn uppvisar stabila sömnmönster över tid. På sikt kan karaktären på dessa barn möjligen ge mer information om hur sömn samverkar med hälsa.
9.4 Artikel 4
Gerber, Brand, Feldmeth, Lang, Elliot, Holsboer-Trachler & Pühse (2013) Adolescents with high mental toughness adapt better to perceived stress: A longitudinal study with Swiss voca-tional Students. Personality and Individual Differences
Key words:
Adolescence, Depressive symptoms, Perceived stress, Resilience, Life satisfaction
Syfte:
Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka huruvida mental toughness (MT), här beskriven som motsståndskraft mot subjektivt upplevd stress, fungerar som motståndskraft när man ser till upplevd allmänstress, och när den upplevda stressen betraktas som indikator gällande risk-faktorer och depressiva symtom. Är MT en resurs gällande anpassning till egen livssituation samt en resurs för att känna tillfredsställelse över egen livssituation.
Metod:
865 ungdomar, 369 flickor och 496pojkar, rekryterades från två skolor med yrkesinriktning i Schweiz. Skolorna valdes därför att förförståelsen var att elever på yrkesinriktade utbildningar har ökad risk för ohälsa jämfört med andra elever. Under en period på 10 månader besvarade eleverna två batterier av frågeformulär angående depressiva symtom, tillfredsställelse över livet, frågor om familjeekonomi, mental motståndskraft och stress. Svaren analyserades sepa-rat för de två skolorna. Studien är etikgranskad och godkänd.
Resultat:
Eleverna rapporterade låga till moderata stressnivåer där rapporterad stress var kopplad till depressiva symtom. Rapporterad stress hade negativt samband med tillfredsställelse över li-vet. Rapporterad stress hade negativt samband med MT. Depressiva symtom hade negativt samband med tillfredsställelse över livet och MT. Positivt samband fanns mellan tillfredstäl-lelse över livet och MT. Stress hade positivt samband med depressiva symtom men negativt samband med känsla av tillfredställelse över livet och mental motståndskraft. Positivt sam-band fanns mellan mental motståndskraft och känsla av tillfredställelse över livet.
Alla variabler som studien frågade efter, depressiva symtom, tillfredsställelse över livet, men-tal motståndskraft och stress, saknade samband beträffande elevernas ålder. Svagt samband fanns mellan de variabler som studien frågade efter och familjens ekonomiska situation. Man-liga elever rapporterade mindre stress än de kvinnMan-liga eleverna vid studiens start och vid upp-följning. Manliga elever rapporterade mindre depressiva symtom än de kvinnliga eleverna vid studiens start och vid uppföljning. Manliga elever rapporterade högre tillfredsställelse över livet och högre MT jämfört med de kvinnliga eleverna vid studiens start och vid uppföljning.
Slutsats:
MT fungerar som resurs för att hantera stress. Därför kan det vara gynnsamt att arbeta för att öka MT i hälsointerventioner riktade mot ungdomar.
9.5 Artikel 5
Van de Weijer-Bergsma, Langenberg, Brandsma, Oort, & Bögels, (2014) The Effectiveness of a School-Based Mindfulness Training as a Program to Prevent Stress in Elementary School Children. Mindfulness
Key words:
Mindfulness, Attention training, Elementary school, Children, Stress
Syfte:
Att undersöka slagkraften av skolbaserad mindfulnessträning i syfte att förebygga och minska stress, psykisk ohälsa samt beteendeproblem.
Metod:
Deltagare i studien är 208 tillfrågade barn 8-12 år från 3 allmänna elementary schools i Ams-terdam, Nederländerna. Skolorna representerar befolkningen ur ett etniskt perspektiv och hade tackat ja efter en inbjudan till läraren. 3 barn flyttade och 6 barn fick inte föräldrars godkän-nande för deltagande, totalt 199 barn deltog därmed i studien. Av skolklasserna fick 4 klasser
under 6veckor mindfulnessintervention och de 4 andra klasserna utgjorde kontrollgrupp. Barn, lärare och föräldrar fyllde även i frågeformulär. Studien är etikgranskad och godkänd.
Resultat:
Barnen rapporterade att känslorna blev annorlunda efter mindfulnessinterventionen. Barnen delade verbalt med sig av sina känslor i stället för att gömma dem. Barnen blev mer medvetna om sin kroppar. Barnens känsla av sammanhang i vardagen ökade signifikant. En signifikant minskning av grubblande. En signifikant minskning av att analysera sina känslor. Föräldrar rapporterade att barnens ångest signifikant minskade. Föräldrar rapporterade att barnens ilska och aggressivitet signifikant minskade. Mindfulnessintervention gav inga skillnader i utfall gällande barnens kön eller ålder.
Barn som grubblar påverkades annorlunda av interventionen jämfört med barn som inte grubblar. Barnen som grubblar i låg eller medelhög utsträckning visade en större ökning av kroppsmedvetenhet efter interventionen jämfört med barn som grubblade i högutsträckning och som visade en större kroppsmedvetenhet redan innan interventionen startade. Liknande resultat fanns när det gällde att vara uppmärksam på andras känslor.
Barn som grubblar i låg eller medelhög utsträckning visade en större ökning av att vara upp-märksamma på andras känslor efter interventionen jämfört med barn som grubblade i högutsträckning och som var mer uppmärksamma på andras känslor före interventionen.
Barn som grubblar i hög eller medelhög utsträckning visade en större nedgång i att analysera känslor efter interventionen jämfört med barn som grubblade i låg utsträckning. Barn som var mindre benägna att grubbla visade högre nivåer av ilska och aggression initialt men en större minskning efter interventionen.
Lärarna rapporterade stor ökning av respektfullt bemötande från eleverna, stor förbättring gällande kamratskap och känsla av tillhörighet. Stor förbättring gällande hur eleverna utfor-made sin miljö.
Slutsats:
Skolbaserad mindfulness, MindfulKids-träning visar lovande resultat gällande elevers psykisk hälsa och beteendeproblem. MindfulKids förefaller ha förebyggande effekt gällande stress, välmående och beteende.
9.6 Artikel 6
Haraldsson, Lindgren, Hildingh, & Marklund, (2010) What makes the everyday life of Swe-dish adolesscent girls less stressful: a qualitativeanalys. Health Promotion International
Key words:
Adolescent girls, Health promotion, Stress prevention, Qualitative content analysis
Syfte:
Att belysa unga flickors erfarenheter och reflektioner om vad som minskar stress i vardagen.
Metod:
Alla flickor som gick andra årskursen på en svensk gymnasieskola med 1500 elever, blev in-bjudna till informationsträff om att delta i en studie om vardagsnära stress. De fick möjlighet att svara på tre frågor där svaren användes för att forma kriterierna för ett strategiskt urval. 90 elever besvarade frågorna varav 15 valdes ut för individuella djupintervjuer som sedan analy-serades med kvalitativ innehållsanalys. Studien är etikgranskad och godkänd.
Resultat:
Svaren kunde sorteras under de tre kategorierna, ”lust och återhämtning”, ”tillit” och ” insikt och inflytande”. Det övergripande temat var ”Tillgång till kraftkällor”.
Fritids- och kulturaktiviteter, att ”bara vara”, avslappning och massage, umgänge med kompi-sar och närhet till husdjur gav lust och återhämtning.
Fritids- och kulturaktiviteter som gav lust och återhämtning var motion, inomhus eller utom-hus. Motion som utövas individuellt ger möjlighet till eftertanke och reflektion. Att lyssna på musik, spela eller sjunga ger glädje men även lugn och ro. Att ha en hobby ansågs stressredu-cerande. Att ”bara vara” uttrycker det viktiga av att ha egen fri tid som inte innehåller plane-rade aktiviteter eller ”måsten”. Självvald ensamhet minskar stress. Att få utrymme till egen tid i relationer minskar stress. Positiva erfarenheter av att använda avslappningsövningar eller få massage av en vän som stressreduktion fanns.
Umgänge med kompisar både i skolan och på fritiden minskade stressen. När raster och hål-timmar användes opretentiöst till kravlöst umgänge gav det lust och återhämtning. Under fri-tiden gav umgänge hemma eller till exempel på café lust och återhämtning. Humor och skratt tillsammans med kompisar kan vara förlösande i stressiga situationer. Närhet till husdjur gav lust och återhämtning tillsammans med känslan att vara behövd och sedd.
Tillit minskar känslan av stress i vardagen. Känslomässigt stöd och trygghet ger tillit och minskar stress. Känslomässigt stöd kan ges av föräldrar, andra vuxna såsom kurator eller ung-domspräst, vänner, syskon, partner om de är tillgängliga för att diskutera små och stora livs-frågor när behov finns. Ungdomsprästens tystnadsplikt upplevdes som positiv och gav särskilt förtroende. Tillit nåddes genom vetskap att det fanns någon att dela de innersta känslorna med, att resonera med för att hitta en lösning, någon som lyssnar och visar förståelse. Flick-orna önskade mer förstående och inkännande föräldrar för ökad tillit och minskad vardag-stress. Lugn, stabil och bekräftande gruppgemenskap eller hemmiljö ger trygghet och var be-tydelsefull för känslan av tillit. Möjlighet till enskilda samtal i skolan om sitt mående i främ-jande och förebyggande syfte var betydelsefullt för såväl känslomässigt stöd som trygghet.
Att genom självreflektion komma till egen insikt över möjliga lösningar vid olika problem minskade stress. Personliga lösningar gav eget inflytande över den egna situationen. Att skriva listor eller fundera över inplanerade uppgifter för att underlätta prioritering minskade stress i vardagen. Personliga lösningar som gav eget inflytande kunde vara att ta sig till en ostörd plats för att få studera i fred, det ökade koncentrationen och minskade stressen. Infly-tande gav mindre stress och för att få känna inflyInfly-tande över skolsituationen krävdes egen in-sikt i vad som gav stressreduktion samt att bli lyssnad på och få gehör för sina åin-sikter. Flex-ibla studieplatser, mindre grupprum, bättre luftcirkulation, och tillgängliga lärare för ordning-ens skull var stressreducerande. När lärare lyssnade in elevers behov och gav feedback var det stressreducerande. När samverkan och delaktighet mellan lärare och elever, gällande mål och förväntningar kring skolarbetets genomförande, fanns var det stressreducerande. När lärarna, vid några tillfällen, sinsemellan samplanerat läxor och prov minskade stressen. Enskilda stu-dieplaner minskade stress. För minskad stress önskades inflytande över kursinnehållet så att kunskap om stress och praktiska övningar i massage, avslappning och yoga infördes regel-bundet. För minskad stress önskades en utökning av idrottslektionerna.
Slutsats:
Resultatet visar olika typer av kraftkällor som var för sig och tillsammans stöder flickorna att skapa en buffert mot stress i vardagen.
9.7 Artikel 7
Brobeck, Marklund, Haraldsson & Berntsson, (2007) Stress in Children: how fifth-year pupils experience stress in everyday Life. Scand j Caring Sci
Key words:
Child, Daily hassles, Experiences, Family health, Interview, Phenomenology, Psychosomatic stress, symptoms
Syfte:
Att beskriva hur årskurs 5 elever upplever stress i vardagen
Metod:
Studien omfattade 29 barn från två skolor i en medelstorstad i södra Sverige med få sociala problem. Studien eftersökte barn från så lugna omständigheter som möjligt för att få generella applicerbara resultat. 64 barn tillfrågades och 29 samtyckte till intervju. Barnen gick i årskurs 5 och var 11-12år gamla, åldern valdes utifrån att de skulle vara tillräckligt gamla för att ver-balt kunna formulera och beskriva sina egna problem, att se sig själv utifrån och ha en ökad förståelse för sig själv och se skillnader och likheter mellan sig själv och andra. Studien är etikprovad och godkänd.
Resultat:
Resultatet visade 5 nyckelkomponenter: ”rädsla för att vara sen”, ”inte ha tillräckligt med tid”, ”fysiska och psykiska konsekvenser”, ”både en negativ och en positiv känsla” och ”att erfara andra viktiga personers stress”.
Barnen uttryckte rädsla för att vara sen till skolan eller till en lektion. Det var stressfyllt att veta, eller tro, att de inte skulle hinna i tid. På fritiden var det stressigt att vara försenad till en aktivitet, evenemang eller ett möte med någon. Att inte ha tillräckligt med tid blev en stress när barnen hade för mycket att göra eller tänka på samtidigt. Fritidsaktiviteterna i sig upplev-des som avkopplande och roliga. Stressen kom med känslan av att inte ha tid till annat utanför de fasta fritidsaktiviteterna. Att ligga efter med skolarbetet upplevdes som mycket stressande. En vanlig situation att känna sig stressad i var när barnen upplevde sig som sämre än klass-kamraterna eller att skolarbetet innehåll för många uppgifter på för kort tid. Stress kom med rädsla för att inte prestera tillräckligt bra resultat. Stressigt när man inte kan bestämma vad man ska göra först. Stressigt när man inte vet var man ska hitta tiden som behövs för arbetet.
Fysiska och psykiska konsekvenser framkom genom symtom såsom ont i magen, huvudvärk och yrsel vilket barnen satte i samband med stress. Fjärilar i magen, stickningar i kroppen eller bultande hjärta sattes också i samband med stress. Stress som något dåligt för kroppen.
De mentala effekterna av stress beskrevs som att känna sig ledsen, nervös, känna ånger eller ilska. Barnen uttryckte att det var svårt att tänka klart, att tankarna bara snurrade runt och att
de tänkte många onödiga tankar vilket gav till koncentrations svårigheter vilket i sin tur leder till glömska, misstag och oförsiktighet. Stress beskrivs som en otrevlig känsla. Stress kan få barn att känna sig dåliga. Positiv stress kan ha en pådrivande effekt eller uppmuntra till att göra en extra bra insats men det är bara bra så länge man kan tänka klart. Stress i form av att erfara andra viktiga personers stress hängde ofta samman med främst moderns stress. Barnen försökte hjälpa föräldrarna genom att hjälpa till hemma. Barnen påverkades genom föräldra-stressen genom att de föräldrarna blev arga snabbare och barnen kände sig i vägen. När bar-nen försökte hjälpa blev föräldern ännu mer irriterad.
Slutsats:
Studien visar att stress är en del av barns vardag. Barnen beskrev stress som ofta var akut och hängde samman med situationer som uppstår dagligen i vardagen. Stress kan ofta vara prestat-ionsbunden och barn påverkas av särskilt moderns stress.