3 Analytiskt ramverk
4.2 Digital åtkomst och tillgänglighet
4.2.2 Att eftersträva webbtillgänglighet
Språk var en återkommande tillgänglighetsaspekt som flera av de intervjuade hos kommunen lyfte. Huvudprojektledaren berättade dock att blanketterna som ingår i Blankettfritt 2020 än så länge inte finns lanserade på något annat språk än svenska. Samtidigt tryckte hon på att tillgänglighet via språk är viktigt för att skapa användarvänliga e-tjänster. Dock är kommunen medveten om att det finns tillgänglighetsaspekter som inte ingår i Blankettfritt 2020, men som kommunen måste arbeta vidare med, sade Huvudprojektledaren.
Webbtillgänglighetsspecialisten sammanfattade digital tillgänglighet genom att förklara att det bygger på digital inkludering. Detta begrepp innefattar fyra byggstenar; individuella förutsättningar, tillgång, användbarhet, samt tillgänglighet. Individuella förutsättningar handlar om huruvida man har kunskap, färdigheter, motivation, tillit och socioekonomiska förutsättningar
att använda digitala tjänster. Tillgång, beskrev Webbtillgänglighetsspecialisten som om man har möjlighet att använda en e-tjänst, dvs. om den är åtkomlig. Användbarhet beskriver hur enkel e-tjänsten är att använda, och tillgänglighet handlar om huruvida individen kan tillgodogöra sig innehållet i e-tjänsten. E-tjänster som är tillgängliga, förklarade Webbtillgänglighetsspecialisten, är; möjliga att uppfatta, hanterbara, begripliga, samt robusta.
Kommunikatören talade om hur tillgänglighet är en stor och kritisk fråga för alla offentliga aktörer, och han var väl medveten om den aktuella lagstiftningen som de har att förhålla sig till. Han sade:
“Ni har ju det här webbtillgänglighetsdirektivet som ställer ganska hårda krav, och bra krav tycker jag också, på hur vi ska arbeta gentemot våra webb-besökare när det gäller tillgänglighet”
Digitalseringsdirektören var inne på ett liknande spår gällande tillgängligheten och dess relation till medborgarnas varierande behov. Han sade att:
“[...] tillgängligheten är ju en nyckelfråga för en kommun, för vi är ju till för alla invånare i kommunen, inte bara för dem som betalar skatt, utan alla som bor här finns vi till för. Och de som betalat skatt förut också - de gamla”
Kommunikatören berättade att tillgänglighetsfrågan har kommit upp i Blankettfritt 2020, i synnerhet angående språk. Digitaliseringsdirektören menade att kommunen arbetar med översättningar och språkmässiga tillgänglighetsaspekter, därtill menade han att kommunen ska hörsamma de europeiska tillgänglighetsdirektiven. Kommunikatören lyfte dock att även om språk har varit aktuellt, så arbetar kommunen inte jättemycket med översättningar i övrigt och inte heller med att översätta blanketterna i Blankettfritt 2020. Dock berättade han att det har funnits ett tryck från vissa delar av den kommunala verksamheten att översätta e-tjänsterna.
“[...] vi tänker att vi kanske passar på att göra det. Nu har vi inte gjort det för att det inte är en del av Blankettfritt 2020, men det är sådant som kan komma längre fram” , sade Kommunikatören.
Vidare sade Kommunikatören att det finns andra tillgänglighetsaspekter också, såsom skärmläsare, sökbarhet och att publicerat material ska vara skrivet på ett begripligt sätt. Processkartläggaren nämnde liknande tillgänglighetsaspekter; hon sade att tillgänglighet var en aktuell fråga när blanketternas designregler framtogs i samarbete med kommunens kommunikation. Då, berättade hon, fastställdes bland annat vilka färger som fick användas för att blanketterna skulle vara tillgängliga för individer med färgblindhet. Detta fastställdes genom en standard som kommunens kommunikationsavdelning tog fram från kommunens riktlinjer. Även Huvudprojektledaren talade om denna standard och benämnde det som en handledning, vilken talar om hur bland annat olika fält i blanketterna ska se ut och vilket typsnitt som ska användas, för att allt ska se enhetligt ut. Processkartläggaren summerade Blankettfritt 2020s riktlinjer med att lyfta en del tekniska aspekter, hon sade att: “Det ska fungera bra på mobil, surfplatta och dator, fungera bra med
färgerna och att vi använder kommunens valda typsnitt och så”. Vidare gällande hur tillgänglighetsaspekter (i synnerhet typsnitt och färger) ska inarbetas i blanketterna sade Processkartläggaren att det “är en sådan sak som man kan fixa i efterhand”.
Webbtillgänglighetsspecialisten rekommenderade att kommuner bör implementera tillgänglighet från början av digitaliseringen, och att det då inte bli svårare eller dyrare än någon annan typ av utveckling, vilket han ansåg att det ofta blir om man försöker göra tjänsten tillgänglig i efterhand. Däremot trodde han att utbildningsbehovet är stort inom kommuner för att de ska lyckas med att möta lagkraven gällande tillgänglighet. Webbtillgänglighetsspecialisten sade att även om kunskapen om tillgänglighet och lagkraven är bristande i kommuner, var han medveten om att det är svårt för många kommuner att skaffa sig denna kompetens. Likväl belyste han att denna kompetens fortfarande är viktig:
“Det gäller att skaffa sig den här kompetensen, eller se till att man hyr in kompetensen, så att man bygger tillgängligt från början när man ska göra om sina blanketter. Så att man inte tror att man kan lyfta över [blanketterna] först och sen lägga på tillgängligheten, för då blir det inte bra.”, sade Webbtillgänglighetsspecialisten.
Huvudprojektledaren menade att kommunen måste vara tydlig, och att tillgänglighet via språk inte endast handlar om översättningar, utan att använda det svenska språket på ett sätt som är lätt att förstå. Därtill sade hon att det, bortsett från språköversättningar, nog inte är nödvändigt att skilja på ungdomar, äldre, eller på individer med utländsk härkomst, utan grunden är att e-tjänsterna ska vara så lättillgängliga som möjligt. Även Kommunikatören lyfte att det nog finns några samhällsgrupper som det är svårare att skapa tillgänglighet för. En sådan, menade han, är individer som inte talar svenska och dessutom saknar skriv- och läskunskaper. I sådana fall spelar det ingen roll hur mycket information kommunen översätter, för de kan ändå inte ta till sig den informationen, sade han. Därför tyckte han att det är extra viktigt att kommunen gör andra tillgänglighetsanpassningar, som att exempelvis anpassa sig till olika skärmläsare. Därtill nämnde Kommunikatören att majoriteten av blanketterna kräver att användaren har BankID eller annan form av e-legitimation.