3 Analytiskt ramverk
7.1 Förslag på framtida forskning
Baserat på våra reflektioner ovan, finner vi ett antal intressanta områden för eventuella framtida studier kring utmaningar med digitala klyftor i praktiken. Först och främst föreslår vi att fallstudier inom fler kommuner eller andra offentliga myndigheter skulle kunna öka förståelsen för praktiska utmaningar med digitala klyftor inom offentlig sektor. Vi föreslår såväl enfallsstudier som
flerfallsstudier, där den sistnämnda kan jämföra olika arbetssätt och initiativ i olika offentliga verksamheter.
Vi tycker därtill att det vore intressant att utföra en kvantitativ studie för ett interorganisatoriskt perspektiv på digitala klyftor. Tidigare kvantitativa studier kring fenomenet har mestadels utförts med ett medborgarperspektiv, och vi förutspår att en liknande studie för hur en eller flera offentliga myndigheter uppfattar digitala klyftor skulle kunna lyfta diskussionen ytterligare. Därtill föreslår vi att det hade varit intressant att jämföra medborgarperspektivet med det interorganisatoriska, och således jämföra hur offentliga digitala implementationer och utfallet av dessa.
Vi har i denna studie sett en svårighet i att konceptualisera den tredje nivån av digitala klyftor. Denna studie tar ett mer allmänt grepp om digitala klyftor och vi anser att fler konkreta exempel på hur den tredje nivån uppenbarar sig i samhället behövs för att nivån ska kunna tas hänsyn till i offentlig sektors digitaliseringsarbete. För detta tror vi också att kvantitativa studier kan underlätta för att urskilja hur den tredje nivån uppenbarar sig bland medborgare.
Under studiens gång insåg vi att internt förändringsarbete i en digital transformation kan vara ett omfattande problem, som med tanke på studiens syfte inte utvecklats mer i denna studie. I Linköpings kommun såg vi en medvetenhet och vilja att motverka de klyftor och brist på motivation som kan uppstå till följd av en digital transformation internt i organisationen, vilket kan bero på att samtliga respondenter har erfarenhet och god inblick i verksamheten som helhet. Vi finner det intressant att undersöka om samma strategier som används för att skapa en gemensam förståelse för digital transformation internt, skulle kunna användas för att få medborgare att förstå digitaliseringens positiva effekter och således potentiellt öka motivationen. Således kanske mer strategier kring och förståelse för digital tillgänglighet och digitala klyftor inom kommuner skulle behövas för att skapa samma insikt gällande fenomenet gentemot de externa användarna av offentliga e-tjänster.
8 Referenser
Adam, A. & Kreps, D. (2006). Enabling or disabling technologies? A critical approach to web
accessibility. Information Technology & People, Vol. 19(3), ss. 203-218.
Bohman, J. (2005). Critical Theory. Stanford Encyclopedia of Philosophy (Winter 2019 Edition), Edward N. Zalta (red). https://plato.stanford.edu/archives/win2019/entries/critical-theory/ (Hämtad 2020-04-20).
Bruno, G., Esposito, E., Genovese, A. & Gwebu, K.L. (2010). A critical analysis of current indexes
for digital divide measurement. Information & Society, Vol. 27(1), ss. 16–28.
Bryman, A. (2012). Social Research Methods. 4. uppl. Oxford: Oxford University Press. Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business Research Methods. 3. uppl. Oxford: Oxford University Press.
Couzens Hoy, D. (1982). The critical circle: literature, history and philosophical hermeneutics. Berkeley: University of California Press.
David, M. & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Översatt av SE. Torhell. Lund: Studentlitteratur.
Digitaliseringsrådet. (2018). En lägesbild av digital kompetens. Digitaliseringsrådet. [pdf]. https://digitaliseringsradet.se/media/1213/lagesbild_digitalkompetens_slutversion_utanappendi x.pdf (Hämtad: 2020-03-19).
Digitaliseringsrådet. (2019). Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Myndigheten för digital förvaltning (DIGG).
https://www.digg.se/utveckling--innovation/digital-tillganglighet/lagen-om-tillganglighet-till-digi tal-offentlig-service (Hämtad 2020-03-17).
Eastin, M. S., Cicchrillo, V. & Mabry, A. (2015). Extending the digital divide conversation:
examining the knowledge gap through media expectancies. Journal of Broadcast & Electronic Media, Vol. 59(3), ss. 416-437.
Ebbers, W., Jansen, M., & van Deursen, A. (2016). Impact of the digital divide on e-government:
Expanding from channel choice to channel usage. Government Information Quarterly, Vol. 33(4), ss. 685-692.
Ejersbo, N. & Greve, C. (2017). Digital era governance reform and accountability: the case of Denmark. I T. Christensen och P. Lægreid (red.). The Routledge Handbook to Accountability and
Welfare State Reforms in Europe. Routledge: Abingdon.
Goldkuhl, G. (2019). The Generation of Qualitative Data in Information Systems Research: The
Diversity of Empirical Research Methods. Communications of the Association for Information Systems, Vol. 44 (28), ss. 572-599.
Habermas, J. (1972). Knowledge and Human Interests, London: Heinemann.
Hall, R. (2011). Revealing the transformatory moment of learning technology: the place of critical
social theory. Research in Learning Technology, Vol. 19(3), ss. 273-284.
Hanks, C. (2020). Critical Social Theory. Encyclopedia of Science, Technology and Ethics.
https://www.encyclopedia.com/science/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/critical-so cial-theory (Hämtad 2020-04-20).
Hargittai, E. (2002). Second-level digital divide: differences in people’s online skills. First Monday, Vol. 7(4). [pdf]. http://www.firstmonday.org/issues/issue7_4/hargittai (Hämtad: 2020-03-19). Helbig, N., Gil-García, J. R. & Ferro, E. (2008). Understanding the complexity of electronic
government: Implications from the digital divide literature. Government Information Quarterly, Vol. 26, ss. 89-97.
Hossan, C., Dixon, C. & Brown, D. (2013). Impact of group dynamics on eservice implementation:
A qualitative analysis of Australian public sector organisational change. Journal of Organizational Change Management, Vol. 26(5), ss. 853-873.
HSLF-FS 2020:12. Föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av
covid-19 m.m. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Iacobaeus, H., Francisco, M., Nordqvist, C., Sefyrin, J., Skill, K., &Wihlborg, E. (2019). Digitalt
utanförskap: En forskningsöversikt. DINO Rapport, 2019:3.
Internetstiftelsen. (2019). Svenskarna och Internet 2019. [pdf]. Hämtad 2020-04-27. Kliman, F. (2019). Nu ska blanketterna skrotas. Linköpings kommun.
https://www.linkoping.se/nyheter/nyheter-arkiv/satsning-pa-farre-blanketter/ (Hämtad 2020-03-16).
Kohnke, O. (2017). It’s Not Just About Technology: The People Side of Digitization. I G. Oswald & M. Kleinemeier (red.). Shaping the Digital Enterprise. Schweiz: Springer.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Översatt av SE. Torhell. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kvasny, L. & Richardson, H. (2006). Critical research in information systems: looking forward,
looking back. Information Technology & People, Vol. 19(3), ss. 196-202.
Lai, J-Y., Kan, C-W. & Ulhas, K. R. (2012). Impacts of employee participation and trust on
e-business readiness, benefits, and satisfaction. Information Systems and e-Business Management, Vol. 11, ss. 265-285.
Lee, A. S. (1994). Electronic Mail as a Medium for Rich Communication: An Empirical
Lindgren, I. & Jansson, G. (2013). Electronic services in the public sector: A conceptual
framework. Government Information Quarterly, Vol. 30, ss. 163-172.
Linköpings kommun. (2017). En digital agenda för Linköping 2017-2019 - Uppkopplat, inkopplat
& enkelt [pdf]. Hämtad 2020-03-05.
Lyytinen, K. J. & Klein, H. K. (1985). The Critical Social Theory of Jurgen Habermas as a Basis for a Theory of Information Systems. I E. Mumford et al. (red.). Research Methods in Information
Systems. Amsterdam: North-Holland Publishing CO.
Maceviciute, E., & Wilson, T. (2018). Digital means for reducing digital inequality: Literature
review. Informing Science: the International Journal of an Emerging Transdiscipline, Vol. 21, ss. 269-287.
Mehra, B., Merkel, C,. & Bishop, A. P. (2004). The internet for empowerment of minority and
marginalized users. New Media & Society, Vol. 6(6), ss 781-802.
Mirković, V., Lukić, J., Lazarević, S. & Vojinović, Ž. (2019). Key Characteristics of Organizational
Structure that Supports Digital Transformation. 24th International Scientific Symposium: Strategic Management and Decision Support Systems in Strategic Management.
Morrow, R. & Torres, C. (2002). Reading Freire and Habermas: Critical pedagogy and
transformative social change. Teachers College Press: New York.
Mossey, S. & Manoharan A. P. (2019). The digital divide. I M. Holzer, A. Manoharan & J. Melitski (red.) E-Government and Information Technology Management: Concepts and Best Practices. Melvin & Leigh Publishers: Irvine, CA.
Myers, M. D. (2013). Qualitative Research in Business & Management. 2. uppl. London: Sage. Newhagen, J. E., Bucy, E. P. (2004). Media Access: Social and Psychological Dimensions of
Technical Use. Lawrence Erlbaum Associates, Inc., Publishers.
Ngwenyama, O. (1991). The Critical Social Theory Approach to Information Systems: Problems and Challenges. I H-E. Nissen, H.K. Klein, R.A. Hirschheim (red.) Information Systems Research:
Contemporary Approaches and Emergent Traditions. Amsterdam: NorthHolland, ss. 267-280. Näringsdepartementet. (2017). För ett hållbart Sverige - en digitaliseringsstrategi.
(N2017/03643/D). Stockholm: Regeringskansliet.
Peterson, J. (2019). Presenting a Qualitative Study: A Reviewer’s Perspective. Gifted Child Quarterly, Vol. 63(3), ss 147-158.
Plesner, U., Justesen, L. & Glerup, C. (2017). The transformation of work in digitized public sector
organisations. Journal of Organizational Change Management, Vol. 31(5), ss. 1175-1190.
Ragnedda, M. & Muschert, G. (red.). Theorizing Digital Divides. Abingdon: Routledge, ss. 21-34. Regeringen. (2017). Myndigheter. Regeringen.se
https://www.regeringen.se/lattlast-information-om-regeringen-och-regeringskansliet/myndighete r/ (Hämtad 2020-03-17).
Reisdorf, B. C., & Groselj, D. (2017). Internet (non-) use types and motiva-
tional access: Implications for digital inequalities research. New media & society, Vol 19(8), ss. 1157–1176.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Från Stoff till Studie om analysarbete i kvalitativ forskning (1 uppl.). (P. Svensson, S. Eldén, & O. Håkansson, Red.) Lund, Sverige: Studentlitteratur AB. Richardson, H., Tapia, A. & Kvasny, L. (2006) Introduction: Applying Critical lTheory to the
Study of ICT. Social Science Computer Review, Vol. 24(3), ss. 267-273.
Robinson, L., Cotten, S. R., Ono, H., Quan-Haase, A., Mesch, G., Chen, W., Schulz, J., Hale, T. M. & Stern, M. J. (2015). Digital inequalities and why they matter. Information, Communication and Society, Vol. 18(5), ss. 569-582.
Rothstein, B., & Teorell, J. (2008). What is quality of government? A theory of impartial
government institutions. Governance: An International Journal of Policy, Administration, and Institutions, Vol. 21(2), ss. 165-190.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju. Malmö: Liber ekonomi.
Scheerder, A., van Deursen, A. & van Dijk, J. (2017). Determinants of internet skills, uses and
outcomes. A systematic review of the second- and third-level digital divide. Telematics and Informatics, Vol. 34, ss. 1607-1624.
Taylor S. J., Bogdan R. & Devault M. (2016). Introduction to Qualitative Research Methods: A
Guidebook and Resource. 4. uppl. Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons.
Van Deursen, A. J. & Van Dijk, J. A. (2010). Internet skills and the digital divide. New Media & Society, Vol. 13(6), ss. 893-911.
Van Deursen, A. J. & Van Dijk, J. A. (2018). The first-level digital divide shifts from inequalities in
physical access to inequalities in material access. New Media and Society, Vol. 21(2), ss. 354-375. Van Deursen, A. J. & Helsper, E. J. (2015). The Third-Level Digital Divide: Who Benefits Most
from Being Online? Communication and Information Technologies Annual: Digital Distinctions and Inequalities, Studies in Media and Communications, Vol. 10, ss. 29-53.
Van Deursen, A. J., Helsper, E.J. & Eynon, R. (2016). Development and validation of the internet
Van Deursen, A. J. & Van Dijk, J. A. (2015) Toward a Multifaceted Model of Internet Access for
Understanding Digital Divides: An Empirical Investigation. The Information Society, Vol. 31, ss. 379-391.
Van Deursen, A. J., Van Dijk, J. A. & Ten Klooster, P. M. (2014). Increasing inequalities in what
we do online. A Longitudinal Cross Sectional Analysis of internet Activities among the Dutch Population (2010 to 2013) over Gender, Age, Education. Telematics and Informatics, Vol. 32(2), ss. 259-272.
Van Deursen, A., Helsper, E., Eynon, R. & van Dijk, J. (2017). The compoundness and sequentiality
of digital inequality. International Journal of Communication, Vol. 11, ss. 452-473.
Van Dijk, J. A. (2005). The Deepening Divide: Inequality in the Information Society. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
Van Dijk, J. A. (2012). The evolution of the digital divide: The digital divide turns to inequality of skills and usage. I J. Bus, M. Crompton, M. Hildebrandt & G. Metakides (Red), Digital
enlightenment yearbook, 2012. Amsterdam: IOS Press, ss. 57-75.
Van Dijk, J. A. & Hacker, K. (2003). The Digital Divide as a Complex and Dynamic Phenomenon. The Information Society, Vol. 19(4), ss. 315-326.
Varey, R. J., Wood-Harper, T., & Wood, B. (2002). A theoretical review of management and information systems using a critical communications theory. Journal of Information Technology, Vol. 17(4), ss. 229-239.
Venkatesh, V. (2000). Determinants of perceived ease of use: Integrating control, intrinsic
motivation, and emotion into the technology acceptance model. Information Systems Research, Vol. 11(4), ss. 342-365.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. [pdf]. Vetenskapsrådet.
Warschauer, M. (2002). Reconceptualizing the Digital Divide. First Monday, Vol. 7(7).
Wei, K., Teo, H. H., Chan, H. C. & Tan, B. C. (2011) Conceptualizing and testing a social cognitive
model of the digital divide. Information Systems Research. Vol. 22(1), ss. 170-187.
Yin, R. K. (2003). Case Study Research: Design and Methods. 3. uppl. Newbury Park, CA: Sage.