Att vara chef inom offentlig och privat sektor

Från empirin framkommer det att majoriteten av intervjupersonerna var eniga om att offentliga chefer till stor del styrs av lagar, regler och politiska beslut, och de var överens om att detta för det mesta är positivt. De ansåg att detta leder till att alla barn och alla förskolor har samma rättigheter och möjligheter, och att barnens bästa alltid bör vara det huvudsakliga målet inom förskolan.

[...] jag kan nog tänka mig att inom barnomsorgen så här, så är det nog ganska bra inom offentlig sektor, att det är lika, vi har samma förutsättningar, vi har samma läroplan […] och inget vinstintresse. (IP 4)

Intervjupersonerna var nästintill överens om att de förväntar sig att deras förskolechef är påläst och uppdaterad om vilka lagar och regler som gäller, samt att hen informerar medarbetarna om dessa och ser till att de följs. Det är en beskrivning som överensstämmer väl med Mintzbergs (1973) informationsroller; övervakaren, informationsförmedlaren och talesmannen. Framför allt kan vi se en tydlig förväntan på rollen som informationsförmedlare, då flera av intervjupersonerna önskade ta del av de beslut frågor som diskuterades högre upp i organisationen.

Några av intervjupersonerna kunde se att det även finns negativa aspekter med att offentliga chefer är så pass regelstyrda. De framhöll att offentliga chefer lätt kan hamna i kläm mellan de krav som ligger över dem, då de måste rätta sig efter politiska beslut. En konsekvens av detta blir att en stor del av förskolechefernas tid läggs på möten och organisatoriskt arbete, istället för på medarbetarna. Detta upplever samtliga intervjupersoner vara ett problem, då tidsbrist är intervjupersonernas största missnöje med offentliga chefer. Det är möjligt att intervjupersonernas förväntningar på att chefen ska vara regelstyrd och påläst om lagar är ett sätt att väga upp chefernas bristande tid för de anställda. Om chefen inte har möjlighet att finnas på plats i verksamheten så ofta som önskas, kan detta eventuellt vägas upp genom att chefen värdesätter lagar och regler högt. Majoriteten av intervjupersonerna ansåg att rättvisa bland förskolorna är viktigt, att barn och förskollärare ska ha samma förutsättningar oavsett förskolechef. Om chefen inte har möjlighet att fysiskt närvara på förskolan och på så sätt säkerställa att rättvisa uppnås, kan regler och policys eventuellt fungera som en kompensation för detta.

En av intervjupersonerna uppgav att förskolechefen finns tillgänglig för frågor de gånger hon är på plats i verksamheten, men att man i arbetslaget ofta “samlar på sig” frågor under de perioder som chefen inte finns tillgänglig. Det får till följd att förskollärarna ofta har mängder av frågor som kräver chefens tid när hen väl finns på plats. Intervjupersonen menar att man skulle kunna ha en tätare kommunikation om chefen finns tillgänglig i verksamheten oftare och då har tid att tala med sina medarbetare. NPM’s förslag för förändrat ledarskap, där chefen ska ses som en coach eller manager, kräver att chefen finns tillgänglig för medarbetarna. Då de anställda inte upplever sig ha den nära relation med sin chef som NPM kräver kan det utläsas att det inom de här förskolorna finns mer att jobba på inom just detta område.

Förskolechefernas tidsbrist kan även bero på antalet anställda de ansvarar över. Majoriteten av intervjupersonerna uppgav att de anser att offentliga chefer har för stort ansvarsområde, framförallt gällande antal anställda. Två av intervjupersonerna uttrycker sig som följer:

Men jag kan tycka att det är, eller vi är för många under en och samma chef, för att man ska ha tid för varje individ. (IP 2)

Jag tycker att dom har för många anställda [...] så jag tror att, dom skulle vinna på, i kommunala verksamheter, att ha färre anställda. (IP 5)

För att vara coachande och proaktiv i sitt chefskap, som NPM syftar till, krävs det att chefen är närvarande och delaktig i sitt arbetslags arbete. Genom att ha ett stort antal anställda under sig, blir det svårt att vara tillräckligt delaktig i samtliga anställdas arbete. Det är tydligt att de intervjuade förskollärarna anser att chefernas ansvarsområden ska minskas, för att kunna ge såväl chefen som förskolan de bästa förutsättningarna att lyckas med sitt uppdrag. Det har även konstaterats att om chefen inte spenderar tid i verksamheten, blir det svårt för denne att få tillräcklig insyn i såväl arbetet som information om de anställda. Enligt situationsanpassat ledarskap måste en ledare eller chef kunna anpassa sig till kraven från omgivningen för att vara effektiv i sitt arbete. Om chefen inte har insyn i arbetet är det svårt för denne att göra detta. Ett av de krav som finns i förskolechefers omgivning är kravet på att vara påläst gällande rådande lagar och regler och detta måste chefen anpassa sig efter. Det här kravet kommer såväl från högre instanser som från medarbetarna och samhället i stort. Tydligt är dock att detta inte är det enda kravet som medarbetarna har på chefen, och därmed är det

viktigt att cheferna är närvarande och tillgängliga för att kunna uppfatta ytterligare krav från omgivningen.

I samband med att chefernas tid för medarbetarna är knapp uppgav även samtliga intervjupersoner att de skulle föredra att förskolechefen har möjlighet att spendera mer tid i verksamheten. Flera ansåg att chefen inte har den insyn som krävs för att avgöra vilka som presterar bra i sin yrkesroll och vilka som presterar mindre bra. En insyn som blir avgörande vid det löne- och utvecklingssamtal som chefen håller med varje medarbetare en gång per år.

[...] samtidigt så är det en chef som ska sätta lön på mitt arbete. Men hur ska hon kunna göra det om hon inte ser mig? (IP 2)

Här får förskolechefernas tidsbrist stora konsekvenser. Att de anställda ifrågasätter chefens kunskap om de anställdas prestationer kan påverka de anställdas förtroende för chefen och därmed ha en negativ inverkan på deras relation och samarbetsförmåga.

Intervjupersonerna ombads berätta vad de anser skilja den offentliga sektorn från den privata sektorn. Även här var intervjupersonerna överens, då de alla var av uppfattningen att offentliga verksamheter är mer regelstyrda än privata verksamheter, samt att privata verksamheter upplevs ha en större ekonomiskt frihet än offentliga organisationer. En av intervjupersonerna sade att offentliga chefer är mer styrda än privata chefer och att detta ibland kan vara en nackdel, då offentliga chefer inte har samma möjligheter att vara flexibla och ta egna beslut. Ytterligare en intervjuperson höll med om detta, då hon uppgav att hon tror att privata chefer har ett större spelrum och att chefskapet därmed ser annorlunda ut inom de olika sektorerna. Enligt NPM-reformen ska offentliga chefer ges större och fler befogenheter. I förhållande till intervjupersonernas upplevelser av offentligt chefskap, kan detta anses vara en uppskattad förändring. Genom ökade befogenheter kan förskolechefer få chansen att ta egna beslut och vara mer flexibla.