Diskussion

Lyhördhet och tydlighet kan konstateras vara två egenskaper som en förskolechef förväntas inneha. Under intervjuerna framstod en del av chefsbeskrivningarna mer som förhoppningar än förväntningar, exempelvis när det gällde engagemang och optimism. Detta beror antagligen på att det under intervjuerna fokuserades på vilka egenskaper den perfekta chefen förväntades ha, istället för att ta ner resonemanget till en mer realistisk nivå. Det föll sig också naturligt för intervjupersonerna att redan från start beskriva den optimala chefen, istället för att basera sitt resonemang på nuvarande eller tidigare erfarenheter. Under intervjun kom ändå de flesta intervjupersoner fram till att en chef också är en människa, med brister och svagheter som alla andra. Baserat på det resonemanget skalade vi under analysen ner bilden av den optimala chefen till en mer realistisk uppfattning om hur en chef förväntas vara.

Flexibilitet nämndes som en av de viktigaste egenskaperna hos en förskolechef, men var inte lika frekvent förekommande som lyhördhet eller tydlighet. I avsnitt 5.1.3 Hur är en bristfällig

chef? resonerar vi kring att en lyhörd chef antagligen har lättare att vara flexibel i sitt

ledarskap, eftersom hen då har kännedom om sina medarbetare och sin verksamhet. Baserat på det kan vi konstatera att flexibilitet också är en egenskap som en förskolechef förväntas inneha. Även Nyström (2010) kommer i sin forskning fram till att offentliga chefer förväntas vara flexibla i sitt arbete, ett resultat av företagiseringen och det stora antalet anställda varje offentlig chef ansvarar över.

Det kan konstateras att Chef Y kan ses som en modern chef inom offentlig sektor, som är coachande och proaktiv i arbetet. Detta kan vara en effekt av att Generation Y har en annan ledarskapsutbildning än de tidigare generationerna, vilket gör deras kunskaper mer aktuella än Babyboomers och Generation X’s. Dock har det framgått att erfarenhet är viktigt för att kunna vara en bra förskolechef. Därmed är det möjligt att erfarenheten väger tyngre än en aktuell ledarskapsutbildning, då majoriteten av de tillfrågade förskollärarna skulle föredra att ha Chef X som förskolechef. Chef X valdes av majoriteten av de tillfrågade, trots att Chef Y tilldelades fler positiva egenskaper än Chef X. Det ska dock noteras att samtliga intervjupersoner gjorde sitt val av chef mycket motvillig, då samtliga hade föredragit att istället kombinera dessa chefer för att skapa en önskvärd förskolechef. Detta är något som ytterligare styrker konstaterandet att offentliga chefer har mycket att leva upp till, då intervjupersonernas förväntningar innefattar en i det närmaste övermänniska med perfekta kvaliteter.

En slutsats som kunnat dras är att en förskolechef från Generation X är att föredra över en förskolechef från Generation Y, baserat på de förväntningar som de tillfrågade förskollärarna har. Detta är intressant då generationsforskningen visar att individer från Generation Y generellt är bättre lämpade att leda än individer från Generation X. Det är möjligt att den forskning som konstaterat att Generation Y är bättre ledare inte är baserade på eller inte tar hänsyn till de specifika förväntningar som finns på chefer inom offentlig sektor. Detta kan vara en möjlig anledning till att vår slutsats skiljer sig från den tidigare forskningens slutsatser. Inom generationsforskningen konstateras det även att Generation X överlag är motvilliga till att anta en chefsroll, vilket kan sätta den offentliga sektorn i en prekär situation. Om de som anses vara att föredra som chefer av förskollärarna, inte är villiga att vara chefer, kan det bli svårt att fylla de tomrum som uppstår i och med generationsskiftet. Det kan även konstateras att de unga cheferna från Generation Y kan ha en ännu större utmaning att

uppfylla de förväntningar som finns, än chefer från Generation X. Detta då chefer från Generation Y saknar den tydlighet som värdesätts högt och även brister i konflikthantering

Det finns en förväntan på att förskolechefen ska vara en ledare, men vad det innebär råder det olika uppfattningar om. I avsnitt 5.2 Ledarskap har vi redogjort för hur intervjupersonerna resonerar kring begreppet ledare, men eftersom uppfattningarna skiljer sig åt har det varit en utmaning att urskilja vad de konkret förväntar sig av en ledare. Intresseväckande är dock att begreppet ledare uppfattas som ett slags samlingsnamn för positiva egenskaper. Till största delen beskrivs det som ett positivt begrepp även inom ledarskapsteori, exempelvis Mintzbergs (1973) anförarroll, men trots det upplever vi att en ledare uppfattas ännu mer positivt av intervjupersonerna än begreppets egentliga teoretiska beskrivning.

De tillfrågade förskollärarna anser att offentliga förskolechefer spenderar för lite tid i verksamheten och med de anställda. Cheferna anses ha för många möten att delta vid och för mycket administrativa uppgifter för att kunna få den inblick i verksamheten som de förväntar sig. Dessa åsikter stämmer väl överens med Wikströms (2013) konstaterande, som menar att externa krav och uppgifter stjäl en stor del av chefernas tid, tid som istället kan läggas på verksamheten och medarbetarna. Chefer spenderar stor del av sin arbetstid på långa möten, som leder till att dennes tillgänglighet och närvaro minskar. Som tidigare nämnt anses lyhördhet vara den viktigaste egenskapen hos en offentlig chef, och för att kunna vara lyhörd krävs det att chefen är såväl tillgänglig som närvarande. Wikström (2013) menar att de chefer som tar sig tid att lyssna på sina medarbetare i större utsträckning kan utnyttja medarbetarnas kompetens. Intervjupersonerna är av samma åsikt, då de framhåller en önskan om att chefen ska vara mer närvarande i verksamheten och att chefen är lyhörd gentemot de anställda.

Nyström (2010) talar om utmaningarna med ledarskapet inom den offentliga sektorn och vi instämmer i att det tycks finnas många aspekter att förhålla sig till som offentlig chef. Det kan dock konstateras att det från empirin framgår hur viktig en offentlig chef är för verksamheten, något som även Henning (2000) kommer fram till i en av sina slutsatser. Vår uppfattning efter att ha genomfört den här studien är att rollen som offentlig chef är komplex och att det är svårt att vara chef i offentlig sektor.