Självfallet styrs inte entreprenörer och andra aktörer enbart av ekono- miska drivkrafter. Kulturella och psykologiska faktorer spelar också en viktig roll. En entreprenör kan till exempel drivas av en önskan att för- verkliga en affärsidé eller ett projekt i sig. En dröm att kunna bevisa för sig själv – och andra – att man förmår förverkliga en idé och nå fram- gång. Ett samhälle som premierar och uppmuntrar sådana drömmar blir mer kreativt, mer entreprenöriellt än ett som premierar likformighet.
Premiering av entreprenören behöver inte i första hand ske via pe- kuniära medel. Samhällelig uppskattning, uppmärksamhet i media, utmärkelser av olika slag – drivkrafterna kan vara många. Men även
149. Enligt statistik från Regionplanekontoret (2010) är hälso- och sjukvårdens andel av produktionen ca 35 procent högre i riket än i Stockholms län. Samtidigt som befolkningen i Stockholm ökat med 400 000 personer har antalet vårdplatser minskat med sex procent. Nya Karolinska innebär heller inte någon förstärkning av vårdplatskapaciteten. Detta samti- digt som landstinget räknar med en ytterligare tillväxt på 260 000 människor fram till 2018. Stockholm har det lägsta antalet vårdplatser per tusen invånare och den högsta beläggnings- graden i landet (Engqvist 2010).
om ekonomisk vinst inte behöver vara ett mål i sig så fyller den fort- farande en funktion som indikator på framgång och förmåga.150 Eko-
nomisk vinst – förväntad eller realiserad – är dessutom en nödvändig förutsättning för att erhålla resurser för innovation och expansion. Även om strävan efter vinst inte är ett mål i sig är vinsten i vår typ av samhälle ett medel för den som vill realisera sin entreprenöriella vision i form av ett framgångsrikt företag.
I vidare mening har attityderna i samhället ett väsentligt inflytande över vilka möjligheter och karriärvägar en individ överväger eller ens uppmärksammar. I det här kapitlet har vi beskrivit vikten av att utrymme ges för nyfikenhet, experimenterande och testande – och att framgång belönas. Men konkreta policyåtgärder på dessa områden lär inte komma till stånd om inte de underliggande värderingarna drar åt det hållet. Positiva attityder till företagande och entreprenörskap är således en förutsättning för att upprätthålla en hög entreprenöriell ak- tivitet eller få till stånd ett ökat företagande.
Många av de attityder och föreställningar vi bär med oss grundläggs i hemmet, i skolan och i de närmaste bekantskapskretsarna, ofta i tidig ålder. Mycket kan göras för att stimulera entreprenörskap, till exempel genom träning och uppmuntran av kreativitet och företagsamhet un- der uppväxtåren. Inte sällan har entreprenörer tidigare medlemmar i familjen, kanske någon av föräldrarna, som också varit entreprenörer.151
Flera av de attityder som kommer till uttryck vad gäller entre- prenörskap och företagande är samtidigt en avspegling av regelverket och belöningsstrukturerna. För många individer framstår det inte som tillräckligt attraktivt att försöka sig på en karriär som entreprenör. Den
150. Schumpeter (1934) lyfter fram dessa motiv som de allra viktigaste utöver viljan att grunda ett ”privat kungadöme”, vilket kan ge entreprenören såväl ett högt socialt anseende som inflytande och oberoende. Schumpeter menar att pekuniära motiv nästan endast är vik- tiga som ett objektivt mått på framgång och särskilt då på relativ framgång. Baumol (2002) menar också att entreprenörens drivkrafter är sammansatta. Enligt honom styrs de flesta en- treprenörer av strävan efter välstånd, makt och prestige.
151. Se till exempel NUTEK (2003) för en vidare diskussion. Reynolds med flera (1999) har funnit ett positivt samband mellan respekten för entreprenörer och graden av entreprenör- skap. För en utförligare diskussion om kultur, attityder och entreprenörskap hänvisas till Freytag och Thurik (2007).
förväntade ersättningen vid framgångsrikt entreprenörskap uppfattas inte stå i rimlig proportion till de risker man utsätter sig för och den genuina osäkerhet man måste arbeta under.
Negativa attityder gentemot entreprenörskap kan alltså grunda sig på mer fundamentala faktorer och djupt liggande attityder. Be- lö ningsstrukturerna i samhället är i hög grad en kodifiering av atti - tyder och normer. De tidigare så njugga svenska skattereglerna för fö- retagande och ägande var således, som vi hävdat ovan, ett uttryck för den grundläggande värderingen att det önskvärda tillståndet var en väl funge rande kapitalism – men utan individuellt framgångsrika ka- pitalister.
Samspelet mellan människors attityder och samhällets normer å ena sidan och det institutionella ramverket å andra sidan är komplext och svårt att förändra. Om institutionerna underlättar och uppmuntrar till värdeskapande aktiviteter som leder till ökad välfärd för det stora flertalet är det mer sannolikt att människor föredrar institutioner som leder till ökad förutsägbarhet och rättssäkerhet, starkare skydd för privat äganderätt och hög avkastning på produktivt entreprenörskap.152
Men att ändra spelreglerna och de samhälleliga belöningsstrukturerna förutsätter ofta förändrade attityder. En politik för ett mer entrepre- nör iellt samhälle innefattar därför såväl tekniska och praktiska ingrepp i skattesatser och regelsystem som långsiktig opinionsbildning för att förändra attityderna till entreprenörskap och företagande.
Slutsatser
I detta kapitel har vi framhållit att om en innovation ska bli framgångs- rik – kunna kommersialiseras – krävs en hel kedja av kompetenser som arbetar tillsammans. Ofta är komplexiteten i processen hög. Det gäl- ler att övervinna hinder för finansiering och rekrytering, ofta på hög kompetensnivå. Entreprenören spelar den avgörande rollen. Många
nya, till en början snabbväxande, företag fallerar. Men de som lyckas står för de stora bidragen till tillväxt, utveckling och jobbskapande.
Svaga incitament till kunskapsöverföring, innovation och företags- byggande bland de direkt inblandade aktörerna (forskare, universitet, entreprenörer, företag, kommersiella kunskaps- och kapitalmäklare med flera) kompenseras ibland med att en omfattande byråkrati byggs upp för ändamålet. I Sverige har åtgärder för att underlätta kommer- sialisering i hög grad designats uppifrån, men dessa kan inte kompen- sera för bristen på goda ekonomiska incitament. Däremot kan båda behövas. Här kan en jämförelse göras med USA där man infört legala strukturer (inklusive skatteregler) som i större utsträckning uppmunt- rar till en spontan framväxt underifrån av ändamålsenliga incitaments- strukturer för samtliga inblandade aktörer.153 En sådan ”underifrån-
politik” utgör ett brett verkande marknadskonformt instrument för att uppmuntra framväxten av arrangemang för frivillig vinstdelning mellan universitet, forskare, institutioner, venture capital-bolag, entre- prenörer och alla andra aktörer och kompetensbärare som behövs för att omvandla kunskap och innovation till tillväxt och välstånd.
För att knyta samman de olika aktörernas specifika kompetenser krävs således väl fungerande institutioner och en gynnsam politik. Att enbart inrikta sig på snäva frågor såsom FoU och såddfinansiering är inte tillräckligt. Insatser krävs på en lång rad områden, från skatter till produktmarknadsregleringar, från utbildning till socialförsäkringar. Några av de byggstenar som vi pekat på i detta kapitel och som måste finnas på plats för en snabb strukturomvandling och lyckosam inno- vationsverksamhet är följande:
•
Arbetsmarknaden måste vara tillräckligt flexibel och uppmuntra till rörlighet så att arbetskraft till så låga kostnader som möjligt och med så korta arbetslöshetstider som möjligt kan flytta från arbets- platser och företag med lägre produktivitet till sådana med högre produktivitet.153. För en jämförelse mellan de två strategierna hänvisas till Goldfarb och Henrekson (2003).