Samhällets förutsättningar samt Arbetssätt. Avsnittet avslutas med en sammanfattning och koppling till nästkommande avsnitt. I och med att vi gjort en fenomenologisk intervju vill vi påpeka att resultatet har en bredd och i vissa fall är alla parameter inte uttömda utan detta är det som framkommit under intervjuernas gång. Vidare ställs inte det insamlade materialet i relation till tidigare teori, detta på grund av att en fenomenologisk intervju görs inom parentes. För mer information om respondenterna se metodavsnittet under avsnittet “Respondenter” (s. 23).
Attraktiva attribut i staden
Upplevelsen av staden är viktig för att den ska upplevas som attraktiv. Under intervjuerna har vi kommit fram till några parametrar som är viktiga i förhållandet till just upplevelsen av staden. Dessa parametrar kommer redovisas nedan. Denna del är den som får mest utrymmesmässigt i detta analysavsnitt, men det vägs inte tyngst hos respondenterna. Det som redovisas är ofta planerarkåren överens om.
Den första parametern handlar om arkitektur och utformning. R3 och R4 menar att människor generellt gillar variation och ogillar monotoni när det handlar om arkitektur och morfologi. De menar att arkitekturen ska vara varierad och att kvarteren inte ska vara utformade på samma sätt, då menar de att det inte ska vara lika “från sida till sida och från trottoarkant till takfoten samt ingen skillnad på bottenvåning och resterande hus“. Om det är utformat monotont spelar det inte så stor roll om det är snyggt för det är inte attraktivt i alla fall.“ R3 framhåller dock att den sista meningen kanske inte stämmer i alla lägen. I merparten av de svar som R3 ger tillägger hen att det “det stämmer inte i alla lägen“.
R3 menar att gedigna material anses vara attraktivare än andra material men uppfattningen om vad som är gedigna material skiljer sig. Vidare nämner R3 attribut såsom ytskikt och kulturmiljö som attraktiva. Hen menar även att människan tycks uppskatta omgivningar som är skapade med proportioner i relation till det “gyllene snittet“ som attraktiva. R1 är inne på samma linje och uttrycker att det som utformas ska kännas behagligt. R1 och R3 menar båda att arkitekturen inte får vara utformad på ett klaustrofobiskt sätt. Ett annat viktigt
inslag i den attraktiva staden är grönska, R3 säger att “många människor upplever grönska som något attraktivt [...] det blir attraktivare om det finns en mångfald av buskar och träd“. Även R1 och R4 är inne på att vi vill ha mycket grönska.
Vilken arkitektur som anses vara attraktiv är inget som respondenterna pratar om men R4 framhåller att arkitekturen ska ha en “leende-faktor”. Den som upplever arkitekturen ler och när denne person möter en annan ler den tillbaka och de har då bondat lite.
När staden ska utformas är det även viktigt att ta fysiologiska aspekter i beaktning, detta menar R3. Respondenten pratar då om det som påverkar vår kropp. Hen framhåller vikten av ren luft, att det inte bullrar för mycket eller inte blåser. Detta är faktorer som planeringen måste förhålla sig till, exempelvis inte lägga cykelvägen i en vindtunnel eller anlägga för mycket hårdgjorda ytor som absorbera värme.
Ofta när det pratas om arkitektur handlar det ofta om yta menar R1, hen anser dock inte är det är ytan som är det viktiga utan det handlar om att “här mår jag bra” och då blir det attraktivt. Då menar hen att det är viktigare att det finns en parkbänk än att den är designad. Det är alltså funktioner och möjligheten att göra saker som är viktigare än just utformningen. Men det betyder inte att “designen” inte är viktig utan att de olika parametrarna är viktiga för helheten. Detta resonemang leder oss in på den andra parametern vilken är, funktioner och målpunkter.
Det finns såklart många funktioner och målpunkter som är viktiga i en stad vilket alla respondenter bekräftar, R3 radar upp några stycken, matvaruaffären, hemmet, arbetsplatsen, parken och stranden. Respondenten påpekar att det för den enskilde kan finnas väldigt många målpunkter. Kollektivtrafiknoder är den viktigaste målpunkten i staden menar samma respondent. R3 menar även att målpunkterna måste placeras rätt för att inte tappa sin roll som målpunkt, och att det är stadsplaneringens roll att åstadkomma detta. Respondenten framhåller även vikten av att infrastrukturen (buss/tåg) måste fungera för att det ska vara ett attraktivt transportmedel.
R4 menar “att staden ska vara blandad” av olika funktioner, och då menar respondenten att alla “bokstavsbeteckningar” ska finnas med i staden. Detta betyder däremot inte att alla platser ska ha med alla beteckningar, detta beror på plats. Även R3 anser att det är viktigt med “mångfald av funktioner”.
För att staden ska vara attraktiv handlar det inte bara om att det ska finnas målpunkter som täcker medborgarnas behov. Det framhålls även, framförallt av R3 att människornas har “olika behov olika dagar” ibland vill vi dra oss undan och ibland “söker vi oss till en livligare och sociala miljö”. Därför ska det finnas platser som tillfredsställer olika sinnesstämningar. Vidare plockar alla respondenterna upp att staden i stort ska skapa möjlighet för människor att träffas och interagera, då behövs det funktioner för detta, exempelvis parkbänk.
Våra behov handlar inte bara om platsen och dess funktioner, vi ska även kunna ta oss mellan dessa. Därmed kommer vi in på den tredje parametern som är tillgänglighet och transport. Här har vi kunnat urskilja fyra viktiga faktorer.
En viktig faktor när funktioner placeras handlar om att det ska vara nära mellan funktioner, R3 framhåller att “det kan inte vara för utspridd mänsklig massa, då tappar man något slags stadsliv om allt ligger väldigt utspritt”. Hen framhåller vikten av att människor kan strosa omkring mellan funktionerna och de har därmed utbyte av varandra. Hen anser detta vara viktigt för annars “blir det ju ingen stad heller tillslut” om avståndet är för långt. För då rör sig folk inte på gatan och därmed försvinner det sociala samspelet, vilket relatera till kommande parameter sociala och psykologiska aspekter.
Målpunkten måste placeras så att människor kan ta sig dit på ett smidigt och enkelt sätt. R3 framhåller att en centralstation bör placeras i de centrala delarna av staden om den placeras den i utkanten tappar den sin funktion som målpunkt. När man pratar om närhet blir tiden det tar mellan funktionerna en viktig faktor. För att skapa en stadsmiljö som diskuterades ovan handlar det om gångavstånd. Men när det gäller målpunkter, exempelvis när man ska ta sig till jobber pratar vi tid och inte avstånd. Detta då det det finns olika möjligheter att ta sig mellan målpunkter, tåg, bil, gå och cykel. Beroende på vilket transportslag vi väljer är avståndet olika men tid kan vara densamma. R3 menar att gränsen för pendlingstid till jobbet är runt en timme. Har en personal tillgång till bil så kan den ta sig längre på samma tid än en som använder cykel. R3 säger “ska vi ta oss till jobbet eller skolan så kan det inte vara för långt [i tid], det blir oattraktivt” och i detta fall betyder långt, lång tid och därmed kan avståndet vara många mil. En annan viktig faktor handlar om att allaska kunna ha tillgång till funktioner “en attraktiv plats eller en attraktiv park är ju inte attraktiv om den inte är handikappanpassad, [...] sen kan den ju se ut, i det mest, liksom, fantastiska… men för mig är det fortfarande inte attraktivt”. Även R3 är inne på vikten av handikappanpassning. Hen fokuserar här på jämlikhet, alla ska ha tillgång till och möjlighet att röra sig i staden.
Den sista faktorn som vi vill koppla till denna parameter handlar om upplevelsen som människor får när de åker kollektivt. R3 framhåller att för att det ska vara ok att pendla behöver man kunna sitta skönt, ha möjlighet att läsa och känna sig trygg med andra i vagnen. Vidare framhåller respondenten att det är viktigt med utformningen - detaljer, färger och former. R1 menar även att vilken form av kollektivtrafik spelar roll för hur attraktiv systemet blir, hen jobbade med ett projekt där kommunen valde Bus Rapid Transport (BRT). Att det transportslaget valdes handlade om att attrahera fler människor att åka kollektivt, detta då det framkom att fler människor skulle åka kollektiv om det var det trafikslaget istället för vanlig buss.
Den fjärde och sista parametern handlar om sociala och psykologiska aspekter. Vi kan se när vi tittar på intervjuerna att de tidigare parametrarna ger
förutsättningar för att skapa sociala sammanhang och miljöer som människor mår bra i. Exempelvis under den tredje parametern, tillgänglighet och transport, var vi inne på vikten av utbyte mellan människor vilket skapar sociala nyttor. I relation till den diskussion kommer vi in R4s viktigaste begrepp, Tillit och tolerans, hen menar med detta begrepp att människor ska känna sig trygga med sin omgivning och där nästa steg är att man tolerera folk. Tillit handlar om bonding. Tolerera handlar inte om att man gillar dom utan just tolerera dom, alltså den sociala balansen. Och det är detta som bygger staden och skapar möjlighet för människor att trivas där. Utifrån hur dessa parametrar är uppbyggda är denna den som är viktigast för henne.
Även under den första parameternAttraktiva attribut i staden ser vi koppling till sociala och psykologiska aspekter detta då det arkitekturen ger en “leende-faktor” och skapar därmed sociala samspel och trivsel hos människorna.
R4 menar att i ett bostadsområdena ska det finnas möjlighet att bonda med sina grannar men detta ska inte vara påtvingat och “ingen ska känna sig tvingad att delta i det gemensamma”. Ett sätt att störta detta deltagande är genom arkitekturen och hen påtalar då vikten av olika skalor hen förklarar detta med exempel från miljonprogramsområden. I denna typ av områden är ofta husen placera i “hus i park“ där husen har åtta våningar med fem trappuppgångar på varje sidan. Hen menar att denna skala är för stor och behöver därför brytas ned arkitekturmässigt i olika zoner, detta både ur arkitektur synpunkt men även av sociala anledningar. Trappuppgången bör då vara en zon, huset nästa och några hus tillsammans nästa zon, man kan då välja hur “privat” man vill vara. R4 anser även att det är viktigt att bostadsområdena är socioekonomiskt blandade vilket hon menar kan styras med olika upplåtelseformer.
Andra aspekter som är viktiga enligt R4 är att “det är attraktivt, att få lov att sätta sin egen prägel [på där man bor]”. Detta skapar enligt hen stolthet och delaktighet och har visat sig invånarna har mindre benägenhet att vandalisera, slänga skräp eller vara aktsam. Att staden är ren är såklart trevligt menar R3 men det är även ett tecken på att människor bryr sig om platsen och känner sig trygga, en ren stad anses därmed vara en trygg stad och en attraktiv plats som människor vill uppehålla sig på. Vidare pratar R3 om kulturmiljö vilket skapar igenkänningsfaktor och därmed är det en trygg miljö som vi uppskattar.
Även R1 är inne på det det sociala samspelet i staden och menar att det är friktion i gatunätet som skapar detta, hen menar att det i dagens teknikutveckling finns risk att denna friktion försvinner om vi utvecklar städerna i linje med smart city och poängtera att denna friktion är viktig för att inte bygga bort utan det är viktigt att “vi möts i gatukorsningen” eller “möter varandras blickat”. R1 menar även att “kollektivtrafiken är en plats där vi faktiskt möts” och då relaterar hen till olika socioekonomiska klasser.
Sammanfattning kan vi konstatera att dessa parametrar Arkitektur och utformning, funktioner och målpunkter, tillgänglighet och transport samtsociala
och psykologiska aspekter inte påvisas en exakt sanning av vilka attribut som den attraktiva staden ska ha, däremot påvisar detta att dessa parametrar är viktiga att ta hänsyn till när något ska utvecklas för att bli attraktivt. Vi kan även se att dessa parametrar är beroende av och påverkar varandra.