Autonomiutredningens förslag

Utredningen menar att utbildningssektorn under en längre tid har utvecklats mot att bli mer internationell med samarbeten och samverkan med det omgivande samhället. Med en större arena för utbildning har även konkurrensen ökat och för att Sverige fortsättningsvis ska vara en

kunskapsnation krävs en mer dynamisk högskolesektor, något som autonomiutredningens förslag ämnar skapa förutsättningar för.205

Förslaget som utredningen lägger fram grundar sig i att högskolorna ombildas från offentlig förvaltningsmyndighet till den nya offentligrättsliga associationsformen som utredningen väljer att benämna Självständiga lärosäten där en stor del av regleringen sker genom avtal mellan stat och enskilt lärosäte istället för genom författningar. Med en ny associationsform skiljs högskolorna från övriga myndigheter vilket innebär att flera av de författningar som tidigare gällt inte längre är aktuella. Därför måste vissa delar regleras genom avtal med staten men även genom internt faststlagna riktlinjer för organisationen och dess verksamhet. Det innebär även att möjligheten öppnas upp för att andra än svenska medborgare kan inneha ledande positioner inom högskolan, såsom rektor eller ledamot i styrelsen.206 _{Högskolorna får en större möjlighet att bestämma över} utformningen av den egna organisationen. Dock krävs att varje högskola når upp till fem

minimikrav för organisationens utformning vilka var:

- det ska finnas en styrelse vars ordförande och majoritet utses av regeringen,

- det ska finnas en effektiv ledning som tillsätts av styrelsen efter konsultationer inom lärosätet, - det ska finnas minst ett kollegialt organ med majoritet av lärare och forskare, med ansvar för

forskning och undervisning,

- studenterna måste ha möjlighet att påverka besluten på alla nivåer, och

- positiva åtgärder måste vidtas i syfte att främja den enskildes möjligheter att själv välja inriktning

för studier, undervisning och forskning.207

Med denna nya offentligrättsliga associationsform är det fortsatt riksdagen som beslutar om att inrätta och avveckla lärosäten.208 _{Associationsformen ger dock högskolor en ny möjlighet som} skilda juridiska personer från staten. Detta innebär att högskolorna kan ingå regelrätta avtal men även ställas inför, och föra talan i, domstol. De ges även möjlighet att kunna inrätta egna bolag och

205 _{SOU 2008:104, s 165} 206 _{SOU 2008:104, s 172} 207 _{SOU 2008:104, s 167f} 208 _{SOU 2008:104, s 170}

skjuta till kapital till dessa.209 _{Rektor kommer i utredningens förslag att anställas av högkoslans} styrelse istället för regeringen och utgör tillsammans med styrelse och det, eller de, kollegiala organen högskolans ledningsorgan. Utöver denna reglering är högskolorna fria att organisera sig för att bäst anpassas för sin verksamhet och omgivning.210

När det gäller finansiering av högre utbildning kommer den fortsättningsvis att till största del vara finansierad av staten även fast vissa intäkter kommer genom samarbeten med privat eller offentlig sektor. För att underlätta planeringen hos högskolorna menar utredningen att statens budgetprocess bör ta hänsyn till vikten av möjligheten till en långsiktig planering av högskolornas verksamhet.211 Som exempel väljer utredningen att lyfta fram att Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping har avtal med staten som löper om ett (1) år samt om femton år. För övriga högskolor bör avtal träffas som omfattar en längre tidsperiod, exempelvis fyra år, för att skapa bättre

förutsättningar för planering.212 _{Ett annat steg i autonomin är att förvalta eget kapital vilket kommer} genom möjligheten för högskolorna att motta donationer som inte tillfaller staten utan fortsatt förvaltas av höskolorna.213 _{Men även att högskolorna kan äga egna fastigheter genom möjligtvis en} förändring av ägarförhållandet i Akademiska Hus AB.214

Att utbildningen är så pass viktig för Sverige samt att högskolesektorn fortsättningsvis i huvudsak kommer vara finansierad av staten måste vissa intressen säkerställas genom lag. Till exempel är rörligheten för studenter, men även lärare215_{, och därmed upprätthållandet av EHEA och det} fortsatta arbetet med Bolognaprocessen så pass viktigt att det i lag ska fastställas tillgodoräknande av studier men även examinationer och betyg. Något som även bidrar till att säkerställa en hög rättssäkerhet.216 _{Autonomiutredningens förslag innebär även en tillbakagång till vad som rådde efter} reformen 1993. Högskolorna ges möjlighet att bestämma i frågor rörande antagning till utbildning och eventuella särskilda behörighetskrav till utbildningen medan regeringen fastställer den

allmänna behörigheten.217 _{Detta upplägg anses vara positivt för utbildningen då högskolorna är de} som vet vilka kunskaper som krävs för den utbildningen som de utformat.218

209 _{SOU 2008:104, s 170} 210 _{SOU 2008:104, s 174 samt s 177} 211 _{SOU 2008:104, s 205} 212 _{SOU 2008:104, s 205} 213 _{SOU 2008:104, s 233} 214 _{SOU 2008:104, s 212} 215 _{SOU 2008:104, s 190} 216 _{SOU 2008:104, s 182f} 217 _{SOU 2008:104, s 184f} 218 _{SOU 2008:104, s 187}

Samtidigt med autonomiutredningen pågår en utredning som ser över vilka befattningar som ska vara reglerade inom högskolan vilket kommer ligga till grund för eventuella förändringar i sektorn. Autonomiutredningen har samrått med den s.k. Befattningsutredningen och lyfter fram egna önskningar på befattningsstrukturen i högskolan. Till skillnad mot tidigare reglering bör lagen enbart reglera att det ska finnas lärare som ska bedriva utbildning och forskning, den mer djupgående regleringen av högskolans tjänstestruktur ska beslutas av högskolans styrelse.219 _Då associationsformen ändras kommer anställningar inte längre vara statliga vilket innebär andra möjligheter för högskolorna att rekrytera personal.220 _{Utredningen menar att en ökad möjlighet för} högskolorna att bestämma över dess tjänstestruktur, behörighetskrav och karriärvägar underlättar för högskolan att anpassa sig till det internationella forskningssamhället och bli attraktivare ur rekryteringssynpunkt.221 _{Även om det är fördelaktigt att varje lärosäte själv ges möjlighet att besluta} om dess tjänstestruktur kan det vara av vikt med en viss samordning i sektorn, men den bör då ligga hos sektorn och inte hos riksdag eller regering.222

Ett annat område som utredningen berör är hur kvaliteten på utbildningen som bedrivs på samtliga lärosäten ska kunna säkerställas. Här har utredningen tittat på hur kvalitetssäkringssystem är utformade i likartade länder med en högskolesektor som är självständig från staten i den mån utredningen föreslår. Utredningen identifierar två syften med ett system för att säkra kvaliteten i högskolan vilket är att kontrollera kvaliteten och möjlighet att utkräva ansvar men även för att utveckla kvaliteten.223 _{Utöver de erfarenheter som dras av systemen i t.ex. Norge, Spanien,} Tyskland och Japan påverkar även Bolognaprocessen hur ett system för kvalitetesutvärdering ska utformas.224 _{Autonomiutredningen föreslår ett system där högskolorna får ett stort ansvar för att} kvaliteten håller en hög nivå. Utvärderingar bör istället främja utveckling och förbättring av kvalitet.225

Med en ny offentligrättslig associationsform kommer möjligheten för enskilda högskolor att starta andra juridiska personer så som aktiebolag eller stiftelser, men även att ingå avtal.226 _{Ett av målen}

219 _{SOU 2008:104, s 192} 220 _{SOU 2008:104, s 192} 221 _{SOU 2008:104, s 193} 222 _{SOU 2008:104, s 193f} 223 _{SOU 2008:104, s 221} 224 _{SOU 2008:104, s 221 samt 223f} 225 _{SOU 2008:104, s 225} 226 _{SOU 2008:104, s 233}

med en ny associationsform är att öka antalet samarbeten inom utbildning och forskning. Som tidigare skrivits behövde högskolan tidigare ansöka om denna möjlighet hos regeringen vid varje enskilt fall. Dessutom ska högskolan kunna äga egendom vilket medför att donationer i framtiden inte kommer tillfalla staten utan vara högskolans egna.227 _{Med de möjligheter som kommer med} dessa förändringar kan högskolor bli mer delaktiga i utvecklingen av student- och forskarbostäder men även samarbeten mellan högskolor.228

Dessa förändringar av den svenska högskolesektorn var vad autonomiutredningen lade fram i sitt betänkande till regeringen. Till regeringens proposition 2009/10:149 En Akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor229 _{skedde dock några förändringar och därför kommer} propositionens tankar redovisas här nedan.