Syftet men denna uppsats har varit att undersöka eventuella skillnader i de regleringar som föreslås i kommittédirektiv, SOU och proposition som legat till grund för autonomireformen i den svenska högskolan. Vidare har syftet varit att undersöka om det finns några tendenser i dessa dokument som går att sammankoppla med nya styrningsdoktriner för den offentliga verksamheten. För att göra denna analys har fem forskningsfrågor använts. De två första forskningsfrågorna har använts som instrument för att bygga upp teorikapitel och de tre avslutande frågorna är vad som legat till grund för analys och slutsatser. De frågor som används för att genomföra ovanstående analys och för slutsatserna är:
- Finns det några skillnader i de förändringar som föreslås av svensk högskolepolitik genom kommittédirektiv, SOU och proposition med avseende på nivån av regleringar?
- Vilka argument för ökad autonomi förekommer i reformdebatten?
- Finns det kopplingar i undersökningsmaterialet till nya styrformer för den offentliga verksamheten?
Som har diskuterats i ovanstående analyskapitel finns det skillnader i de förändringar som föreslås i kommittédirektiv, SOU och proposition. Vad som skiljer dem åt är medlet för att nå målen.
Direktivet visar på en stark önskan om nya privaträttsliga associationsformer men
autonomiutredningen, och även regeringen i dess proposition, kommer fram till att det bästa är att förändra den nuvarande offentligrättsliga associationsformen. Översynen och reformen av svensk högskolesektor grundar sig i en strävan att öka kvaliteten och konkurrenskraften i svensk högre utbildning och forskning.
Även om förändringarna skiljer sig åt som till exempel associationsform är syftet för högskolesektorn detsamma vilket är tydligt i Figur 3. Denna figur visar även att det är kommittédirektivet som är mest decentraliserat förslag medan propositionen är det minst decentraliserade förslaget utav dessa tre dokument. Samtliga dokument går att koppla till nya
styrningsdoktriner för den offentliga förvaltningen. Genomgående påvisas en önskan om öka effektivitet och kvalitet i sektorn och att detta ska nås genom en, både, nationell och internationell konkurrens på vad som skulle kunna kallas marknad för högre utbildning. Strävan mot ökad effektivitet och kvalitet genom en marknadisering av den offentliga verksamheten är något som är påtagligt i teorierna governance och New Public Management. Med nya styrmöjligheter och en önskan om att en ökad konkurrens ska bidra till att öka kvaliteten i högskolan skapas en marknad för högre utbildning. Just den här marknadiseringen är en av grunderna för främst New Public Management där tanken är att marknaden leder till konkurrens och därigenom nås en högre effektivitet och kvalitet i verksamheten. De önskade effekterna med ökad autonomi i högskolan är att den ökade konkurrensen och möjligheterna till organisatoriska särarter ska öka effektiviteten och kvaliteten i utbildning och forskning. Att skapa en marknad för den högre utbildningen är en del som ska leda fram till dessa effektivitets- och kvalitetsvinster.
Förutom skapandet av en marknad för den högre utbildningen kommer den direkta regleringen av högskolesektorn minska om enbart lagar och förordningar som direkt påverkar högskolan studeras. Formerna för den statliga styrningen av sektorn förändras men staten har en fortsatt stark möjlighet att styra högskolesektorn. Denna styrning sker då genom andra myndigheter som HSV som ska granska kvalitet och utfärda examenstillstånd men även genom fördelning av resurser och utbildningsplatser. Det finns privata finansiärer men inte i den omfattning att de kan konkurrera med de statliga resurserna. Men med en minskad reglering av sektorn och en tydlig inriktning att öka samverkan mot näringsliv och det omgivande samhället kan den akademiska friheten påverkas. En av tankarna med autonomireformen har varit att säkerställa den akademiska friheten. Under en lång period har resurserna till högskolan urholkats vilket i kombination med ökade möjligheter för att söka och ingå samarbeten. Innebär detta att högskolan kommer till en punkt där enskilda lärosäten i allt högre grad blir tvingade att söka finansiering på andra håll riskerar det att skapa en situation där den akademiska friheten istället minskar. Med ett minskat beroende av staten och då istället möjligtvis ett ökad beroende av andra aktörer riskerar utbildningen och forskningen att bli styrd av finansiärer och samverkande parter då egenintresset kan ta överhand något som i sin tur kan ge negativa effekter på utbildning och forskning. Som exempel är det idag allt fler aktörer som direkt eller indirekt försöker styra högskolans syfte och utbildningar till att i större omfattning serva arbetsmarknaden med kompetent arbetskraft. Något som kan liknas vid en återgång till den svenska högskolans bildande. Detta leder mig till att autonomireformen och önskan om en ökad autonomi
för svensk högskola är ett politiskt laddat begrepp som visar på en viljeriktning snarare än en reell minskad styrning, teoretisk autonomi, från staten.
6.2 Framtida forskningsproblem
Under arbetets gång har flera intressanta vinklar om den högre utbildningen som skulle kunna ligga till grund för framtida forskning stötts på. Det skulle vara intressant att studera högskolereformen med en ansats som grundar sig i maktanalys eller inflytandeanalys mellan de olika instanserna i autonomiutredningen. Hur stor påverkan har högskolesektorn haft kontra regeringens intressen och liknande frågeställningar. Ett annat intressant forskningsproblem kring autonmiutredningen som syftar till att öka effektivitet och konkurrenskraft i högskolan är hur pass mycket som högskolans administrativa enheter har växt på senare tid. Det kanske i första hand inte är forskning och utbildning som presterar dåligt i jämförelse utan snarare att det administrativa arbetet har blivit en för stor börda för högskolorna och påverkar resultatet av verksamheten. EUA är som en
medlemsorganisation bestående av högskolor och nationella samarbetsorgan. Med detta i baktanke skulle det vara intressant att undersöka vidare hur högskolornas remissvar på autonomiutredningens betänkande står i jämförelse till den agenda och de mål som EUA gemensamt satt upp.
REFERENSER
Aghion, Philippe, Dewatripont, Mathias, Hoxby, Caroline, Mas-Colell, Andreu, Sapir, André, 2007, Why reform Europe’s Universities?, Bryssel: Bruegel Policy Brief 2007/04
Aghion, Philippe, Dewatripont, Mathias, Hoxby, Caroline, Mas-Colell, Andreu, Sapir, André, 2008, Higher aspirations - An agenda for reforming European universities, Bryssel: Bruegel Blueprint 5
Almqvist, Roland, 2009, New Public Management - om konkurrensutsättning, kontrakt och kontroll, Malmö: Liber
Anderson, Don, Johnson, Richard, 1998, University Autonomy in Twenty Countries, Canberra, Department of Employment, Education, Training and Youth Affairs
Australiens utbildningssystem, http://www.deewr.gov.au/highereducation/pages/overview.aspx (2012-01-20)
Autonomi och EUA, http://www.eua.be/eua-work-and-policy-area/governance-autonomy-and- funding/governance-autonomy.aspx (2011-12-28)
Bauer, Marianne, Askling, Berit, Gerard Marton, Susan, Marton, Ference, 1999, Transforming universities - Changing Patterns of Governance, Structure and Learning in Swedish Higher Education, London: Jessica Kingsley Publishers Ltd
Bentley, Kristina, Habib, Adam, Morrow, Sean, 2006, Academic Freedom, Institutional Autonomy and the Corporatised University in Contemporary South Africa, Pretoria: The Council on Higher Education
Biswas, Kanti, 2005, Report of the Central Advisory Board of Education (CABE) Committe on Autonomy of Higher, New Delhi: Ministry of Human Resource Development
Eckel, Peter D., King, Jacqueline E., 2004, An overview of Higher Education in the United States: Diversity, Access, and the Role of the Markeplace, Washington: American Council on Education
Frängsmyr, Tore, 2010, Svensk idéhistoria - Bildning och vetenskap under tusen år Del I, Stockholm: Natur och Kultur
Gadd, Håkan, 2005, Autonomi och effektivitet i det svenska högskolesystemet, Åbo: Åbo Akademis Förlag
Hasselberg, Ylva, 2009, Vem vill leva i kunskapssamhället? Essäer om universitet och samtiden, Hedemora: Gidlunds förlag
Hedlund, Gun, Montin, Stig (red.), 2009, Governance på svenska, Stockholm: Santérus Academic Press
Högskoleverket, 2011, Universitet & Högskolor - Högskoleverkets årsrapport 2011, Rapport 2011:8 R, Solna: Högskoleverket
Högskoleverkets historia, http://www.hsv.se/omhogskoleverket/vadgorhogskoleverket/historik. 4.539a949110f3d5914ec800058626.html (2011-12-13)
Marton, Susan Gerard, 2000, the Mind of the State, Göteborg: BAS Publisher
Medlemmar i EUA, http://www.eua.be/eua-membership-and-services/Home/members- directory.aspx?country=186 (2012-01-17)
Osborne, Stephen P. (red), 2010, The New Public Governance? Emerging perspectives on the theory and practice of public governance, London: Routledge
Pierre, Jon, Sundström, Göran (red), 2009, Samhällsstyrning i förändring, Malmö: Liber Proposition (1992/93:1), Om universitet och högskolor - frihet för kvalitet
Proposition (1992/93:169), Om högre utbildning för ökad kompetens
Proposition (1992/93:231), Om högskolor i stiftelseform - mångfald för kvalitet
Proposition (2009/10:149), En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor
Proposition (2011/12:1), 2011, Budgetproposition 2012 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning
SOU 2007:98, 2007, Karriär för kvalitet
SOU 2008:104, 2008, Bilaga 1 Kommittédirektiv, Ökad frihet för universitet och högskolor
SOU 2008:104, 2008, Självständiga lärosäten
Stier, Jonas, 2007, Högskolan bortom Bologna - internationaliseringen av högre utbildning, Lund: Studentlitteratur
Svenska lärosäten, http://www.hsv.se/densvenskahogskolan/universitetochhogskolor/ adresslistabokstavsordning.4.539a949110f3d5914ec800062390.html (2011-12-12)
Unemar-Öst, Ingrid, 2009, Kampen om den högre utbildningens syften och mål - En studie av svensk utbildningspolitik, Örebro: Örebro universitet
Universitetet i Bologna, http://www.eng.unibo.it/PortaleEn/University/Our+History/ (2012-04-17)
Uppsala universitet, http://www.uu.se/om-uu/upptack-uppsala/historia/ (2012-04-17)
Valutakurser, http://www.forex.se/sv/Valuta/Aktuella-kurser/ (2011-12-23)
Wit, Hans de, Jamarillo, Isabel Cristina, Gacel-Ávila, Jocelyne, Knight Jane, (red), 2005, Higher Education in Latin America - The International Dimension, Washington: The World Bank