När det kommer till Lundells forskning så kan vi se att Karlssons text går att kategorisera in i de danska forskarnas förhållning till Sovjetunionen, där den marxistiska ideologin länkas samman med en terror. Lundells konstaterande om att vissa akademiker är benägna att av-
kontextualisera och av-relativisera de historiska processerna i Nazityskland, går här att
applicera på Karlssons text om Sovjetunionen. Detta på grund av att sovjets ambitioner, politik och/eller dess samtida historiska processer inte tas med i beräkningen när vissa av företeelserna förklaras. Ett exempel är när det kommer till maktkamperna kring de sovjetiska kommunistpartiets ledare så ställs motståndarna upp som om deras enda schism handlade om dess judiska och icke-judiska bakgrund. Vi kan också se detta när Karlsson kopplar våldet och terrorn till endogena faktorer hos den sovjetiska politiken. Detta blir extra tydligt när Karlsson kopplar terrorn till en kultur eller natur hos bolsjevismen, eller till den bolsjevikiska ideologin – marxismen, och inte till den kontext som den verkar inom. Detta gör även att jag kan koppla mina slutsatser till Brandells tidigare forskning om FFLH, som konstaterar att institutionen, och då även Karlsson, gör direkta länkar mellan revolutioner och folkmord, men även anti-semitism och vänsterideologier.
Lundells konstaterande kring aggregering går i viss mån att hitta i Karlssons text. Detta eftersom olika partier och länder ibland slängs in i en diskussion kring Sovjet, men
aggregeringen är dock inte lika tydlig som hos den tidigare forskningen och därför kan jag inte göra några generella konstateranden kring detta begrepp.
Eftersom den bolsjevikiska synen på demokrati, politik, ekonomi och deras marxistiska
världsbild inte redogörs för läsaren så kan vi även koppla Karlssons text till Holméns
konstaterande: de olika politiska systemen ställas inte upp mot varandra i en jämförlig analys. Den liberala marknadsekonomin och den västerländska demokratin ses här som något
positivt, eftersom den marxistiska synen, inte fullt redogörs, eller enbart ses som något ”fel”. Alla dessa punkter bidrar till mitt slutliga konstaterande: Klas-Göran Karlssons text om kommunismen går att koppla till Karlssons egna forskning om historiebruk. Om vi applicerar de två begrepp som jag tog upp i uppsatsens teori-del, så kan vi se att källmaterialet använder sig av ett ideologiskt historiebruk och ett icke-historiebruk. Dvs, vissa historiska händelser används för att skapa en politisk agenda, samtidigt som vissa aspekter av de historiska processerna osynliggörs för att framhäva just denna politiska agenda – i detta fall, en onyanserad och svartmålande bild av Sovjetunionen.
Eventuella lärare och elever bör således vara vaksamma med att använda materialet inom en eventuell undervisningssituation eftersom bilden som målas upp är starkt ideologiskt förankrad och utelämnar nyanser av Sovjetunionen som krävs för att läsaren ska kunna bilda sig en egen uppfattning.
Slutdiskussion
Om vi ska koppla Karlssons diskurs till ett bredare, historiskt- och samhällsperspektiv, så kan vi se att FFLH och Karlsson håller sig inom ramarna för den ideologiska teori som jag lagt fram i denna uppsats. Det skapas alltså (och reproduceras) en diskus där ett system som motsätter sig den kapitalistiska världsbilden inte ses som legitim. Men det ska tilläggas att sovjeternas världssyn och politik inte bemöts på ett konstruktivt sätt. Det vill säga, dess världsbild bemöts inte på samma grund som den kapitalistiska demokratin, ekonomin eller världsuppfattning. Snarare refuseras den bara som en terror och folkmord och vi lämnas istället med en moraliserande beskrivning av de historiska händelserna.
Bolsjevismen i denna kontext kan alltså fortfarande ses som en motpol till de
västerländskas länderna, men den anti-kommunistiska porträtteringen har nu istället skiftat fokus - från en konspirationsteori om ”judeo-bolsjevismen” som i början av 1900-talet och fram till 1945 sammanlänkade alla judar med bolsjevikerna till dess diametrala motsats. Nu förföljs och/eller utrotas istället judar av just bolsjevikerna.
Varför denna utveckling skett vågar denna uppsats inte svara på. Det återstår dock att se vilka konsekvenser porträttering av kommunismen har för elever och lärare, och även det svenska samhället. Som vi redan har konstaterat så har antikommunismen, rent historiskt, varit en förutsättning och en grogrund för extremhögern i Europa (se denna uppsats
bakgrundsdel) och det borde därför göras undersökningar om inställningen till kommunism idag har samma effekt som den haft tidigare.
Referenslista
Källor:
Karlsson, Klas-Göran (2008), Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer.
Forskningsöversikt, Stockholm: Forum för levande historia. Litteratur:
Aglietta, Michel (2015), A Theory of Capitalist regulations – The US experience, Brooklyn: Verso Books.
Althusser, Louis (2004), On the reproduction of capitalism. New York: Verso Publishing. Andersson, Viktor (2017), När Clio tar plats vid politikers bord: Den akademiska debatten
om utformandet av projektet Levande historia i Sverige. Åbo: Åbo akademi.
Breeze, Ruth (2011), ”Critical discourse analysis and its critics”, i Pragmatics, nr 21:4, 2011. Brandell, Daniel (2004), “Levande historia och kommunismen”, i Opuscula Historica
Upsaliensia 31 2004.
Briggs A, Charles (1891), The authority of holy scripture. New York: Charles Scribner’s sons. https://archive.org/stream/authorityofholys00brig#page/n3/mode/2up
Cleaver, Harry (2007), Att läsa kapitalet politiskt, Gävle: Rohn-in bokförlag. Derlguain, Georgi (2001), “Recasting Russia”, i New Left Review nr 12, 2001. Eagleton, Terry (2006), Marxism and literary criticism, E-library: Taylor & Francis. Elster, Jon (1973), ”Dialektikk og historie: Et eksempel. Om ulike forttolkninger av det amerikanske negerslaveri”, i Studier i historisk metod 8 - Marxism och historieforskning. Oslo: Univsersitetsforlaget.
Fairclough, Norman (1989), Language and power, New York: Longman Inc. Feyerabend, Paul (1977), Ned med metodologin, Stockholm: Zenit
Fine, Ben & Harris, Laurence (1979), Rereading Capital, Columbia: University press. Forum För Levande Historia. Elektronisk källa:
https://www.levandehistoria.se/material/forskningsoversikt-brott-mot-manskligheten-under-
Frank, Eskil (2009), ”Historieframställning i grundlagsandans tjänst”, i Historisk tidskrift, nr 129:3, 2009.
Göteborgs Posten, Jan 31, 2018. Elektronisk källa:
http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/bor%C3%A5s-v%C3%A4grar-l%C3%A5ta-
kommunister-hyra-lokaler-1.5120046 (hämtad 2018-04-24)
Harvey, David (1992), The conditions of postmodernity, Massachusetts: Blackwell Publishers.
Holmén, Janne (2006), Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska
läroböcker under Kalla kriget, Stockholm: Uppsala Universitet.
Jörgenssen Winther, Marianne & Phillips, Louise (2000), Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, Klas- Göran & Zander, Ulf (2014), Historien är närvarande, Lund: Studentlitteratur
Larsson, Steig & Ekman, Mikael (2001), Sverigedemokraterna – Den nationella rörelsen. Stockholm: Ordfront.
Lundell, Valter (2017), Det omstridda arvet: Den kommunistiska erfarenheten i dans och
svensk historiekultur, Lund: Historiska institutionen, Lund Universitet.
Marx, Karl (2013), Kapitalet, första boken, Stockholm: Arkiv förlag.
Marx, Karl & Engels, Fredrich (2004), Det kommunistiska partiets manifest, Keuru: Bokförlaget Nixon.
Marx, Karl (1971), Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin. Halmstad: Zenit/ Rabén & Sjögren
Marx, Karl (1971), Kapitalet, andra boken. Köthen: Bo Cavefors Bokförlag Marx, Karl (1968), The German Ideology, okänd ort: Progress publishers
(https://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/german-ideology/index.htm) Marx, Karl (1844), Letter from Marx to Arnold Ruge,
https://www.marxists.org/archive/marx/works/1843/letters/43_09-alt.htm (hämtad 2018-05- 10)
Morishima, Michio (1973), Marx’s Economics, Cambridge: University press. Ramsay, Anders (2008), ”Marx? Vilken Marx?”, i Froneses nr 28, 2008. Riksdagsmotion 1998/99: K219, Information om kommunismen, Stockholm: Konstitutionsutskottet.
Riksdagsmotion 1998/99: K320, Informationskampanj om kommunismens offer. Stockholm: Konstitutionsutskottet.
Riksdagsprotokoll 1997/98:35, torsdagen den 27 november.
Selling, Jan (2010), “Ideologisk kamp om Levande historia”, i Historisk Tidskrift nr 130:2, 2010.
Selling, Jan (2011), “Between history and politics”, i Scandinavian journal of history, vol. 36, nr 5, 2011.
Smith, Adam (2007), Wealth of nations, Okänd ort: Metalibri. Elektronisk källa: https://www.ibiblio.org/ml/libri/s/SmithA_WealthNations_p.pdf (hämtad 2018-04-20) Smith, Steve (2008), “Year one in Petrograd”, i New Left Review, nr 52, 2008.
Stenfeldt, Johan (2012), “Positioning the cold war – Swedish and Danish history textbooks and the totalianism doctrine”, i Scandinavian journal of History, vol 37, no 4, 2012. Stone, Marla & Chamedes, Guiliana (2018), “Naming the enemy: Anti-communism in transnational perspective.”, i Journal of contemporary history, nr 53, 2018.
Sveriges Radio, 3000 våldsamma extremister i Sverige, juni 03, 2017. Elektronisk källa:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=6731802 (hämtad 2018-04- 29)
Therborn, Göran (2014), ”Klass i den tjugoförsta århundradet”, i Tidskrift för samhällsanalys nr 3, 2014.
Therborn, Göran (1980), Vad gör den härskande klassen när den härskar?, Stockholm: Zenit bokförlag.
Van Dijk, Teun A (1998), Ideology, Trowbridge: The Cromwell Press.
Volosinov, Valdimir (1973), Marxism and the philosophy of language, New York: Seminar Press.
Williams, Raymond (1977), Marxism and literature, New York: Oxford University press. Wright Olin, Erik (2012), “Class struggle and class compromise in the era of stagnation and crisis”, i Transform! European journal for alternative thinking and political dialogue, nr 11, 2012.
Yager, Johanna & Burenhult, Niclas (2017), “Jadek: A newly discovered Aslian variety of Malaysia”, i Linguistic Typology, vol: 21, nr 3, 2017.