Avancerad nybörjare

”Det finns ju tydliga regler för hur vi ska göra i såna situationer, men samtidigt går det liksom lite emot på nåt sätt…” (B3). Dreyfus och Dreyfus menar att när en individ börjat tänka i de banor som B3 ger utryck för, så har hen klättrat upp ett steg från nybörjarnivån. Hen har ställts inför situationer som kan ses som utmanande och samtidigt börjat lära sig hur de riktlinjer hen tog med sig från tidigare nivå kan användas.

B7 menade att ”…då kan vi använda den metoden nästa gång också”, vilket visar på en förståelse hos hen för hur riktlinjerna är tänkta att användas. Att kunna börja tänka kritiskt kring hur hens agerande påverkar andra, är en otroligt viktig del i utvecklingen, och det är här som hen kan börja inse skillnaden på vad det innebär att veta hur något skall göras, och hur det på bästa sätt görs.

Under intervjun med B4 kom hen in på problematiken med att hantera användare som ville ha assistans med bankärenden. De lokala riktlinjerna som fanns på det aktuella biblioteket menade att anställda inte skulle hjälpa till i dessa situationer, men B4 menade att ”…om vi inte hjälper dom, va händer då?”. Att kunna börja tänka kritiskt till den verklighet en är tänkt att agera i, kan förändras i mötet med andra människor. Detta är en del av det lärande som Säljö talar om (1992, s. 80). För det handlar trots allt inte enbart om att individen själv börjar tänka över hur dilemman kan hanteras, utan även på denna nivå så spelar kollegor en stor roll, då de i sin tur insett att individen är redo att ta till sig nya intryck. Det var dock ingen av informanterna som direkt gav intryck av att ha agerat på detta sätt gentemot mindre erfarna kollegor. Dock tolkar vi särskilt en kommentar som en del av ett försök från kollegor att påverka tänkandet, när B7 pratade om hur bankärenden skulle hanteras på biblioteket beskrev hen det som att vissa kolleger besitter kunskaper som gör att de har andra möjligheter och en större vilja att hjälpa användarna, trots att det går emot de riktlinjer som existerar.

6.2.3 Kompetent

”…det är så svårt att reflektera över det i efterhand också…” (B7). Ju fler

situationer bibliotekarien ställs inför, desto fler intryck måste hen bearbeta och lära sig att hantera. Dreyfus och Dreyfus beskriver den här fasen av klättringen på stegen som att individen överväldigas av alla de möjliga val som går att göra och alla verktyg som går att använda. Hen blir tvungen att lära sig en ny förmåga, förmågan att kunna prioritera de olika besluten. Att först kunna bestämma vilken plan eller vilket perspektiv hen väljer att bemöta dilemmat med, för att sedan kunna använda sig av de verktyg de skaffat sig på de tidigare nivåerna, och utifrån dessa kunna ta ett kompetent beslut (2004, s. 252). De menar vidare att komma upp till denna nivå inte är en enkel resa och att den kräver ett stort känslomässigt involverande. Trots detta så är det långt ifrån säkert att beslutet blir det rätt ändå. Flera av informanterna beskrev hur de emellanåt ställdes inför dilemman där deras agerande, trots att deras beslut kändes rätt, fick fel utgång. B4 beskrev en händelse som fick en mycket oturlig utgång och att det påverkade hens sätt att tänka och agera efteråt: ”Så kan det hända nåt .… det kanske också är en lärdom man har på nåt sätt, att man försöker läsa av folk”. Trots att denna nivå kan innebära stora emotionella påfrestningar är nivån otroligt viktig att ta sig igenom för att kunna komma vidare i utvecklingen. 6.2.4 Skicklighet

”…är lite mer avslappnad och tänker att det här kan jag bedöma själv.”(B7). B7 ger här ett utryck för hur det är att vara skicklig. Dreyfus och Dreyfus skriver att det är när individen börjar agera efter de erfarenheter som hen fick med sig från

föregående steg, som hen utvecklar en skicklighet. Det är inte längre en fråga om att ständigt behöva stanna upp och tänka över om det är rätt beslut som kommer tas, utan det sker mer intuitivt, eller som Säljö (1992) menar, att individen lär sig agera

mer självständigt. Men trots detta menar de att det krävs en viss nivå av eftertanke kring beslutet. Ett sätt att kunna reflektera över sitt agerande är som B4 berättar, genom utbildningar för att lättare kunna förstå hur deras agerande kan påverka mottagaren. Resultatet visar att det inte är helt enkelt att kunna urskilja några specifika exempel på hur ett agerande på denna nivå ser ut. En orsak till detta skulle kunna vara att informanterna inte längre upplever att mängden dilemman som så stor att de är värda att nämnas. Det skulle kunna förklaras av det som Dreyfus och Dreyfus beskriver som ”…far fewer ways of seeing than ways of acting…” (2004, s. 253). De dilemman som uppstår är få, men de olika valmöjligheterna som finns är desto fler.

6.2.5 Expert

”Har man då träffat x antal människor under årens lopp …. läser man ju av människor bättre tror jag…” (B5). När bibliotekarien genomgått (och som vårt resultat visade, ibland genomlidit) alla de olika stegen så kan hens agerande

benämnas som expert. Hen har skapat sig en verklighet där endast ett perspektiv, det professionella återstår. Detta perspektiv, eller verklighet, är skapat ur en

kombination av de dilemman hen ställts inför, de tankar hen tänkt, de beslut som hen ansett varit de rätt, den aktion som hen utförde, samt vad utgången av dessa blev. B1 beskrev det som att hens attityd gentemot professionen har förändrats, till stor del tack vare sina många yrkesverksamma år, men hen lyfter även fram den inverkan som andra bibliotekarier haft på utvecklingen med orden ”…snälla kollegor också som delar med sig av sin erfarenhet” (B1).

En av de informanterna med längst yrkeserfarenhet visade på flera exempel som tydde på ett väl utvecklat etiskt tänkande. Dreyfus och Dreyfus menar att på en etisk expertnivå så är det viktigt att ha i åtanke, att även om två individer som ligger på samma nivå, med samma förutsättningar, ändå kan komma till två skilda slutsatser. Att i det läget ha en förståelse för och kunna ta till sig hur den andre resonerat, tyder inte på en svaghet i tänkandet, snarare tvärtom. Att kunna göra expert-etiska

bedömningar utifrån andras agerande är enligt dem det närmaste en expert kan agera opartiskt, vilket kan återkopplas till flera av de olika resonemang som informanterna hade om flera av de olika etiska dilemmana. Bland annat nämnde B1 litteratur som kritiserats i olika medier, inte rensades ut per automatik. B3 tog upp tillgång till information som ett dilemma där det krävdes en nivå av opartiskhet. Hen resonerade kring hur olika former av internetfilter hindrade användare från att nå önskad information, och hur ansåg att det ibland var svårt att motivera hur riktlinjerna kring dessa, samtidigt som de skulle vara opartiska och verka för det demokratiska samhällets utveckling.