Nybörjare

Att lära sig känna till och följa etiska principer, regler och riktlinjer är ett av de första stegen i processen mot att bli expert på etiskt beslutsfattande. Utefter Dreyfus och Dreyfus modell kan vi föreställa oss att nybörjarnivån påbörjas redan under utbildningen (Dreyfus & Dreyfus, 2004, s. 254). Trots att de flesta av våra

bibliotekarier inte mindes några detaljerade bitar av professionsetik i utbildningen är det troligt att flera av bibliotekarierna var nybörjare i bibliotekariers professionsetik redan innan de började arbeta. Ett av de första verktygen som bibliotekarien lär sig att använda är enligt Dreyfus och Dreyfus modell (2004, s. 254) de riktlinjer och regler som finns på arbetsplatsen och inom professionen. B6 pratade om att den yngre personalen efterfrågar denna typ av konkreta verktyg för att det är något som de är vana vid att arbeta utifrån. Huruvida detta beror på osäkerheten nya

bibliotekarier upplever i början av karriären, eller den nya generationen och förändringar i professionen, det vet vi inte. Det skulle dock kunna förklaras utifrån ett approprierningsperspektiv, det vill säga att de fortfarande inte är erfarna nog att agera själva, utan härmar kollegor och då främst genom tydliga dokument och riktlinjer.

Samtliga informanter berättade under intervjun att kollegorna är ett viktigt verktyg som de använder sig av i det etiska beslutsfattandet, där finns dock en skillnad i vilken funktion kollegorna fyller för de olika bibliotekarierna i olika sammanhang. Dreyfus och Dreyfus (2004, s. 251) beskriver instruerande kommunikation med kollegor som ett verktyg på nybörjarnivån då nybörjaren får berättat för sig hur hen borde agera genom att en mer erfaren individ instruerar om till exempel regler. Kommunikation med kollegorna kan dock även tolkas in på de senare nivåerna. Det är ett verktyg som kan användas i samtliga nivåer, men på olika sätt då

beroende på situation. Att placera ut kollegornas samspel under en specifik nivå på skalan är därför omöjligt, det sker genom alla nivåer.

Flera av informanterna berättade om hur de tillsammans diskuterar fram en lösning på svåra etiska dilemman, där de hjälps åt med sin gemensamma kompetens. B6 talade bland annat om hur de använder kommunikation mellan kollegor som ett sätt att lyfta fram de etiska dilemman som kan uppstå och att skapa en medvetenhet kring dem i personalgruppen. B2 nämnde att de har möten just i detta avseende, för att utbyta kompetenser mellan kollegor och diskutera fram svar på svåra frågor, men hen påpekade också att de inte fungerade såsom hen önskar. På B1:s arbetsplats är diskussion mellan kollegor en mer etablerad del av bibliotekariernas arbete i vardagen, hen upplever att de hjälper varandra att utvecklas genom att diskutera, observera och kanske ifrågasätta varandras handlande. Dessa utsagor kan även förklaras med Säljös approprieringsteori där lärandet är en process som sker mellan människor och inte enbart inom individen (Säljö, 1992, s. 79).

B7 berättade att det förekommer mycket diskussioner mellan kollegorna i

arbetsgruppen som har hand om inköp. Just när det kommer till etiska dilemman i relation till inköp nämner även B1 att de på hens arbetsplats förlitar sig på regler och inköpspolicys, detta kan dock tolkas som en annan typ av etiskt dilemma än där det är mer användarrelaterat. Det handlar utefter informanternas utsagor kanske mer om att hålla en gemensam ståndpunkt utåt i dessa frågor, medan andra etiska dilemman som tas upp i denna uppsats är mer relaterade till den specifika användaren och därav ger mer direkta konsekvenser för individen. 6.1.2 Avancerad nybörjare

Enligt Dreyfus och Dreyfus (2004, s. 251) modell består den avancerade nybörjar-nivån av att de regler och principer som presenterades under nybörjarnybörjar-nivån nu sätts i en kontext med verkliga situationer. På denna nivå lär sig individen att känna igen specifika situationer. B7 berättade att hen använder kollegorna som ett första steg i att lösa det etiska dilemmat som uppstått:

Så det kanske nästan är det man gör först, man hör sig för med sina närmsta kollegor och chefen och kollar av med dom om det är nånting man kan stödja sig på. Annars är det ju absolut sina egna erfarenheter. Om det är någonting man stöter på ofta så sker det ju ganska så naturligt i det vardagliga.

Här rådfrågar B7 sina kollegor efter råd eller instruktioner i specifika situationer, vilket i längden hjälper hen att känna igen de specifika situationerna.

6.1.3 Kompetent

Dreyfus och Dreyfus (2004, s. 252) beskriver den kompetenta nivån som en nivå där den etiskt tänkande börjar ta in så mycket information om situationen att hen inte kan tänka på allt samtidigt. Det slutar med att individen fokuserar på en aspekt av det etiska dilemmat. På den kompetenta nivån ser individen inte den kompletta helheten eftersom all kraft går åt till att förstå problemet och tänka ut en lösning ur en synvinkel. B2 berörde detta när hen berättade att hen tror att det är viktigt att stanna upp och fundera över etiken ibland ”när man är på jobbet då hamnar man lätt i sina vanor och man kör på så som man alltid har gjort.” Detta kan vi tolka som att

B2 syftar till att det är lätt att tappa fokuset på helheten, vilket är typiskt för den kompetenta nivån.

I frågan om verktyg på den kompetenta nivån kan vi tänka oss att det handlar om att i hög grad tillförlita sig på ett specifikt verktyg, en princip, regel eller riktlinje. Detta kan delvis tolkas in på en kommentar B3 gjorde om att hen anser att det är bäst att följa reglerna som finns, med argumentet att alla besökare ska behandlas lika. Hen är dock medveten om att principen kanske inte går att följa i alla lägen:

Till sist faller det väl tillbaks på någon form av likställdhetsprincip om att alla användare ska behandlas enligt samma måttstock eller så. Sen går ju inte den att tillämpa helt konsekvent heller, men på nåt sätt är det väl det som i såna situationer som jag känner att det går att luta sig mot. Som myndighetsperson eller tjänsteman så är det att alla användare ska behandlas lika.

Som Dreyfus och Dreyfus (2004, s. 252) skriver så kan den etiskt tänkande

individen på den kompetenta nivån ofta välja en plan eller ett tillvägagångssätt och sedan följa det fullt ut. B5 lägger stor tonvikt vid de regler som biblioteket har, samtidigt som hen menar att det i ytterst få undantagsfall går att bryta mot dem, om det skulle gå att motivera för chefen om det skulle gå så långt.

6.1.4 Skicklig

Dreyfus och Dreyfus (2004, s. 252) beskriver den skickliga nivån av etiskt tänkande genom att belysa de erfarenheter som har lett till att individen nu kan förstå

situationen och agera på ett medvetet sätt. Detta kan även innefatta att veta vilket verktyg som bör användas i olika situationer om hen har upplevt dem tidigare, vilket är ett tydligt exempel på hur approprieringsbegreppet fungerar. Individen kan från denna nivå se den större kontexten och kopplar ihop det etiska dilemmat med sitt sammanhang. Till skillnad mot expertnivån behöver individen fortfarande tänka igenom vad som ska göras för att lösa det etiska dilemmat (Dreyfus & Dreyfus, 2004, s. 253). B2 visade på medvetenhet kring att en bibliotekarie i yrkesrollen måste göra egna bedömningar. Hen poängterade att det är omöjligt att ha ett regelverk som täcker och passar in på varje enskild situation som kan uppstå i arbetet. B2 anser snarare att de regler som hens bibliotek har i vissa fall kan vara lite för mycket, samtidigt som det innebär viss anpassning och hänsyn till de regler som finns. ”Jag har ju personligen många åsikter som inte stämmer överens med

regelverket, men jag måste ju anpassa mig när jag är på jobbet. Jag måste ju ändå följa den professionella etiken.” Även B3 talade om att göra en medveten avvägning ”eftersom organisationens riktlinjer eller alltså riktlinjer över huvud taget kan va lite liksom stelbenta”.

B2 ser effekten av tidigare handlande och har förmågan att tänka igenom de potentiella konsekvenserna i etiska dilemman. Hen berör skillnaden mellan en grundnivå och en mer avancerad nivå i etiskt beslutsfattande när hen berättade om att hen anser att det finns två olika sätt att ställa sig inför organisationens riktlinjer:

Dels kan man ju köra stenhårt på att vi följer bibliotekets regler till punkt och pricka och har vi satt det som regler så följer vi det i alla situationer. Eller så kan man känna av läget lite …. Ja man får ju försöka anpassa så det blir den smidigaste lösningen för den situationen, är min åsikt. Jag har kollegor som

menar att blir det en konflikt så gå alltid på reglerna, det är enklast. Jag tycker att det blir besvärligt ibland, för då sätter man folk i en onödigt svår sits.

6.1.5 Expert

Att fatta beslut som en expert innebär enligt Dreyfus och Dreyfus (2004, s. 253) att individen använder sin intuition som har utvecklats med hjälp av bland annat arbetserfarenheten. B4 berättade att hen använder sig av flertalet olika verktyg, men att de har samlats inom hen, vilket kan beskrivas som en del av intuitionen:

Det bästa är väl egentligen, tycker jag med fortbildningar och sånt, att man får in det i ryggmärgen på något sätt. Att man har det med sig. Du ska inte behöva tänka på det, utan det ska finnas där bara på något sätt. Jag tror att det funkar mycket så.

B4 talade alltså om verktyg som finns där och som påverkar beslutet, utan att hen behöver fundera över dem inför varje etiskt beslut. Även B3 berörde vad som skulle kunna tolkas in som en del av intuitionen ”…det går tillbaka mycket till sin egna känsla också som jag upplever det.”. B1 nämnde också den inre etiska kompassen som ett verktyg i det etiska beslutsfattandet. Denna form av inre etik som några av informanterna pratar om kan tänkas vara en del av den intuition som Dreyfus och Dreyfus (2004, s. 253) menar tillhör expertnivån.

B7 nämnde att hen ofta i vardagen fattar etiska beslut som inte kräver mycket tankekraft ”Det är ju många gånger som man stöter på såna där småsaker i disken som man kanske inte tänker så mycket på när det händer …. det är en så självklar del av det så det går liksom lite på autopilot.” Detta utlåtande tyder på att

bibliotekarien är väl förtrogen med den typ av etiska ”små” dilemman som ofta uppstår i det vardagliga arbetet, enligt B7 fattar hen flera beslut under dagen med hjälp av intuitionen utan att tänka mycket på dessa. B7 nämner att hen går på ”autopilot” i besluten och menar med detta troligtvis den intuition som uppnås vid expertnivån (Dreyfus & Dreyfus, 2004, s. 253). Hen har upplevt dessa dilemman flera gånger tidigare och är därmed är väl förtrogen med de olika

handlingsalternativens konsekvenser, vilket leder till att hen kan känna sig trygg i beslutet utan alltförmycket eftertanke. Dreyfus och Dreyfus (2004, s. 254)

poängterar att en individ kan vara expert i vissa avseenden, men på en annan nivå i andra fall.

Som tidigare nämnt kan kommunikationen mellan kollegor utföras i olika syften. Dreyfus och Dreyfus (2004, s. 254) menar att det är svårt att bedöma om det etiska beslutet var rätt eller fel då konsekvenserna oftast inte är omedelbara och i vissa fall endast visar sig hos den enskilde individen, i detta fall biblioteksanvändaren. Därför menar de att rätt beslut är det som andra experter skulle ha fattat i samma situation. Dreyfus och Dreyfus (2004, s. 256) poängterar även att experter kan vara oense, men att det viktiga är att de har en förståelse för varandras beslut. Vi kan därmed föreställa oss att även experterna kommunicerar sinsemellan för att bland annat bedöma sina egna handlingar i relation till de andra experterna för att ta reda på om de har gjort rätt.

B6 nämnde att hen sällan håller med sina kollegor i etiska frågor ”Jag kan ju tycka att dom, eller en del i alla fall, många gånger jagar upp sig i onödan…”. Baserat på

ovanstående påstående kan vi tolka in tre olika förklaringar till varför B6 upplever stora skillnader i hur hen och hens kollegor hanterar olika etiska dilemman. Dreyfus och Dreyfus talar som tidigare nämnt, om att ett lyckat beslut i ett etiskt dilemma avgörs genom att andra experter tar samma beslut. Att B6 inte håller med sina kollegor skulle därmed kunna tolkas som att hens kollegor inte är experter, hen själv inte är expert eller att de bara har olika tidigare erfarenhet som påverkar hur de ser på dilemman (Dreyfus & Dreyfus, 2004, s. 256).

6.2 Erfarenhet

6.2.1 Nybörjare

”I början är man ju väldigt notorisk att saker ska göras på rätt sätt…” (B2). B2 ger här ett väldigt typiskt utryck för hur Dreyfus och Dreyfus (2004) anser att individer agerar på nybörjarstadiet. Att hamna i en helt okänd situation kan verka skrämmande och det kan i dessa fall kännas tryggt att kunna förlita sig på att det finns en manual, eller riktlinjer att luta sig mot för att veta varför en skall agera som en ska. Men enligt Dreyfus och Dreyfus så är individen på denna nivå lika beroende av mänsklig guidning, vilket visar sig i de många vittnesmål om hur viktiga de nya kollegorna är för att i början leda en rätt. B2 menade att hen kände en form av trygghet i att kunna göra som kollegorna istället för att behöva agera själv för att: ”det är enklare att bara köra efter det de har sagt”. Att härma kollegor eller följa instruktioner är en naturlig ingång i varje nytt yrke. Innan individen blir trygg nog att ta egna beslut, så uppleves det tryggast att agera som det förväntas av en. Säljö (1992) menar att vårt lärande påverkar den verklighet vi skapar och att det som vi lär oss påverkar hur vi i fortsättningen införskaffar erfarenheter. Detta innebär då att den kunskap och de förmågor som börjar formas här, kommer att påverka hur resterande steg utvecklas. Hur och var den starten ligger varier naturligtvis från individ till individ. Några informanter nämnde tidigare

yrkeserfarenheter där intresset för att arbeta med, och för människor väcktes, vilket går att tolka som en början, medan andra beskriver det som att direkt komma från en utbildning som inte innehöll så många praktiska moment var något de inte var beredda på. De har alltså med ett vet varför från sin utbildning, och det är först på arbetsplatsen som de kan börja lära sig hur. För de senare så startar alltså deras resa mot att bli professionsetiska experter först på biblioteket. Att i princip samtliga informanter gav intryck av att deras utbildningen inte innehållit några kursmoment i professionsetik som satt några bestående avtryck hos dem, tolkar vi som att de själva inte anser att det var inom den akademiska världen som deras vandring startade.