7 Diskussion och slutsatser
7.9 Vidare forskning
Vår uppsats har väckt många intressanta tankar, och vi ser gärna att mer forskning görs inom det professionsetiska fältet. Framförallt såg vi en brist i forskning om vilken roll kollegors etik spelar i samarbetet på folkbibliotek och djupare forskning kring vad som styr den etiska kompassen hos bibliotekarier.
Sammanfattning
Vi har i denna uppsats intervjuat sju folkbibliotekarier för att ta reda på hur de hanterar professionsetiska dilemman som uppstår i mötet med användaren. Vi har undersökt vilken typ av etiska dilemman som kan uppstå, hur bibliotekarierna löser dem och hur erfarenhet har påverkat deras förmåga att utföra den typen av arbete. Utifrån intervjuerna kan vi konstatera att bibliotekarier upplever många olika typer av etiska dilemman, och det är inte säkert att något som brukar ske på ett bibliotek sker på alla bibliotek, eller att de olika bibliotekarierna upplever samma problem som just etiska dilemman. Ett av de vanligaste etiska dilemmana som nämndes under dessa intervjuer var hanteringen av privat information och arbetsuppgifter som kräver att bibliotekarien kommer för nära användarens integritet. De vittnade om att biblioteksanvändare ofta kommer till biblioteket och vill ha hjälp med bankärenden, att kopiera eller skriva ut känslig information och fylla i viktiga blanketter, uppgifter som inte ingår i bibliotekariens arbetsuppgifter men som ingen annan i samhället hjälper till med.
Bibliotekarierna nämnde att det ibland uppstår situationer där organisationens riktlinjer krockar med det etiska tänkandet, vilket bland annat kan ske när det handlar om förseningsskulder eller hemlösa. Flera av informanterna pratade om förseningsskulder som kan hindra användarna från att låna böcker, något som flera av bibliotekarierna inte tycker känns bra då det kan tänkas stå i konflikt till
bibliotekets demokratiska uppdrag. Problematiken som uppstår när personer som inte har något hem lägger sig och sover på biblioteket var också något som togs upp. Inköp och hantering av etiskt tveksamma medier samt digital information och konsekvenser av olika beslut i frågan diskuterades också under flera av intervjuerna. Våra informanter gav en bild av att vilka verktyg som de använder varierar
beroende på vilken nivå av etiskt tänkande de befinner sig på i den situationen. De tenderar att följa regler och agera likt sina kollegor på de lägre nivåerna, för att alltmer börja agera självständigt och intuitivt i takt med att de ställs inför etiska dilemman och lär sig av dem. Det fanns dock situationer som även de mest erfarna bibliotekarier inte kunde hantera med några av de verktyg som de hade lärt sig. Där fick de istället ta till mer konkreta verktyg, som förbud, vilka särskilt drabbade vissa grupper av användare.
Det visar sig också att även om fem-stegs-modellen menar att experter i viss mån slutar att följa de regler som finns, så visar våra bibliotekarier prov både på ett etiskt tänkande som ligger på en expertnivå, samtidigt som de, i de fall där de anser det lämpligt, följer de regler som finns.
Bibliotekarierna gav också en samlad bild av att deras erfarenheter från de lägre nivåerna har hjälpt dem att börja agera mer självständig och att mycket erfarenhet ofta är synonymt med att frångå regler och agera mer efter sin egna inre etiska kompass. Vissa bibliotekarier menade till och med att de ofta inte håller med om hur kollegor väljer att agera, eller hur riktlinjer är utformade, men att det inte är orsak till att etiska dilemman uppstår.
Referenser
Alm Dahlin, J., & DIK. (2019). Samhället drar sig tillbaka - en rapport om
arbetsmiljö på våra bibliotek. DIK. Hämtat från
https://assets.ctfassets.net/vkygthqfrquy/rZz9RxfBC2gnn0d9bmtYG/c130c4 4a4db249fe6ab336a0278778a5/samhallet-drar-sig-tillbaka-en-rapport-om-arbetsmiljon-pa-vara-bibliotek.pdf
Aulisio, G. J. (2013). Copyright in light of ethics. Reference Services Review, 41(3), 566-575. doi:10.1108/RSR-01-2013-0001
Banerjee, U. (2013). Dreyfus Model of Skill Acquisition. Hämtat från https://setandbma.wordpress.com/2013/02/21/dreyfus-model/
Barnett, P. (2014). Requests About Explosives and Illicit Drugs: A New paradigm.
The Reference Librarian, 55(2), 118-127.
doi:10.1080/02763877.2014.880303
Barsh, A., & Lisewski, A. (2008). Library Managers and Ethical Leadership: A Survey of Current Practices from the Perspective of Business Ethics.
Journal of Library Administration, 47(3-4), 27-67.
Bibliotekslagen (2013:801). Stockholm: Kulturdepartementet.
Brett, J., & Campbell, M. E. (2016). Prejudices Unshelved: Variation in Attitudes toward Controversial Public Library Materials in the General Social Survey, 1972–2014. Public Library Quarterly, 35(1), 23-36.
doi:10.1080/01616846.2016.1163961
Chattoo, C. D. (2002). The Problem Patron: Is There One in Your Library? The
Reference Librarian,, 75-76, 11-22.
Cohen , T., & Morse, L. (2014). Moral Character: What It Is and What It Does.
Research in Organizational Behavior, 34, 43-61.
Dreyfus, H. L., & Dreyfus, S. (2004). The Ethical Implications of the Five-Stage Skill-Acquisition Model. Bulletin of Science, Technology & Society, 24(3), 251-264.
Dreyfus, S. E., & Dreyfus, H. L. (1980). A five-stage model of the mental activities involved in directed skill acquisition. California Univ Berkeley Operations
Research Center.
Eriksson-Zetterqvist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. i G. Ahrne, & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 34-54). Stockholm: Liber AB. Estell, A., & Saunders, L. (2016). Librarian Copyright Literacy: SelfReported
Copyright Knowledge Among Information Professionals in the United States. Public Service Quarterly, 12(3), 214-227.
Fallis, D. (2007). Information ethics for twenty-first century library professionals.
Library Hi Tech, 25(1), 23-36.
Ferguson, S., Thornley, C., & Gibb, F. (2016). Beyond codes of ethics: How library and information professionals navigate ethical dilemmas in a complex and dynamic information environment. International Journal of Information
Management, 36(4), 43-556.
Ferguson, S., Thornley, C., & Gibb, F. (2016). Beyond codes of ethics: How library and information professionals navigate ethical dilemmas in a complex and dynamic information environment. International Journal of Information
Management., 36(4), 43-556.
Foster, C., & Mcmenemy, D. (2012). Do librarians have a shared set of values? A comparative study of 36 codes of ethics based on Gorman’s Enduring Values. Journal of Librarianship and Information Science, 44(4), 249-262. Hauptman, R. (1976). Professionalism or culpability? An experiment in ethics.
Wilson library bulletin, 50, 626–627.
International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA). (2012).
IFLA:S etiska regler för bibliotekarier och andra informationsspecialister.
Hämtat från IFLA:S etiska regler för bibliotekarier och andra informationsspecialister.:
https://www.ifla.org/files/assets/faife/codesofethics/swedishcodeofethicsfull .pdf
Lenstra, N., & Mathiasson, M. H. (2020). Free and for all? A comparative study of programs with user fees in North American and Danish public libraries.
Library Management; Bradford, 41(2), 103-115.
doi:10.1108/LM-08-2019-0053
Luo, L. (2016). Ethical Issues in reference: an in-depth view from the librarian's perspective. Reference & User Services Quarterly, 55(3), 189-198. Luo, L., & Wildemuth, B. M. (2017). Semistructured Interviews. i B. Wildemuth
(Red.), Applications of Social Research Methods to Questions in
Information and Library Science, 2nd Edition (ss. 248-257). California,
Santa Barbara: Libraries Unlimited.
Macdonald, S., & Birdi, B. (2020). The concept of neutrality: a new approach.
Journal of Documentation, 76(1), 333-353.
McMenemy, D., Poulter, A., & Burton, P. (2007). A handbook of ethical practice: A
practical guide to dealing with ethical issues in information and library work (Chandos information professional series). Oxford: Chandos.
Monahan, R. (1991). Potential Outcomes of Clinical Experience. Journal of Nursing
Education, 30(4), 176-181.
Pressley, T. (2017). Public Libraries, Serious Mental Illness, and Homelessness: A Survey of Public Librarians. Public Library Quarterly, 36(1), 61-76.
Real, B., Bertot, J. C., & Jaeger, P. T. (2014). Rural Public Libraries and Digital Inclusion: Issues and Challenges. Information Technology and Libraries,
33(1), 6-24. doi:10.6017/ital.v33i1.5141
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. i G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i kvalitativa metoder (ss. 220-236). Stockholm: Liber AB.
Stempler, A. F., & Polger, M. A. (2013). Do You See the Signs? Evaluating Language, Branding, and Design in a Library Signage Audit. Public
Services Quarterly, 9(2), 121-135. doi:10.1080/15228959.2013.785881
Säljö, R. (1992). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande.(Context and human interaction. A socio-cultural perspective on teaching.). Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och
utbildningspolitik(2), 67-82.
Warren, R., & Epp, C. (2016). Library Space and Signage Kindness Audits: What Does Your User See? The Canadian Journal of Library and Information
Practice and Research, 11(1), 1-23. doi:10.21083/partnership.v11i1.3602
Winston, M. (2015). The Complexity of Ethical Decision Making. Journal of
Information Ethics, 24(1), 48-64.
Wong, Y. L. (2009). Homelessness in Public Libraries. Journal of Access Services,