Anmärkning Endast erfarna användare bör ändra dessa inställningar.
Med menyn Advanced Setup (Avancerade inställningar) kan du ändra följande inställningar.
● Sätta på och stänga av den trådlösa radion.
● Ändra eller återställa IP-inställningarna automatiskt eller manuellt. Med den manuella inställningen kan du ändra följande inställningar.
– IP-adress – Delnätmask – Standard-gateway – Primär DNS-adress – Alternativ DNS-adress
Nätverksordlista
ASCII American Standard Code for Information Interchange.
Standarden för de värden som datorer använder för att
representera alla versala och gemena latinska bokstäver, siffror, skiljetecken osv.
autoIP En funktion i installationsprogrammet som fastställer konfigurationsparametrarna för enheterna i nätverket.
DHCP Dynamic Host Configuration Protocol. En server i nätverket som tillhandahåller konfigurationsparametrar för enheterna i nätverket.
I ett litet nätverk kan detta vara en router.
DNS Domain Name Service. När du använder webben eller skickar ett e-postmeddelande, använder du en domän. Webbadressen http://
www.hp.com innehåller till exempel domännamnet hp.com. DNS-servrarna på Internet översätter domännamnet till en IP-adress.
Enheter använder IP-adresserna för att kunna adressera varandra.
DNS-SD Se DNS. SD står för Service Discovery. Detta är en del av ett protokoll som utvecklats av Apple och som automatiskt upptäcker datorer, enheter och tjänster i IP-nätverk.
DSL Digital Subscriber Line. En höghastighetsanslutning till Internet.
Ethernet Den vanligaste tekniken för lokala nätverk som kopplar ihop datorer med kopparkablar.
Ethernet-kabel Den kabel som används för att koppla ihop nätverksenheterna i ett kabeldraget nätverk. CAT-5 Ethernet-kabeln kallas även rak kabel. När du använder en Ethernet-kabel måste enheterna i nätverket vara anslutna till en router. Ethernet-kabeln använder en RJ-45-kontakt.
EWS Inbäddad webbserver. Ett webbaserat verktyg med vilket du kan hantera device på ett enkelt sätt. Du kan övervaka statusen, konfigurera devices nätverksparametrar eller komma åt funktionerna på device.
Gateway En dator eller en annan enhet, t ex en router, som fungerar som ingång till Internet eller ett annat nätverk.
HEX Hexadecimal. Ett talsystem med basen 16 som använder siffrorna 0-9 samt bokstäverna A-F.
värddator Datorn i mitten av ett nätverk.
hubb Används inte längre så ofta i moderna hemmanätverk. En hubb tar en signal från varje dator och skickar den till alla andra datorer som är anslutna till hubben. Hubbar är passiva; andra enheter i nätverket ansluts till hubben för att kunna kommunicera med varandra. Hubben hanterar inte nätverket.
IP-adress Ett värde som ger enheten en unik identitet i nätverket. IP-adresser tilldelas dynamiskt via DHCP eller AutoIP. Du kan även konfigurera en statisk IP-adress, även om det inte
rekommenderas.
MAC-adress MAC-adress (Media Access Control) som unikt identifierar device.
Detta är ett unikt 12-siffrigt identifieringsnummer som har tilldelats nätverksmaskinvaran. Två maskinvaror kan inte ha samma MAC-adress.
NIC Nätverkskort. Ett kort i datorn som tillhandahåller en Ethernet-anslutning så att du kan ansluta datorn till ett nätverk.
RJ-45-kontakt Kontakten i änden av en Ethernet-kabel. Även om vanliga Ethernet-kabelkontakter (RJ-45-kontakter) ser ut som
telefonkontakter kan de inte användas på samma sätt. En RJ-45-kontakt är bredare och tjockare och har alltid 8 RJ-45-kontaktpunkter i ändarna. En telefonkontakt har mellan 2 och 6 kontaktpunkter.
(fortsättning)
router En router ger en brygga mellan två eller flera nätverk. En router kan länka ett nätverk till Internet, länka ihop två nätverk och ansluta båda till Internet samt skydda nätverk med brandväggar och dynamiska adresser. En router kan också fungera som en gateway, vilket en switch inte kan göra.
switch En switch gör det möjligt för flera användare att skicka information över nätverket samtidigt, utan att hastigheten sänks för någon av användarna. Med switchar kan flera noder (anslutningspunkter, vanligtvis datorer) i nätverket kommunicera direkt med varandra.
trådlös åtkomstpunkt
I ett nätverk med datorer är en trådlös åtkomstpunkt (WAP eller AP) en enhet som används för att skapa ett trådlöst nätverk genom att koppla ihop trådlösa kommunikationsenheter. Den trådlösa åtkomstpunkten ansluts vanligtvis till ett trådanslutet nätverk, och kan förmedla data mellan trådlösa och trådanslutna enheter. Trådlösa åtkomstpunkter har IP-adresser för
konfiguration. En IEEE 802.11 WAP kan vanligen kommunicera med 30 klientsystem inom en radie på 100 m. Kommunikationens räckvidd kan dock variera en hel del, beroende på om
åtkomstpunkten placeras inomhus eller utomhus, höjd över marken, hinder i närheten, andra elektroniska enheter som kan störa signalen genom att sända på samma frekvens, antenntyp, väder, radiofrekvens och enheternas uteffekt.
trådlöst nätverk Ett trådlöst nätverk använder radiofrekvenser för kommunikation mellan datorenheter och åtkomstpunkter, som i princip är tvåvägs radiosändare/-mottagare som vanligen drivs på banden 2,4 GHz (802.11b, 802.11g) eller 5 GHz (802.11a). Ett trådlöst LAN eller WLAN är ett trådlöst lokalt nätverk där radiovågor används som bärvåg: den sista länken med användarna är trådlös, så att alla användare i det omgivande området kan anslutas till nätverket.
Ett lokalt nätverk kan omfatta allt från ett litet rum till ett helt universitetsområde. För stamnätverket används vanligtvis kablar, och de trådlösa användarna ansluts till det trådanslutna nätverket med en eller fler trådlösa åtkomstpunkter.
WEP Wired Equivalent Privacy (WEP) används för att skydda trådlösa nätverk (WiFi). Eftersom meddelanden sänds med radiovågor i trådlösa nätverk finns det risk för tjuvlyssning. Syftet med WEP var att ge lika hög sekretess som för ett traditionellt trådanslutet nätverk. WEP efterträddes av Wi-Fi Protected Access (WPA) år 2003, och sedan av den fullständiga standarden IEEE 802.11i (kallas även WPA2) år 2004. Trots en del svagheter ger WEP en någorlunda avskräckande säkerhetsnivå. När begränsningarna togs bort implementerade alla de större tillverkarna ett utökat 128-bitars WEP-protokoll med en 104-128-bitars nyckel. En 128-128-bitars WEP-nyckel anges nästan alltid av användaren som en sträng med 26 hexadecimala tecken (0-9 och A-F).
WPA Wi-Fi Protected Access (WPA och WPA2) är en systemklass som används för att skydda trådlösa datornätverk (Wi-Fi). Den
(fortsättning)
skapades som en reaktion på flera allvarliga svagheter som hade hittats i det tidigare systemet, WEP (Wired Equivalent Privacy).
WPA har utformats för att fungera med alla trådlösa nätverkskort, men inte nödvändigtvis med första generationens trådlösa åtkomstpunkter. WPA2 implementerar den fullständiga standarden, men fungerar inte med vissa äldre nätverkskort.
Båda ger god säkerhet, med två viktiga detaljer: både WPA och WPA2 måste aktiveras och väljas i stället för WEP. WEP anges vanligtvis som förstahandsval för säkerhet i de flesta
installationsanvisningar. I läget "Personal" (Personligt), det troligaste valet för hem och mindre kontor, måste ett lösenord anges. För att skydda nätverket ordentligt måste detta vara längre än standardlängden på 6 till 8 tecken som ofta används för lösenord.
IEEE 802.11i IEEE 802.11i (kallas även WPA2) är ett tillägg till standarden IEEE 802.11 där säkerhetsmekanismer för trådlösa nätverk anges (se Wi-Fi). Utkastet till standarden godkändes 24 juni 2004 och åsidosätter den föregående säkerhetsspecifikationen, Wired Equivalent Privacy (WEP), som visade sig ha allvarliga
säkerhetsmässiga svagheter. WPA (Wi-Fi Protected Access) hade tidigare införts av Wi-Fi Alliance som en tillfällig lösning på problemen med WEP. WPA implementerade en underuppsättning av 802.11i. Wi-Fi Alliance kallar sin godkända,
plattformsoberoende implementering av fullständiga 802.11i WPA2. 802.11i använder AES-blockchiffer (Advanced Encryption Standard), medan WEP och WPA använder RC4-strömchiffer.
(fortsättning)