Avfall framtidskostnad

Skanskas blandavfall på Uddebo uppgick till 19,65 ton. Enligt tabell 3:2 så innehåller

blandavfall olika fraktioner som går att sortera ut. Tabell 5:5 är en tillämpad variant av tabell 3:2, skillnaden är att trä och metall redan var utsorterat på Uddebo.

På grund av naturvårdsföreskrifter NFS 2004:10 (se kap 3.2.1) måste de avfall som avses att deponeras uppfylla de krav som NFS 2004:10 ställer. Det innebär i detta fall, övrigt icke brännbart (se tabell 5:5) måste genomgå en grundläggande karakterisering som ska innehålla uppgifter om föjlande:

 Avfallets ursprung och avfallsproducentens identitet.

 Viken eller vilka processer som givigt upphov till avfallet.

 Vilken behandling avfallet genomgått enligt 14§ förordningen (2001:512).

 Avfallets sammansättning och dess utlakningsegenskaper.

 Avfallets lukt, färg och fysikaliska form.

Dessa uppgifter skall sammanställas och skickas in till ansvarig person på respektive kommun där beslut om godkännande tas, därefter kan leverans ske till avfallsanläggningen.

För vidare information hur dessa uppgifter skall sammanställas se bilaga 9 eller Luleå

kommuns hemsida. Om blandavfall lämnas till avfallsanläggningen så berörs inte detta avfall

av dessa föreskrifter. Det blir istället avfallsanläggningen som blir skyldig att sortera och sedan karakterisera den fraktion som skall deponeras.

Tabell 5:5. Andelen fraktioner som finns i blandavfall.

Fraktion % Vikt (ton) Kostnad/ton (kr)

Plast 16,98 3,3 0

Övrigt brännbart 35,98 7,1 770

Organiskt material 10,58 2,1 500

Övrigt icke brännbart 28,88 5,7 1012

Stoft 7,58 1,5 1000

Summa 100 19,7 3282

Procenten för fraktionerna är tagna från Åslund, 2000.

Kostnaderna för att sortera ut det blandade avfallet som uppkom på Uddebo hade uppgått till 3282 kronor, men då måste även läggas till 11200 kronor för det tidigare utsorterade

materialet (trä och metall). Summan av detta slutar på 14 482 kronor och då har alla fraktioner sorterats ut.

Det har dock inte gått att göra någon exakt beräkning på vad kostnaden skulle ha uppgått till om det blandade avfallet hade sorterats ut. Detta eftersom det inte framgår när avfallet

uppkom. Däremot har beräkningar gjorts på det mest kostnadseffektiva sättet, vid vetskap om när och hur avfallet uppkommer. Detta beskrivs i resterande delen av kapitlet.

I hur stor grad lönar det sig att sortera?

Blandavfall innehåller flera fraktioner som går att sortera ut och fraktionerna blir oftast billigare att lämna ifrån sig. Dock ökar kostnaderna i form av hyra, utkörning och hämtning av container. Eftersom denna kostnad är ganska hög så krävs det stora mängder avfall för att det skall bli lönsamt, se tabell 5:6.a.b.c.

Tabell 5:6.a. Den totala kostnaden för blandavfallet.

Då ingen fraktionering skett.

Blandavfall 1000 19,7 5296 12 649,5 32790

Tabell 5:6.b. Den totala kostnaden för blandavfallet.

Efter att brännbart material har fraktionerats ut enligt Åslund (2000).

Fraktion

Blandavfall 1000 12,6 5296 8 649,5 23092

Tabell 5:6.c. Den totala kostnaden för brännbart avfall.

Efter att brännbart material har fraktionerats ut enligt Åslund (2000).

Fraktion

Brännbart 770 7,1 5296 5 649,5 14011

Även om fraktionerna blir billigare att sortera ut så ökar den totala kostnaden på grund av övriga utgifterna se tabell 5:6. I Uddebo projektets fall så uppgick den totala kostnaden för blandavfall till 32790 kronor. Hade man i detta fall delat in blandavfall och brännbart i olika fraktioner så hade slutsumman hamnat på 37103 kronor.

Beräkningarna visar på att om det finns mycket avfall så är det ekonomiskt försvarbart att sortera ut avfall i en brännbar fraktion. Enligt Skanskas minimikrav för miljö så skall brännbart avfall sorteras ut vid projekten då det är möjligt med avseende på platsresurs.

Dessa priser är dock beräknade på Ragn Sells priser från Uddeboprojektet, där vissa fel i fakturor har förekommit. Att beräkningar på genomsnittskostnad har gjorts beror på att storleken på containrar och hyror från dessa inte har gått att urskilja mellan varje fraktion. I vissa fall har det hyrts in mer än en container i månaden för någon fraktion, därför ökar genomsnittskostnaden för hyrorna (se bilaga 1). Detta gäller även genomsnittskostnaden för tömning av containrar (se bilaga 2).

Vid mindre projekt där uppkomsten av avfall inte är så stor är det mer lönsamt att endast använda sig av en blandbar avfallscontainer. Dock bör beaktas att vid uppkomst av betong och tegel bör dessa fraktioner sorteras ut separat på grund av dess höga vikt. Att sortera ut det blandade avfallet är inte mer miljövänligt än att bara ha en blandbar fraktion, detta eftersom sortering av det blandade avfallet sker i senare skede vid avfallsanläggningen.

Tabell 5:7 Vid vetskap om ungefärlig avfallsuppkomst.

Sortering kan leda till en prisminskning eftersom vissa fraktioner är billigare att leverera än andra.

Brännbart 1,5 700 200 1 250 594 1 2094

Blandavfall 1,5 1000 200 1 250 594 1 2544

(Luleå Kommunala Renhållnings AB, 2004)

Vid noggrann planering av avfallsmängder som uppkommer per månad kan prisminskning ske genom fraktionering. Tabell 5:7 visar på att om mer än 1,5 ton brännbart avfall

uppkommer inom en månad så bör det sorteras i en enskild fraktion. Det krävs dock även att minst 1,5 ton blandavfall uppkommer i månaden för att sorteringen skall löna sig. I detta fall där en container brännbart avfall och en container blandat avfall fylldes så blev förtjänsten 450 kronor.

Är uppkomsten av brännbart avfall inte så stort (mindre än 1,5 ton/månad) så att en container kan fyllas på en månad så är det mer ekonomiskt att endast ha blandavfall. Uppkommer dock mer än 1,5 ton (som i detta fall) brännbart avfall så är det ekonomiskt försvarbart att sortera ut detta från det övriga. Detta gäller dock inte enbart brännbart avfall se tabell 5:1 eller 5:2.

Om stora mänger avfall uppkommer kan de vara ekonomiskt att hyra in en större container.

Det finns även skillnader mellan olika aktörer som kan vara värt att tänka på, i tabell 5:8 och 5:9 beskrivs detta.

Priser från Kuusakoski.

Kuusakoski är ett företag som är ledande inom återvinning av metallhaltiga produkter i Östersjöregionen och hör till världens största förädlare och leverantörer av återvunnen metall.

Anlitas Kuusakoski så betalas ej någon hyra, utkörning och hämtning av container för metallskrot, istället så betalar Kuusakoski för det skrot som uppkommer. Vid hyrning av en 38 kubiks container betalar Kuusakoski 600kr/ton för blandskrot (fragskrot). En sådan container rymmer cirka 5 ton fragskrot. Ju större container som tas in desto bättre blir ton priset. De hjälper också till med att visa hur skrotet skall sorteras för att få ut högsta

ersättningen (Eriksson, 2004). Hade man anlitat dessa under Uddebo projektet så hade man fått omkring 9240 kronor i ersättning, istället för som i detta fall betala hyror, tömning och hemtagning av container som uppgick till 8372 kronor. Priset på fragskrot varierar, men har dock legat ganska högt det senaste året.

Priser Stena Gotthard

Stena Gotthard AB är ett av Sveriges ledande återvinningsföretag som tar hand om

näringslivets avfall – i huvudsak järn- och metallskrot, men även rostfritt. Stena har 58 filialer runt om i Sverige Det återvunna skrotet säljs vidare till stålverk, gjuterier och metallsmältverk med höga kvalitetskrav. Stena klarar allt från att klippa ner en hel järnvägsbro till att förädla ny järnråvara. Från att lägga upp hela återvinningssystem för ett företags avfall till att lokalt ta emot små volymer osorterat skrot. De kostnader och intäkter som uppkommer vid anlitande av Stena Gotthard kan ses i tabell 5:10 och 5:11 (Stena Gotthard AB No date).

Tabell 5:10 Container hyra

Volym Container hyra/ månad Tömning kr

10kbm 175 500

22kbm 420 500

35kbm 585 500

(Stenlund, R. 2004).

Tabell 5:11 Skrot priser (20041208)

Fraktion Intäkter skrot/ton

Fragskrot 706

Armering 650

Klass 11 1020

(Stenlund R 2004).

Kostnadsgaranti: Skulle det vara så pass liten mängd skrot att de inte skulle täcka upp kostnaderna för hyra och tömning sker inte någon debitering för detta.

Ett alternativ till detta är att inte betala någon avgift för hyra och transport, vilket leder till ett lägre pris på skrotet.

Stena hjälper gärna till vid projektet med att planera vilka metallfraktioner som är lämpligast att sortera ut och vilka containrar som är mest ekonomisk att använda (Stenlund, R. 2004).

Jämförelser

I tabell 5:11a- 5:12b är beräkningar gjorda på att en 8kbm container rymmer 1,5 ton avfall och en 22kbm rymmer 4,5 ton avfall, detta enligt renhållningen. Beräkningarna har gjorts på mängden brännbart som uppkom vid Uddebo. Men jämförelsen har beräknats på om avfallet uppkom under en månad, och inte som i Uddebo projektet som i själva verket tog elva månader. Tabell 5:11a och 5:11b är beräknade på prisuppgifter från Luleå kommunala Renhållnings AB. Tabell 5:12a och 5:12b är beräknade på prisuppgifter från Ragn-Sells.

Enligt tabell 5:11a och 5:12a så är Renhållningen det billigaste alternativet i detta fall.

Vid en jämförelse med avseende på container storlek hade även här Renhållningen det lägsta priset, detta enligt tabell 5:11b och 512b. Dessa tabeller visar att det billigare att hyra en stor container (22 kbm eller större) om det finns mycket avfall. Med mycket avfall menas mer än 1,5 ton i månaden, är det mindre än det så är det billigare att ta in små containrar (8kbm).

Uppkommer det cirka 1,5 ton avfall i månaden och projektet sträcker sig under en längre tid så är kostnadsskillnaden obefintlig, men det blir mindre jobb att ta en större eftersom

container tömningarna blir färre. Detta leder i sin tur leder till mindre utsläpp från lastbilar.

Även om det i detta fall är beräknat på brännbart material så är de övriga kostnaderna för hyra och transport samma, endast fraktionskostnaden skiljer sig åt. Dessa priser kan dock senare variera pga. olika avtal.

Tabell 5:11.a.

Tabellen visar hur mycket brännbart avfall som uppkom vid Uddebo och hur Renhållningens priser varierar beroende på container storleken.

Fraktion Ton

Brännbart 7,1 700 200 90 160 594 5 8390

Container 22 kbm

Brännbart 7,1 700 640 90 160 695 2 7250

Totalt:

Tabell 5:11.b.

Denna tabell visar på hur kostnader kan variera beroende på mängden avfall och vilken storlek på container som använts.

Brännbart 1,5 700 200 1 250 594 1 2094

Brännbart 2,5 700 200 1 250 594 2 3388

Brännbart 4,5 700 200 1 250 594 3 5382

Brännbart 4,5 700 200 3 250 594 3 5782

Container 22 kbm

Brännbart 1,5 700 640 1 250 695 1 2635

Brännbart 2,5 700 640 1 250 695 1 3299

Brännbart 4,5 700 640 1 250 695 1 4735

Brännbart 4,5 700 640 3 250 695 1 6015

Tabell 5:12a.

Tabellen visar hur mycket brännbart avfall som uppkom vid Uddebo, och hur Ragn Sells priser varierar beroende på containerstorleken.

Fraktion Ton

Brännbart 7,1 770 320 320 500 620 5 9707

Container 22 kbm

Brännbart 7,1 770 880 0 780 960 2 8167

Totalt:

Tabell 5:12.b.

Denna tabell visar på hur kostnader kan variera beroende på mängden avfall och vilken storlek på container som använts.

Brännbart 1,5 770 320 1 820 620 1 2915

Brännbart 2,5 770 320 1 820 620 2 4305

Brännbart 4,5 770 320 1 820 620 3 6465

Brännbart 4,5 770 320 3 820 620 3 7105

Container 22 kbm

Brännbart 1,5 770 880 1 780 960 1 3770

Brännbart 2,5 770 880 1 780 960 1 4545

Brännbart 4,5 770 880 1 780 960 1 6085

Brännbart 4,5 770 880 3 780 960 1 7845