Projekt Ombyggnad av skjutbanor med miljökulfång

Entreprenaden omfattar mark- och elarbeten för installation av totalt 10st miljökulfång samt diverse rivningsarbeten. Entreprenaden är belägen i Luleå respektive Bodens kommun, med Fortifikationsverket som kund. Beräknad byggstart är 2004-05-10 och färdigställande 2004-09-06 (Projektpärm Skjutbanor).

5.4.1 Avfall Nulägeskostnad

Med avfall nulägeskostnad menas den faktiska kostnad som uppkom vid detta projekt. Denna kostnad är beräknad på de fakturor som Ragn-Sells, Boden kommun, BDX och brändkläppen skickat till Skanska. Sammanställning av dessa kostnader redovisas i tabell 5:19.

Tabell 5.19

(Ragn- Sells) 11,2 357 129,6 0 0 1710 2130 7968

Brännbart avfall

(Ragn-Sells) 7,1 495 0 0 0 1300 1400 6216

Impregnerat virke

(Boden kommun) 65,8 1000 0 0 0 0 0 65800

Brännbart virke

(Brändkläppen) 4,9 250 0 0 0 0 0 1225

Armerad betong

(BDX) 44,2 275 5980 6230,5 3907 781,5 0 29054

Totalt 152,5 6377 6109,6 6230,5 3907 3790,5 3530 187463

5.4.1 Avfall jämförelsekostnad

I tabell 5.20 så har beräkningar gjorts på om ingen fraktionering hade utförts, och istället bara lämnat allt som blandavfall. Eftersom det är lag på att farligt avfall (FA) måste karakteriseras och omhändertas separat, har denna kostand inte ändrats. Den totala kostnaden blev i detta fall 212 969 kronor vilket är en kostnadsökning med cirka 25 000 kronor i jämförelse med

nulägeskostnaden.

Blandavfall 112,2 1000 6109,6 6230,5 3907 3791,5 3530 135769

Summa: 131,5 6109,6 6230,5 3907 3791,5 3530 212969

5.4.2 Avfall framtidskostnad

I Tabell 5.21 har alternativ gjorts för kostnadsreducering av avfallet. Beräkningar är endast gjorda på farligt avfall eftersom de övriga avfallet har omhändertagits på att bra ekonomiskt sätt. Dock kunde slutsumman ha reducerats med cirka 19 000 kronor om Sunderbyn hade fått omhänderta det farliga avfallet.

(Ragn-Sells) 11,2 357 129,6 0 0 1710 2130 7968

Brännbart avfall

(Sunderbyn) 7,1 495 0 0 0 1300 1400 6216

Impregnerat virke

(Boden kommun) 65,8 1000 0 0 0 0 0 65800

Brännbart virke

(Brändkläppen) 4,9 250 0 0 0 0 0 1225

Armerad betong

(BDX) 44,2 275 5980 6230,5 3907 781,5 0 29054

Totalt 152,5 6377 6109,6 6230,5 3907 3790,5 3530 168163

5.4.3 Maskiner nulägesförbrukning

Med maskiner nulägesförbrukning menas den faktiska drivmedelsförbrukning som uppkom vid projekt Uddebo, detta redovisas i tabell 5:22.

Tabell 5.22

Denna förbrukning är beräknad på de fakturor som BDX skickat till Skanska. Uppgifterna är tagna från BDX fordonsregister där varje specifik maskin har en egne fordonsbeskrivning.

Maskintyp

Merlo P30-13 ROTO Ej klassad 5 1523 304,5 Röd 85kW

Volvo EC 240 BNLC Steg 2 17,5 6676 381,5 Grön 125kW

Volvo L 50 C Steg 1 6,5 2490 383 Grön 74kW

Volvo L 70 D Steg 1 8 4744 593 Grön 94kW

Summa: 16112 1730

5.4.4 Maskiner jämförelseförbrukning

Med maskiner jämförelseförbrukning menas den förbrukning som skulle uppkommigt om maskiner med sämre miljöklass använts, se tabell 5:23. Den skillnad som kan ses i

bränsleförbrukning är ca 380 liter diesel. De emissioner som skulle ha uppkommigt om detta maskinval skulle ha skett är troligtvis högre än de faktiska emissionerna.

Tabell 5.23

Denna förbrukning är beräknad på de fakturor som BDX skickat till Skanska. Uppgifterna är tagna från BDX fordonsregister där varje specifik maskin har en egne fordonsbeskrivning.

Maskintyp

Merlo P30-13 ROTO Ej klassad 5 1523 304,5 Röd 85kW

Volvo EC 240 BNLC Steg 2 17,5 6676 381,5 Grön 125kW

Volvo L 50 Ej klassad 7,5 2873 383 Grön 74kW

Volvo L 70 D Steg 1 8 4744 593 Grön 94kW

Summa: 16495 1730

5.4.5 Maskiner framtidsförbrukning

Med maskiner framtidsförbrukning menas den förbrukning som skulle ha uppkommit om ett bättre maskinval hade gjorts och förarna var utbildade i EcoDriving, se tabell 5:23. Enligt beräkningarna skulle bränsleförbrukningen ha kunnat minska med ca 4900 liter i jämförelse med den faktiska förbrukningen (tabell 5:21).

Tabell 5.23

Denna förbrukning är beräknad på de fakturor som BDX skickat till Skanska. Uppgifterna är tagna från BDX fordonsregister där varje specifik maskin har en egne fordonsbeskrivning.

Maskintyp

Huddig 960 Ej klassad 7,2 489,6 68 Röd 112kW

Merlo P30-13 ROTO Ej klassad 3,6 1096 304,5 Röd 85kW

Volvo EC 240 BNLC Steg 2 12,6 4807 381,5 Grön 125kW

Volvo L 50 D Steg 1 3,6 1379 383 Grön 74kW

Volvo L 70 D Steg 1 5,76 3415,68 593 Grön 94kW

Summa: 11187 1730

5.5 Intervjuer

Nedanstående text är en sammanfattning av intervjuer gjorda med personal på Skanska.

Intervjufrågorna finns i bilaga 10, de personer som medverkat i dessa intervjuer är en

projektingenjör, tre produktionschefer, två kalkylatorer. Personerna som intervjuades är med någon gång under projektet från anbud till överlämnande, detta personer valdes för att få en heltäckande bild över hur miljöarbetet fungerar under alla faserna.

90 procent av projekten som genomförs av Skanska AB är generalentreprenader. Vid dessa projekt har beställaren bestämt hur utförandet skall ske i detalj. De största kraven kommer i regel från beställaren. Utöver dessa krav har Skanska AB egna krav på miljön som måste följas. Innan arbetet på fält startar upprättas alltid en projektplan, i denna beskrivs hur miljöfrågor skall handhavas.

Det är en allmän uppfattning att planering är avgörande för att lyckas med ett projekt, men tid till planering är alltid en bristvara. Tiden ökar inte heller i samband med de allt högre ställda kraven.

Ett bra samarbete är också en viktig del i ett lyckat projekt, ”de gånger man får med sig alla inblandade, att känna och inse att vi gör ett jobb tillsammans, då detta lyckas är det bättre än sex”.

Vid en generalentreprenad med färdiga handlingar är planeringstiden en till tre veckor. Tiden för planering har inte ökat sedan MLS infördes. Den tid som går åt att planera för miljöarbetet är inte speciellt stor ca 2-3 dagar. Tiden beror ofta på vad beställaren kräver och sen är det upp till oss att utföra arbetet på bästa och säkraste sätt. I miljöarbetet ingår det att ta fram blanketter till maskinförare och informera vilka regler som gäller, samt att planera för hur avfallshanteringen skall gå till och kontroll av kemikalier mm.

I dagsläget är det många krav och förordningar som skall följas, eftersom dessa hela tiden förändras och nya tillkommer så hade det varit ohållbart att inte ha ett system för detta. Det tar längre tid idag att genomföra ett projekt efter att MLS infördes, men efter att rutiner har jobbats in så blir det ett hjälpmedel. Inställningen till MLS är en generationsfråga, där de yngre känner sig trygga med systemet medan de äldre inte upplever systemet som ett hjälpmedel, utan mer som en arbetsbelastning.

Den största vinsten med ett MLS är att det minskar risken för potentiella miljökatastrofer.

Hade vi haft samma rutiner då miljöskandalen i Hallandsåsen inträffade som vi har idag, är de mycket sannolikt att skandalen hade kunnat undvikas. Ett MLS är en viktig del i Skanskas marknadsföring. Kortsiktigt på de specifika projekten är återvinning en ekonomisk parameter att ta hänsyn till, det kan sparas en del pengar genom planering av restprodukthantering.

Skanskas miljöarbete har blivit mycket bättre sedan MLS infördes, generellt har miljöarbetet förbättras både hos maskinförare och yrkesarbetare. Förr i tiden var inställningen till

kemikalier m.m. att om de grävdes ner, så var de borta och inte ett problem längre. Tidigare byttes oljan i maskiner genom att släppa ut den på backen, vilket aldrig skulle ske i dagsläget.

Det finns en spridning mellan hur förtrogna de anställda är med MLS. Även här är det en generationsskillnad, de yngre anställda är mer förtrogna med systemet, medan de äldre har betydligt svårare att hantera systemet.

Syftet med MLS är inte bara att kunna använda det för marknadsföring, utan vi har som företag börjat ta mer ansvar för den planet som vi bor på.

Samhället ställer stora krav på miljöarbetet idag, och vi inom Skanska försöker ligga snäppet högre än vad lagen kräver för att vara en förebild utåt. När vi hanterar produkter så som kemikalier har vi blivit försiktigare, finns det någon osäkerhet på en produkt så svartlistas dessa oavsett vad lagen säger. Detta beror på den erfarenhet vi fick då de gick riktigt illa för oss vid Hallandsåsen.

Kemikaliedatabasen är ett bra verktyg för att kontrollera att godkända kemikalier används.

Hittills har de varit svårt att använda kemikaliedatabasen ute på projekten, men eftersom vi skall få snabbare Internetuppkoppling så kommer de nog användas mer. Problemet med kemikalielistorna är att få tid att uppdatera de under projektets gång. Tyvärr används dessa sedan lite och blir till stor del bara pärmmaterial. Kemdatabasen skulle kunna förbättras genom att få in ännu mera produkter, eftersom en hel del fortfarande saknas. Men alla anser inte att kemikalieförteckningen bara är pärmaterial, utan det kan vara ett bra hjälpmedel när man ställer krav på sina underleverantörer att redovisa sina kemikalieprodukter. Frågar man senare om det finns alternativa produkter som kan vara bättre, så inser underleverantören ganska snabbt att kemikalieförteckningen inte bara är ett pärmaterial, utan att det verkligen används.

Generellt är de inte någon större skillnad på kvalitet och pris när det gäller miljövänliga respektive icke miljövänliga. Men i vissa fall klarar inte ersättningsprodukter de krav som ställs och då måste mindre miljövänliga produkter användas. ”Riktigt bra produkter är ofta miljöfarliga”.

Byggvarudatabasen används inte speciellt mycket vid vägbyggen eftersom samma produkter används hela tiden. Vid husbyggnationer har den ett större användningsområde.

Natlikan - miljöbokhyllan och miljöwebben används endast sporadiskt och fyller inte någon större nytta i det dagliga arbetet.