Ekonomiska aspekter av Skanskas miljöledningssystem

EXAMENSARBETE

ANDERS ERIKSSON ERIK LEANDER

Ekonomiska aspekter av

Skanskas miljöledningssystem

HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET

Luleå tekniska universitet

Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Avdelningen för kvalitets- & miljöledning

miljöledningssystem

Economical aspects of Skanskas Environmental system

Examensarbete utfört inom ämnesområdet miljöledning vid Luleå Tekniska Universitet och Skanska Sverige AB, Väg och Anläggning Norr, Distrikt Norrbotten.

Skrivet av:

Anders Eriksson Erik Leander

Luleå den 19 januari 2005 Handledare:

Peder Enoksson, Skanska Sverige AB, Väg och Anläggning Norr, Distrikt Norrbotten

Magnus Svensson, Luleå Tekniska Universitet

Väg och Anläggning Norr, Distrikt Norrbotten. Arbetet motsvarar 10 poäng på

utbildningsprogrammet Miljö- och kvalitetsmanagement vid Luleå Tekniska Universitet.

Under examensarbetets gång har vi fått värdefull hjälp och goda råd av många personer, som alla förtjänar ett stort tack.

Vi vill särskilt tacka Peder Enoksson vår handledare på Skanska för att han hjälpt och stöttat oss i ur och skur. Ett jättetack ska även Rolf Wallin på BDX ha, för den tid och det

engagemang han lagt ner för att hjälpa oss med information angående fordon. Vi riktar även ett tack till Olavi Hedman på Ragn-Sells för de snabba svaren på de otaliga mailen.

exempelvis British Standard (BS7750), European standard (EMAS). Trots att ISO 14 000 serien har funnits på marknaden sedan 1996, finns det lite litteratur och forskning som behandlar dess ekonomiska effekter.

ISO 14001 är en internationell standard för MLS och saknar absoluta krav på miljöarbetet.

Kraven är mer riktade mot organisatoriska frågor, där företagen själva sätter upp sina mål.

Detta examensarbete är utfört vid Skanska Sverige AB, Väg och Anläggning Norr, Distrikt Norrbotten, som är certifierade enligt ISO 14001 sedan år 2000. Examensarbetet omfattar undersökningar av ekonomiska aspekter och mätparametrar samt beskrivning av hur systemet uppfattas av de anställda.

Eftersom det är svårt att se några direkta ekonomiska effekter med miljöarbetet så är det i Skanskas intresse att undersöka detta område. Eftersom ISO 14001 inte har några direkt ekonomiska mätparametrar så vet Skanska endast vad införseln av certifieringen hade för kostnader. Problemet med detta är att det inte går att se vilka ekonomiska effekter som uppstått i senare skede.

Under vissa projekt så uppkommer stora mängder bygg- och rivningsavfall, vilket leder till stora kostnader för Skanska. Byggbranschen är den enda bransch som får lämna osorterat avfall till avfallsanläggningar. Detta leder till valmöjligheter hur hanteringen av avfallet skall ske. Kostnaden per ton för blandavfall är högre än då avfallet fraktionerats ut. I vissa fall då uppkomsten av avfall är låg är det mest ekonomiska valet att inte fraktionera avfallet. Detta på grund av de kostnader som tillkommer i form av extra hyror, utkörningar och hämtningar.

Detta leder dock inte till någon större miljöpåverkan, snarare till en lägre eftersom transporterna minskar då avfallet fraktioneras på avfallsanläggningen.

För att utföra projekt krävs det i regel att det finns arbetsmaskiner som t.ex. schaktmaskiner, lastare, grävmaskiner osv. Arbetsmaskiner är indelade i olika klasser (steg) efter hur miljöanpassade deras motorer är. Eftersom Skanska generellt hyr in arbetsmaskiner från olika entreprenörer så har de möjligheten att kunna välja de mest miljöanpassade arbetsmaskinerna, utan att timkostnaden ändras.

I framtiden finns det möjligheter för Skanska att kunna minska drivmedelsförbrukningen och

emissioner. Detta sker genom utbildning inom Ecodrivning, vilket i och för sig kostar pengar

kortsiktigt, men i långa loppet är det både ekonomiskt och miljömässigt lönsamt.

standards, for example British Standard (BS7750), European Standard (EMAS). Although the ISO 14 000 series has been on the market since 1996, the literature and research regarding its economic effects are limited. ISO 14 001 is an international standard for EMS, and lacks definite demands on the environmental work. The demands are aimed at organizational issues, where the companies themselves set their targets.

This master thesis is carried out at Skanska Sverige AB, Road and production North, district Norrbotten. The company is certified according to ISO 14001 since the year 2000. This master thesis includes studies of economic aspects and measuring parameters as well as a description of how the system is perceived by the employees.

Since it is hard to see any direct economic effects from the environmental work, it is of interest to Skanska to study this area. Since ISO 14001 does not have any direct economic measuring parameters, Skanska only knows the costs of the introduction of the certification.

The problem with that it is not possible to see the economic effects that might have come up in a later stage.

During some projects large amounts of building and demolition waste are produced, which leads to high costs for Skanska. The building trade is the only trade that is allowed to leave unsorted to waste facility. This leads to options regarding how handling of the waste is to be done. The cost per ton for mixed waste is higher than for assorted waste. In some cases when the production of waste is low, the most economic choice is not to sort the waste, because of the costs that add up as extra rents, deliveries and pick ups of the containers. This will not lead to any greater environmental influence, rather the opposite since the transportations are reduced when the waste is sorted at the waste facility.

To carry out projects, machinery is needed, i.e. different tractors, excavators etc. The machines are divided into different classes depending on the environmental influence of their engines. Since Skanska generally leases machinery from different entrepreneurs, they have the possibility of choosing the most environmentally suited machines without changing the cost.

In the future there are possibilities for Skanska to cut back on the fuel consumption and

emissions through training in ecodriving, which will cost in the short run, but in the long run

will be both economically and environmentally profitable.

ABSTRACT V

1.INLEDNING 1

1.1B AKGRUND 1

1.2 P ROBLEMBESKRIVNING 2

1.3 S YFTE 2

1.4 A VGRÄNSNINGAR 2

2 METODBESKRIVNING 3

2.1 V AL AV METOD 3

2.2 D ATAINSAMLING 3

2.2.1 L ITTERATURSTUDIE 3

2.2.2 I NTERVJUER 4

2.2.3 B RAINSTORMING 4

3 TEORI 5

3.1 ISO 14001 M ILJÖLEDNINGSSYSTEM 5

3.2 M ÖJLIGA KOSTNADS BESPARINGAR VIA MLS 6

3.2.1 B YGG - OCH RIVNINGSAVFALL 6

3.2.2 A VFALLS KOSTNADER 7

3.2.3 R EDUCERADE AVFALLSKOSTNADER 8

3.2.4 E NERGIREDUCERING 9

3.2.5 M ATERIAL 11

3.2.6 V INSTER 11

3.3 K OSTNADER FÖR INFÖRANDE OCH ANVÄNDANDE 12

3.3.1 R EVISIONSKOSTNADER 12

3.4 K RITIK MOT ISO 14001 13

3.5 S AMMANSTÄLLNING 13

4 FÖRETAGSBESKRIVNING 15

5 UNDERSÖKNING 17

5.1 Å RLIG KOSTNAD 18

5.2 P ROJEKT U DDEBO 18

5.2.1 A VFALL N ULÄGESKOSTNAD 19

5.2.2 A VFALL JÄMFÖRELSEKOSTNAD 19

5.2.3 A VFALL FRAMTIDSKOSTNAD 19

5.2.4 M ASKINER NULÄGESFÖRBRUKNING 24

5.2.5 M ASKINER JÄMFÖRELSEFÖRBRUKNING 25

5.2.6 M ASKINER FRAMTIDSFÖRBRUKNING 25

5.3 P ROJEKT CIRKULATIONSPLATS H ERTSÖN 26

5.3.3 M ASKINER FRAMTIDSFÖRBRUKNING 27 5.4 P ROJEKT O MBYGGNAD AV SKJUTBANOR MED MILJÖKULFÅNG 27

5.4.1 A VFALL N ULÄGESKOSTNAD 27

5.4.1 A VFALL JÄMFÖRELSEKOSTNAD 28

5.4.2 A VFALL FRAMTIDSKOSTNAD 28

5.4.3 M ASKINER NULÄGESFÖRBRUKNING 29

5.4.4 M ASKINER JÄMFÖRELSEFÖRBRUKNING 29

5.4.5 M ASKINER FRAMTIDSFÖRBRUKNING 30

5.5 I NTERVJUER 30

5.6 S AMMANSTÄLLNING AV PROJEKT 32

5.7 V ALIDITET OCH RELIABILITET 32

6 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 33

7 REFERENSER 35

Bilagor

Bilaga 1 Sammanställning av hyreskostnader för projekt Uddebo Bilaga 2 Sammanställning av tömnings kostnader för projekt Uddebo Bilaga 3 Sammanställning hemtagning Uddebo

Bilaga 4 Sammanställning av kostnader för Träavfall obehandlat och Träavfall behandlat

Bilaga 5 Sammanställning av maskinkostnader för Uddebo projektet

Bilaga 6 Sammanställning av maskinkostnader för cirkulationsplats Hertsön Bilaga 7 Sammanställning av maskinkostnader för skjutbanor

Bilaga 8 Framtida sorteringskostnader

Bilaga 9 Blankett för karakterisering

Bilaga 10 Intervjufrågor

1.Inledning

I detta kapitel presenteras bakgrund, problembeskrivning samt syfte och avgränsningar.

1.1Bakgrund

Under en längre period har människan upptäckt att utsläpp och andra aktiviteter påverkar miljön negativt, men det dröjde länge innan något gjordes för att reducera negativ påverkan.

Det var först i Förenta Nationen (FN) regi som problemet började diskuteras, detta mynnade ut i en konferens i Stockholm 1972. Stockholmskonferensen var den största internationella miljökonferens som anordnades vid den tidpunkten (Ammenberg, 2004).

Under 1980 talet hade miljörörelsen en kraftig uppgång, bland annat genom de europeiska miljöpartierna. Ett genombrott nåddes i den gamla konflikten mellan i- och u-länder genom Brundtland-rapporten. Rapporten kan rankas som en av de allra mest betydelsefulla inom miljöorådet och föreslår ett internationellt arbete i riktning mot hållbar utveckling

(Ammenberg, 2004).

År 1991 så utformade den internationella handelskammaren (ICC) ett miljöprogram för en varaktig hållbar utveckling. Miljöprogrammet innehåller 16 principer vilka utgör grunden för mycket av dagens miljötänkande inom näringslivet. Året därpå hölls en miljö- och

utvecklingskonferens i Rio de Janeiro (UNCED), där handlingsprogrammet Agenda 21 antogs. Detta är ett långsiktigt program fokuserat på miljöhot och fattigdomsproblem.

Programmet innehåller rekommendationer för vårt handlande under det 21:a århundradet (Ammenberg, 2004).

År 1993 så antog Riksdagen Kretsloppspropositionen, denna anger riktlinjer och styrmedel för att nå fram till ett samhälle som tillämpar kretsloppsprincipen, det vill säga principen om slutna materialflöden. Principen innebär att det vi utvinner ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutligt omhändertas. Detta ska klaras av med minsta möjliga resursförbrukning och samtidigt inte skada människor och natur. Samma år, som i ett led av EU:s miljöprogram, antogs förordningen EMAS (Eco Management and Audit Scheme). I programmet betonas företagens roll och ansvar när det gäller att stärka ekonomin och skydda miljön inom EU. EU:s miljöstyrnings- och revisionssystem EMAS trädde i kraft 1995

(GEFO, No date).

År 1994 utvecklade den internationella organisationen för standardisering (ISO) ISO 14000 serien. Uppkomsten av denna serie standarder är baserad efter behovet som uttrycktes på UNCED konferensen i Rio de Janeiro 1992. ISO hade åstadkommit stor framgång med att motivera organisationer till ett systematiskt kvalitetsarbete med kvalitetsstandarden ISO 9000.

UNCED hade därför en vision om att ISO 14000 serien skulle vara uppbyggd på ett liknade sätt. I september 1996 publicerades den första versionen av ISO14000 serien. Detta ledde till att ISO 14000 blev ett kännetecken för miljöledningssystem (MLS). MLS föreskriver

bestämmelser som innefattar organisationsstruktur, ansvar, praxis, rutiner, processer och resurser (Bansal & Bogner, 2002).

I dagsläget finns en rad olika certifierbara MLS standarder enligt Bansal & Bogner (2002),

exempelvis British Standard (BS7750), European standard (EMAS).

Trots att ISO 14000 serien har funnits på marknaden sedan 1996, finns det lite litteratur och forskning som behandlar dess ekonomiska effekter (Bansal & Bogner, 2002). Detta

examensarbete är utfört vid Skanska Sverige AB, Väg och Anläggning Norr, Distrikt Norrbotten, som är certifierade enligt ISO 14001 sedan år 2000.

1.2 Problembeskrivning

Eftersom ISO 14001 inte har några direkta ekonomiska mätparametrar så vet Skanska endast vad införseln av certifieringen har för kostnader. Problemet med detta är att det inte går att se vilka ekonomiska effekter som uppstått i senare skede. Ett annat problem inom detta område är att vissa delar är svåra att värdesätta, t.ex. reducering av potentiella miljökatastrofer och konkurrensfördelar.

Eftersom det är svårt att se några direkt ekonomiska effekter med miljöarbetet, så är det i Skanskas intresse att undersöka detta område.

1.3 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att studera vilka ekonomiska aspekter Skanskas

certifierade miljöledningssystem omfattar och bestämma huruvida effekterna är positiva eller negativa. Arbetet syftar även till att ge förslag på ekonomiska mätparametrar i Skanskas miljöledningssystem, samt att ge en helhetssyn på hur systemet fungerar.

1.4 Avgränsningar

Undersökningen kommer endast att omfatta Skanska Sverige AB, Väg och Anläggning Norr, Distrikt Norrbotten, eftersom de är beställare av examensarbetet. Skanska AB har gjort en central certifiering över hela Sverige, detta har medfört att det inte går att beräkna vad kostnaden för Väg och Anläggning Norr distrikt Norrbotten uppgick till. Reducering av potentiella miljökatastrofer och konkurrensfördelar är för komplex för att medtagas i detta arbete. Inga beräkningar har gjorts på maskiner som använts mindre än 40 timmar. Detta för att minska ner antalet maskiner till en rimlig nivå.

2 Metodbeskrivning

Detta kapitel beskriver vilka metoder som använts för att nå det uppställda syftet.

2.1 Val av metod

Inom samhällsvetenskapen finns det två olika metodiska angreppssätt. Detta görs med utgångspunkten från den information vi undersöker – mjukdata eller hårddata – och det talas då om kvantitativa och kvalitativa metoder. Den viktigaste skillnaden mellan dessa metoder är användningen av siffror och statistik. Metodvalet bör därför göras utifrån sådan kunskap och med utgångspunkten i frågeställningen som kommer att studeras (Holme & Solvang 1997).

Kvalitativa metoder innebär en ringa grad av formalisering. Metoden har primärt syfte att skapa förståelse för olika fenomen. Men det ligger inte i intresse att pröva om informationen har generell giltighet. Det centrala blir istället att samla olika informationer för att få en djupare förståelse av det problemkomplex som studeras, och även att kunna beskriva helheten av sammanhanget som detta inryms i (Holme & Solvang 1997).

Denna metod används i form av intervjuer för att ta reda på hur miljöledningssystemet fungerar i den dagliga verksamheten och få en bild över den tid det tar att arbeta med miljöfrågor i enlighet Skanskas rutiner.

Den kvantitativa metoden är mer formaliserade och strukturerade än den kvalitativa och är i långt större utsträckning präglad och kontrollerad från forskarens sida. Den definierar vilka förhållanden som är av särskilt intresse utifrån den frågeställning som valts. Metoden avgör också vilka svar som är tänkbara. Uppläggning och planering kännetecknas av selektivitet och avstånd i förhållande till informationen. Allt detta är nödvändigt för att genomföra

formaliserade analyser, göra jämförelser och pröva om resultaten gäller alla de enheter som uttalat sig. Statistiska mätmetoder spelar en central roll i analysen av kvantitativ information (Holme & Solvang 1997).

Denna metod används vid insamling och analys av ”hårddata” så som priser från leverantörer och sammanställning av fakturor från de specifika projekten.

2.2 Datainsamling

Datainsamlingen har baseras på den litteraturstudie som är gjord, samt i samråd med Peder Enoksson, kvalitet, miljö och arbetsmiljö (KMA) samordnare inom distriktet. Efter

litteraturstudien kommer data att samlas in från de berörda områdena inom Skanska. För att få uppslag till mätparametrar så användes brainstorming som ett komplement till

litteraturstudien.

De metoder som användes för insamling av informationen baseras på intervjuer av personal på Skanska och andra intressenter exempelvis BDX, Ragn-Sells, litteraturstudie samt studier av projekt dokumentation.

2.2.1 Litteraturstudie

En litteraturstudie innebär som namnet antyder en studie av tidigare publicerad litteratur inom det angivna området. En litteraturstudie har genomförs för att få en ökad förståelse för

problemområdet. Det enklaste och dessutom mest givande sättet att finna litteratur inom det

fastställda området är att gå till referenslistan i de första böckerna som hittas. Även kontakt

med lärare, handledare och andra personer som kan tänkas ha kunskap i ämnet och eventuellt ha tips på litteratur och sökvägar (Svenning, 1999).

Löpande under examensarbetets gång har litteraturstudier genomförts. För att få en bättre överblick över Skanskas arbetssätt så lästes de dokument som innefattas av MLS i

verksamhetssystemet, ”Vårt Sätt Att Arbeta” (VSAA).

För sökning av litteratur som passar in i studien har det nationella biblioteksdatasystemet Lucia används, Svenska nationell samkatalog Libris samt Science Direct och Rilex.

För att hitta mätparametrar så studerades dokumentation från avslutade projekt. Att endast avslutade projekt studerades berodde på att all dokumentation var samlad.

2.2.2 Intervjuer

Enligt Lantz (1993) kan intervjuer delas in i två huvudgrupper, öppna intervjuer och strukturerade intervjuer. Beroende på vilken typ av intervju som används så kan resultatet variera. Det är därför viktigt att göra ett väl motiverat och noggrant val av metod. Den öppna intervjun bygger på öppna frågor där respondenten beskriver deras bild av verkligheten. Det datamaterial som denna typ av metod ger är en subjektiv bild av individens erfarenheter, dvs. denna metod kan vara bra att använda för att försöka förstå hur och på viket sätt den sociala verkligheten är konstruerad och ordnad ur respondentens perspektiv. Den

strukturerade intervjun bygger däremot på frågor som formulerats i förväg. De kan även i vissa fall innehålla färdiga svarsalternativ. Detta leder till att de ska ge svar på respondentens uppfattning eller upplevelse av i förväg bestämda fenomen eller begrepp.

För att kunna göra en mätning av de mera kvalitativa mätparametrarna intervjuade vi berörda personer på Skanska. Den metod som användes var öppna intervjuer, detta på grund av det uppställda syftet. De frågeställningar som vi sökte svar på beskrivs i bilaga 10.

Intervjuerna genomfördes med produktionschefer, kalkylatorer och projektingenjör inom Skanska. Detta för att få en så heltäckande bild över hur MLS används under ett projekts olika faser.

2.2.3 Brainstorming

Brainstorming är ett sätt att få fram många och okonventionella idéer. Idéerna kan också

kombineras och vidareutvecklas. Det sätt som användes var att alla förslag antecknades på ett

blädderblock och sedan valdes de realistiska förslagen ut. Detta för att komma fram till vissa

ekonomiska effekter som kan uppkomma på grund av MLS (Karlsson & Marttala 1999).

3 Teori

I detta kapitel beskrivs miljöledningssystemet ISO 1400. Vidare redovisas tänkbara kostnader och kostnadsbesparingar som kan beaktas vid företag som arbetar med ISO 14001.

3.1 ISO 14001 Miljöledningssystem

ISO 14000 är en serie standarder i vilken ISO 14001 ingår i. ISO 14001 är den standard som behandlar de krav som ställs på en organisation för att bli certifierad. ISO 14001 är en internationell standard för MLS och saknar absoluta krav på miljöarbetet. Ett praktiskt exempel är att standarden inte ställer några krav på hur mycket eller vilken typ av energi ett företag som vill bli certifierad får använda. Kraven är mer riktade mot organisatoriska frågor, och låter företagen själva sätta upp sina mål (Ammenberg, 2004).

Enligt Söderstedt et al (1997) är standarden uppbyggd kring fem huvudkapitel:

 Miljöpolicy

 Planering

 Införande och drift

 Kontroll och korrigerande åtgärder

 Ledningens genomgång

I fjärde kapitlet (kontroll och korrigerande åtgärder) finns ett antal underrubriker kallade system- eller kravelement. Varje kravelement innehåller ett antal ”skallsatser”, vilka måste uppfyllas för att systemet skall kunna bli certifierat (Ammenberg, 2004). Då dessa är

uppfyllda måste företaget godkännas av en tredjepart som granskar systemet. Denna tredjepart måste i sin tur vara ackrediterad av styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDACK). Då företaget blivit certifierat ingår årliga revisioner av systemet (Söderstedt et al., 1997).

Enligt Bansal & Bogner (2002) ska ett effektivt MLS bidra till två saker. För det först skall det finnas vägar till hur företaget ska kunna minska sin miljöbelastning samtidigt som kostnaderna ska minska eller produktiviteten öka. För det andra ska miljöeffekterna

samordnas för att uppnå en effektivare organisation. De faktorer som det är troligt att ett MLS leder till är processeffektivisering och förbättrad avfallshantering, vilka är direkt relaterade till minskade kostnader. Förespråkare för MLS menar att minskningen av dessa kostnader ofta överstiger kostnaderna för införandet av systemet. Detta leder till en ”win-win situation” för både företaget och miljön som kan beskrivas med att god ekologi är lika med god ekonomi.

Således finn det å andra sidan kostnader för införande och drift av ett MLS, å andra sidan

finns det vinster med denna typ av system.

3.2 Möjliga kostnads besparingar via MLS

Enligt Termen (1995) & Babakri et al (2003) kan ISO 14001 leda till minskade

avfallsmängder och energianvändning samt i vissa fall billigare material. Dessa tre effekter redovisas närmare nedan.

3.2.1 Bygg- och rivningsavfall

I Norrköpings kommun genomfördes 1997 ett antal plockanalyser på olika fraktioner av bygg- och rivningsavfall. Tabell 3:1 visar procenten av de olika fraktionerna som finns i blandavfall.

Tabell 3:1

Medel sammansättning av bygg- och rivningsavfall baserat på plockanalyser. Tabellen visar vilka mängder av fraktioner som förekommer i osorterade bygg- och rivningsavfall.

Fraktion Brännbart osorterat bygg och rivningsavfall [%]

Trä 28,7

Plast 9,6

Övrigt brännbart 28,6

Organiskt material 3,2

Metall 8,2

Övrigt icke brännbart 21,5

Stoft 0,2

(Åslund, 2000)

3.2.2 Avfalls kostnader

För att ta hand om avfall på ett korrekt sätt uppkommer en rad kostnader för deponering, se tabell 3:2 och 3:3. Kostnader tillkommer även för utställning, hemtagning och hyra av container, se tabell 3:4 och 3:5.

Tabell 3:2. deponeringskostnader till Ragn-Sells

Kontroll och eller besiktning av allt inkommande material sker vid lossning. Leveranser som ej godkänns och behöver separerat omhändertagande kommer att faktureras motsvarande merkostnad för separat hantering och kvittbilvning. Avfallslämnaren är ansvarig för deklaration av avlämnat avfall.

Om avvikelse framkommer vid kontroll/besiktning kommer leveransen att omklassas på avfallslämnarens bekostnad.

Ragn-Sells Anläggning Kostnad: kr / ton Osorterat avfall innehållande FA 3300

Osortert avfall 1000

Gips 70

Oarmerad betong och tegel 70

Armerad betong 390

Asfalt 150

Jord 150

Sten 150

Metall 0

Glas 920

Brännbart 770

Behandlat trä 440

Obehandlat trä 385

Organiskt material 500

Övrigt icke brännbart 1012

Stoft 1000

(Hedman, 2004)

Tabell 3:3. Kostnader för deponering vid Sunderbyns avfallsanläggning

Vid (av transportören) felaktig angivelse av avfallsslag klassas avfallet som osorterat avfall (Industriavfall och verksamhetsavfall för sortering)

Sunderbyns avfallsupplag Kostnad: kr / ton

Osortert avfall 1000

Betong,tegel mm mineraliskt material 520

Krossad betong 0/100 400

Armerad betong 600

Material för vägkonstruktion 400

Jordmassor 400

Avtäckning sten och stubb 400

Metaller 100

Trä 400

Brännbart 700

(Taxa för Sunderbyns avfallsanläggning 2004)

1

Stoft består av damm som uppkommit vid bygg- och rivningsarbeten, detta går inte att sortera och skickas

därför iväg som osorterat avfall (Söderström, 2004).

Tabell 3:4. Kostnader för containrar.

Prisuppgifterna är exklusive moms. I detta fall är det priset till tipp för brännbart avfall.

(Luleå Kommunala Renhållnings AB, 2004).

Tabell 3:5. Omkostnader för containrar.

Prisuppgifterna är exklusive moms. I detta fall är det priset till tipp för brännbart avfall

Ragn Sells Pris

Container 8 kbm Container 22 kbm

Utkörning 500 780

Hämtning 620 960

Brännbart 770 770

Hemtagning 320 0

Hyra/månad 320 880

(Hedman, 2004).

Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, NFS (2004:10)

Från och med den 1 januari 2005 träder nya bestämmelser i kraft gällande deponering och mottagning av avfall. Innebörden av denna föreskrift innebär i korthet:

 Förbud mot deponering av organiskt avfall

 Krav på avfallsproducenten att karaktärisera avfall som skickas till deponering (restavfall).

 Ökade krav på sortering av avfall innan deponering.

 Producentansvarsmaterial måste utsorteras.

 Ökade krav på avfallstransporter och att utsorterade avfallsslag transporteras åtskilda.

 Det åligger deponiägaren att kontrollera transporttillstånd.

Syftet med dessa nya bestämmelser är att öka kunskapen om vilket avfall som deponeras, detta för att minska miljöpåverkan och mängderna avfall som går till deponi (Luleå Kommun, 2004). Denna förordning kommer inte att bidra till inskränkningar i dagens regler om att leverera osorterat byggavfall till Sunderby avfallsanläggning. Eftersom blandavfallet sorteras på avfallsanläggningen, så sorteras den deponibara fraktionen ut och all klassificering sker på avfallsanläggningen av dess personal (Peter Åker).

3.2.3 Reducerade avfallskostnader

Företag bör ständigt sträva efter att reducera sina avfallsmängder, då främst miljöfarligt avfall. En minskning kan främst ske via effektivare processer och en övergång till mindre miljöfarliga råvaror/kemikalier. Skriftliga dokument och rutiner för avfallshanteringen bör upprättas. En avfallsplan bör även upprättas med syfte att minska avfallsmängderna och i största möjligaste mån återanvända eller återvinna uppkommet avfall (Termen, 1995).

Det kan finnas mycket pengar att spara genom att utnyttja avfallet bättre. Detta kan ske genom återvinning och återanvändning, eller genom att använda avfallet som bränsle.

Kostnaderna minskar även genom att mindre avfall hamnar på deponi. De få undersökningar som gjorts på företags användning av ISO 14001, indikerar att företag har positiva

erfarenheter av återvinning (Termen, 1995).

Renhållningen Pris

Container 8 kbm Container 22 kbm

Utkörning 160 160

Hämtning 594 695

Hemtagning 90 90

Hyra/månad 200 640

Genom återvinning och reducering av avfall kan företag tjäna pengar. Detta har många företag fångat upp genom ISO 14001. Några bra exempel av företag som har reducerat avfallsmängden och minskat kostnaderna är:

 Företaget Warner – Lambert reducerade avfallsflödet med 34 procent genom en minskning av emballage (avfall). Företaget rapporterade en årlig besparing på en miljon dollar.

 Företaget Ford Motor, St. Louis Assembly Plant, instiftade ett avfallsminsknings program i överensstämde med ISO 14001. Företaget rapporterade en reducering på 35 procent av mängden fast avfall som gick till deponi.

 Företaget Ford Ohios monterings fabrik återvann mer än 2300 ståltrummor efter implementeringen av ISO 14001. Detta skedde år 1997 och ledde till att företaget sparade mer än 15000 dollar (Termen, 1995).

De undersökningar som har utförts, gjordes ett eller två år efter införandet av ISO 14001.

Företagen hade då inte haft så lång tid på sig att utveckla sina system, vilket medförde att undersökningarna inte kunde testa effekten av ISO 14001 avseende återvinningsgrad på ett effektivt sätt (Babakri et al., 2003).

En enkätundersökning gjordes i Japan 1997 på företag som var ISO 14001 certifierade. Denna undersökning påvisade att 69 procent av de svarande företagen hade minskat sina

pappersinköp efter införandet av ISO 14001. Undersökningen visade också att 41 procent av de svarande använde återvunnet material inom företaget. De slutsatser som drogs av denna undersökning var att företags återvinningsförfarande ökade tack vare ISO 14001

certifieringen (Babakri et al., 2003).

3.2.4 Energireducering

Minimering av energianvändningen är ett viktigt steg i anpassning till en miljöanpassad verksamhet. Företag bör därför se över nuvarande energiförbrukning och sätta upp mål inför framtiden. För att förbättra möjligheterna av effektivare energianvändning kan en besiktning utföras och därefter upprätta en handlingsplan. Denna bör innefatta belysning i kontor och arbetslokaler, ventilation, val av data- och annan typ och kontorsutrustning, övrig el-

förbrukande utrustning (maskiner etc.), byggnaders konstruktion och standard, möjligheter att koppla sensorer till belysning etc. (Termen, 1995).

Minskning av energi kan ske genom t.ex. sätta upp rörelsedetektorer, som släcker ljuset när ingen befinner sig i lokalerna. Andra sätt är att sätta in energisnålare lampor och lysrör.

Rätt inställd ventilation kan också spara energi och förbättra inomhusklimatet (Termen,

1995).

EcoDriving

EcoDriving är ett utbildningspaket som innehåller de senaste rönen om energibesparing och faktorer som påverkar ett ekonomiskt körsätt. Materialet har tagits fram av Sveriges

Trafikskolors Riksförbund i samband med bland annat Vägverket och Energimyndigheten.

Miljöpåverkan från lastbilar och arbetsmaskiner är en av Skanska Sveriges och

byggindustrins betydande miljöaspekter, eftersom dessa medför stora utsläpp av avgaser såsom växthusgasen koldioxid. I framtiden kommer det att bli ett krav för anställda inom Skanska Sverige AB att ha genomgått utbildning i EcoDriving. Detta för att minska utsläpp av växthusgaser samt att även kunna ställa dessa krav på underentreprenörer. Sparsam

körning är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att minska utsläpp och bränsleförbrukning. För att köra sparsamt gäller det att använda växelspak och gaspedal på ett medvetet sätt, samt att ha rätt varvtal och en god framförhållning i sitt körsätt.

Att köra sparsamt handlar inte om att köra sakta, tvärt om så kör de flesta med en högre snitthastighet när de lärt sig tekniken. Arbetsmaskinernas kapacitet sjunker inte heller för dem som gått utbildningen, utan den ligger på samma nivå eller är till och med högre.

EcoDriving är inte bara ett sätt för att minska bränsleförbrukning, utan det ger även andra positiva effekter:

 Mindre slitage och skador på fordon och däck, vilket innebär lägre kostnad för service och underhåll.

 Lugnare körstil och mindre stress, vilket har en positiv inverkan på trafiksäkerheten,

 Bättre arbetssituation för förarna, då företaget bryr sig om de anställdas välbefinnande.

 Bättre kunskaper om trafik och miljö.

En förutsättning för att EcoDriving skall ska fungera är att en uppföljning av

bränsleförbrukningen sker både före och efter utbildningen. Uppföljningen utgör grunden för att kunna utläsa förbättringar och för eventuell bonus eller vinstdelning. Det har visat sig att personer som genomgått utbildningen i EcoDriving och som följer upp sin bränsleförbrukning kör mer bränslesnålt än motsvarande utbildade personer där ingen uppföljning har gjorts (Skanska Sverige AB, 1).

Miljödiesel

Vid jämförelse mellan diesel MK1 och EcoPar- miljödiesel innebär den senare att mängden kväveoxider (NO

) minskar med 8 %, partiklar och kolmonoxid (CO) minskar med 28%

respektive 27 %, samt att kolväten (HC) minskar med 76 %. EcoPar är inte klassat som farligt gods, detta tack vare de låga riskerna för miljö och hälsa. EcoPar är därför lämpligt att

använda vid särskilt känsliga miljöer eftersom den inte har några giftiga effekter på vattenlevande organismer.

EcoPar uppfyller den amerikanska standarden för dieselolja (ASTM D975), och kan därför

användas i motorer, brännare och fordon där dieselolja används idag. EcoPar har bättre

smörjegenskaper vid alla driftsförhållanden än dieselolja MK1 (Skanska Sverige AB).

Vägverkets miljökrav

Vägverket har satt upp egna miljökrav vid upphandling av projekteringsuppdrag och

entreprenader. De grundkrav som ställs på arbetsmaskiner, är att maskiner av årsmodell 1995 och senare som används i entreprenad skall vara CE-märkta. Med ålder avses motorns ålder vid närmast föregående årsskifte.

Kraven för dieseldrivna arbetsmaskiner har klassats in i tre olika kategorier:

 Grön: Uppfyller minst emissionskraven motsvarande EU/USA steg 1.

 Gul: Arbetsmaskiner ≤ 12 år och uppfyller ej emissionskraven motsvarande EU/USA steg 1.

 Röd: Arbetsmaskiner > 12 år (Vägverket, 2001).

För arbetsmaskiner som uppfyller kraven enligt grön klass utbetalas bonus per debiterbar godkänd timma. Arbetsmaskiner som uppfyller kraven enligt gul klass utgör basnivå vid ersättningsreglering. Ingen bonus eller avdrag regleras för arbetsmaskiner i denna klass. För maskiner som klassas som röd görs ett avdrag per debiterbar timma, se tabell 3:2 (Vägverket, 2001).

Tabell 3:6

Dieseldrivna arbetsmaskiner

Motorstyrka

Grön (kr/timme)

Gul (kr/timme)

Röd (kr/timme)

37 - 75 kW + 20 0 - 20

76 - 130 kW + 25 0 - 25

> 131 kW + 40 0 - 35

(Vägverket)

3.2.5 Material

Enligt ISO14001 skall det framgå vilka rutiner företaget har i avseende på inköp av råvaror, material och övrig utrustning. Det ska även framgå hur företaget avser att förbättra sina inköp ur miljösynpunkt samt vilka som är ansvarig för respektive inköpsområde (Termen, 1995).

Vid inköpen av material, råvaror och övrig utrustning bör man rutinmässigt beakta miljöaspekterna. Vid osäkerhet hur miljön påverkas av en viss produkt ska leverantören kontaktas. Det är lika viktigt att väga in miljöaspekterna vid utvärdering av produkter, som det är att ta hänsyn till kvalitet, pris och leveransvillkoren (Termen, 1995).

En produkt ska generellt under sin livstid ge upphov till så liten miljöpåverkan som möjligt.

Produkter bör helst kunna återanvändas efter slutanvändning i någon annan funktion, om inte det går bör det vara biologiskt nedbrytbart (Termen, 1995).

3.2.6 Vinster

Genomsnittet för företags årliga vinst på grund av införande av MLS är cirka 972 000 sek.

Stora skillnader finns dock om hänsyn tas till företagets storlek. För små företag är

medelvinsten cirka 130 000 sek, medelstora företag har i genomsnitt en årlig vinst på cirka

640 000 sek. Stora och medelstora företag har i genomsnitt en återbetalningstid på 2,2 år,

vilket gör att MLS är intressant ur en rent ekonomisk synvinkel. Återbetalningstiden skiljer

sig dock beroende på företagens storlek. Små företag har dock en återbetalningstid på ca 11

år. Även i dessa beräkningar bör betraktas som uppskattningar eftersom endast sex procent av

företagen i undersökningen mäter vinster, 47 procent gjorde en uppskattning och de

resterande 47 procenten svarade inte på frågan eftersom de inte kunde kvantifiera ekonomiska vinster från deras MLS (Hamschmidt & Dyllick, 2002).

År 1998 införde Jutras division of Meridian Magnesium Inc ISO 14001 till en kostnad av 45.000 dollar. Strax efter införandet rapporterades en besparing på ca två miljoner dollar.

Företaget reducerade dess användning av elektricitet, naturgas och smörjmedel. Detta medan de producerade mindre fast avfall och förorenat vatten (Bansal & William, 2002).

3.3 Kostnader för införande och användande

Kostnader kan delas in i olika typer av kostnader så som driftkostnader, certifieringskostnader och årliga kostnader. Det är stor skillnad mellan olika typer av företag och hur stora dessa kostnadsposter är. Den totala kostnaden för små företag (1-49 anställda) var i genomsnitt 541 000 sek. Medelstora företag (50-249 anställda) har en genomsnittlig kostnad på 896 000 sek och stora företag (250 anställda) har en kostnad på 3 113 000 sek. Den relativa kostnaden per anställd och arbetad timme varierar från 31 000 sek i små företag till 3000 sek i stora företag.

Sanningshalten i denna undersökning är dock låg. Endast 19 procent av företagen som undersöktes mätte deras interna kostnader och endast 11 procent beräknade deras drifts kostnader. Detta medför att dessa siffror endast kan betraktas som uppskattningar (Hamschmidt & Dyllick, 2002).

3.3.1 Revisionskostnader

Revision av ett MLS kan delas in i tre olika typer, förstaparts-, andraparts och tredjeparts revision. Förstapartsrevision är vad som brukar kallas intern miljörevision, det innebär att företaget egen personal utför revisionen förutsatt att de är oberoende i förhållande till revisionsobjektet. En intern revision görs av en person som har lämplig utbildning och erfarenhet. Detta för att kunna arbeta vidare och ständigt utveckla sitt MLS och se till att det krav som ställs upp verkligen följs.

Andrapartsrevision innebär att ett icke auktoriserat företag gör en revision. Detta kan

exempelvis vara vid upphandlig av större affärer och andra liknande händelser där de kan vara idé att revidera det ena eller andra företaget.

Tredjepartsrevisioner utförs av ett oberoende (tredje part) auktoriserat revisionsföretag. Varje år måste ett certifierat företag genomgå igenom minst en tredjepartsrevision

(Almgren & Brorson, 2003).

Detta medför kostnader på ca 16000 – 17000 kr per revision. Tiden för en revision uppgår till

ca 1 – 1,5 mandagar (Holm 2004).

3.4 Kritik mot ISO 14001

ISO 14001 framställs ofta mycket positivt ur en ekonomisk synvinkel, men alla företag har inte mottagit standarden med entusiasm. Den 31 december 2000 var 22.000 organisationer i 98 länder certifierade enligt ISO 14001. Många företag hade valt att fördröja eller rent av att avstå från certifiering. Den signifikant ekonomiska förtjänsten som uppnåddes av Jutras division of Meridian Magnesium har inte uppnåtts av många liknande företag. De flesta analyser som gjorts på ISO 14001 försöker övertyga läsaren om att systemet är någon form av patentlösning för att nå sänkta kostnader, ökad konkurrenskraft och högre vinster.

Enligt Bansal & Bogner (2002) finns det fyra anledningar till att vara kritisk mot vinster som sägs bero på införandet av MLS.

 Intäkter och kostnader av ett företags totala miljöarbete är sällan summerade.

 Ses bara en ”win-win” situation vid en viss punk leder inte de till en förklaring för chefer hur systemet ska vara uppbyggt för att producera liknade återkommande resultat.

 Omfattningen av en miljöeffekt för en given produkt eller fabrik är ofta större och mer komplex än bara sett till de avfall som produceras. Då mätningar skett mot striktare standarder som ser till de totala miljöeffekterna är dessa mål mycket svårare att identifiera.

 Hur stort MLS som ett företag inför kommer de oundvikligen att exponera sig för miljörisker och eventuellt påverka miljön. Kostnaden för eventuella saneringar kan då leda till ekonomiska svårigheter istället för att reducera dessa.



3.5 Sammanställning

En överblickande bild över vilka kostnader respektive kostnadsbesparare som kan uppkomma för företag som är certifierare enligt ISO 14001 beskrivs i tabell 3:3.

Tabell 3:3.

Ekonomiska effekterna från ISO 14001.

Kostnader Kostnads besparingar

 Löner

 Tredjepartsrevision

 Inneffektivare processer

 Material

 Avfall

 Energi

 Effektivare processer

 Material

2

Inneffektivare processer kan leda till ökade kostnader, om processen kan effektiviseras pga. ISO 14001så blir den en kostnadsbesparare.

3

Material kan vara dyrare pga. att det är miljövänligt, men kan i vissa fall leda till att företaget söker

noggrannare vad som finns på marknaden och kan då finna billigare material än de som använts tidigare.

4 Företagsbeskrivning

Skanska grundades i Sverige 1887 och är i nuläget ett av världens ledande byggföretag, de är verksamma inom byggrelaterade tjänster och projektutveckling i ett femtiotal länder. Till koncernens huvudmarknad räknas Sverige, Danmark, Finland och USA. Skanska omsätter årligen omkring 80 miljarder kronor och har cirka 45 000 anställda. Skanskas verksamhet omfattar allt från projektering och byggande till service och underhåll, det vill säga arbeten under byggverksamhetens långa livscykel. Skanska utvecklar allt större kompetens och erfarenhet av miljöanpassning från ide – och projektfasen till byggande, driftunderhåll samt slutlig rivning och återvinning av byggnadsverken. En viktig del av arbetet för Skanska är att utveckla sitt miljöledningssystem, för att kunna kartlägga verksamhetens betydande

miljöaspekter som utgångspunkt för att utarbeta mål samt styra och följa upp verksamheten.

Detta har genomförts i stort sett vid alla enheter inom Skanska under åren 1998-99 (Skanska hållbarhetsredovisning, 2003).

Skanska väg och anläggning norr, distrikt norrbotten bygger och underhåller vägar, järnvägar och broar. Kunderna består av Vägverket, Banverket, Luftfartsverket, kommuner och

kommunala bolag. En nästan lika stor del av kundkretsen är det privata näringslivet (VSAA).

5 Undersökning

Detta kapitel är uppdelat utifrån de tre projekt som beskrivs här: Uddebo, cirkulationsplats Herstön och ombyggnad av skjutbanor med miljökulfång, i dessa projekt beskrivs

nulägeskostnaden, jämförelsekostnaden och framtidskostnad (se figur 6:1). Vidare så

redovisas den årliga kostnaden för att driva Skanska Sverige AB, Väg och Anläggning Norr, Distrikt Norrbotten. MLS. Slutligen så presenteras en sammanfattande intervju om hur MLS:et fungerar och attityder hos de anställda.

Figur 6:1. Den årliga kostnaden är beräknad på kostnad för revisioner och lönekostnad för personal som arbetar med MLS. Jämförelsekostnad är en tänkt kostnad som sedan jämförs med den faktiska kostnaden i projektet. Den är beräknad på den kostnad som torde uppkomma om Skanska inte hade haft något miljötänkande och endast uppfyllt lagkrav. Nuläget är den faktiska kostnaden som

uppkommit vid det aktuella projektet. Framtiden är en beräkning på vad kostnaden skulle kunna ha blivit om mer miljövänligare val hade gjorts i projektet.

Jämförekostnad

Nuläge

Framtiden

Årlig kostnad

5.1 Årlig kostnad

Enligt Lars Björklund, utvecklingschef på Skanska Sverige AB, så uppgår den årliga kostnaden för distrikt Norrbotten till 100 000kr (detta för hela VSAA

). Denna kostnad innefattar personal och datasystem. Det bör tilläggas att detta endast är en grov beräkning eftersom det inte finns några exakta siffror på vad denna kostnad är. Enligt Peder Enoksson så uppgår lönekostnaden för MLS samt kostnader för interna revisioner av MLS i distriktet till ca 61000 kr per år.

Kostnad för tredjeparts revisioner

Det är DNV som gör tredjepartscertifieringarna åt Skanska Sverige AB och alla underliggande distrikt. Kostnaden för distrikt Norrbotten är ungefär 5000 - 10 000/år (Lars Björklund).

Kostnad för miljöutbildning

Kostnad för material för den interna miljöutbildningen som Skanska har för alla sina anställda är ca 250 kr /person (Lars björklund). Det bör tilläggas att varje anställd skall ha genomgått denna utbildning och den räcker än så länge livet ut. År 2004 har ingen miljöutbildning arrangeras på Skanska väg och anläggning, distrikt Norrbotten (Peder Enoksson).

5.2 Projekt Uddebo

Skanska har byggt om Uddebo avloppsreningsverk åt Luleå kommun, Tekniska förvaltningen.

Projektet omfattade ombyggnad av mottagningsprocess - och maskinutrustning, tillbyggnad för ventilation, - vs, - styr- och övervakningsutrustning. Ombyggnaden innefattade

personaldel, högspänningsrum, driftlabbrum i maskinrummet samt ändring av infart och grind.

Entreprenaden var en utförande entreprenad mellan Skanska och Luleå kommun.

Beräknad byggstart var satt till 2003-11-17 och färdigställande 2004-06-23, mark 2004-08-30 (projektpärm Uddebo).

Enligt Roland Wiklund produktionschef för Skanska så tog Uddebo projekt 11 månader att slutföra.

4

Skanska Sverige AB´s verksamhetssystem, vilket inrymmer ISO 14001. Systemet är helt nätbaserat och

digitalt.

5.2.1 Avfall Nulägeskostnad

Med avfall nulägeskostnad menas den faktiska kostnad som uppkom vid projekt Uddebo.

Denna kostnad är beräknad på de fakturor som Ragn-Sells skickat till Skanska. Kostnaden är beräknad på kostnad/ton enligt tabell 5.1. Hyreskostnaden är beräknad som ett genomsnitt under hela projektets gång (11 månader). Tömningskostnaderna och hemtagningskostnaderna är beräknade på antalet hemtagningar och tömningar. Sammanställning av dessa kostnader redovisas i tabell 5:3. För utförligare beräkningar se bilaga 2 och 3. Farligt avfall är inte medtaget eftersom det är lag krav på att detta ska sorteras separat.

Tabell 5:3. Avfall och kostnader som uppkom vid projektet Uddebo.

Fraktion Ton Kostnad / ton

Genomsnittlig

hyreskostnad Tömningskostnad Hemtagning Summa

Blandavfall 19,7 1000 5296 7794 1640 34430

Träavfall obehandlat 10,1 402 5296 4000 1720 11476

Träavfall behandlat 17,0 420 5296 6675 740 19851

Blandskrot 15,4 0 5296 808 2820 8924

Totalt: 62,2 21184 19277 6920 74681

(Faktura pärm P-Ö. Projekt Uddebo)

5.2.2 Avfall jämförelsekostnad

Jämförelsekostnaden är den kostnad som skulle uppkomma om inte något miljötänkande hade funnits. I detta fall skulle det leda till att ingen sortering hade skett. Den kostnad som detta skulle innebära vid projekt Uddebo beskrivs i tabell 5:4.

Tabell 5:4. Kostnad om ingen fraktionering skett under Uddebo projektet.

Beräkningarna i tabellen är gjorda på samma sätt som tabell 5:3.

Fraktion Ton Kostnad / ton

Genomsnittlig

hyreskostnad Tömningskostnad

Hemtagnings

kostnad Summa

Blandavfall 62,2 1000 21184 19277 6920 109 580

5.2.3 Avfall framtidskostnad

Skanskas blandavfall på Uddebo uppgick till 19,65 ton. Enligt tabell 3:2 så innehåller

blandavfall olika fraktioner som går att sortera ut. Tabell 5:5 är en tillämpad variant av tabell 3:2, skillnaden är att trä och metall redan var utsorterat på Uddebo.

På grund av naturvårdsföreskrifter NFS 2004:10 (se kap 3.2.1) måste de avfall som avses att deponeras uppfylla de krav som NFS 2004:10 ställer. Det innebär i detta fall, övrigt icke brännbart (se tabell 5:5) måste genomgå en grundläggande karakterisering som ska innehålla uppgifter om föjlande:

 Avfallets ursprung och avfallsproducentens identitet.

 Viken eller vilka processer som givigt upphov till avfallet.

 Vilken behandling avfallet genomgått enligt 14§ förordningen (2001:512).

 Avfallets sammansättning och dess utlakningsegenskaper.

 Avfallets lukt, färg och fysikaliska form.

Dessa uppgifter skall sammanställas och skickas in till ansvarig person på respektive kommun där beslut om godkännande tas, därefter kan leverans ske till avfallsanläggningen.

För vidare information hur dessa uppgifter skall sammanställas se bilaga 9 eller Luleå

kommuns hemsida. Om blandavfall lämnas till avfallsanläggningen så berörs inte detta avfall

av dessa föreskrifter. Det blir istället avfallsanläggningen som blir skyldig att sortera och sedan karakterisera den fraktion som skall deponeras.

Tabell 5:5. Andelen fraktioner som finns i blandavfall.

Fraktion % Vikt (ton) Kostnad/ton (kr)

Plast 16,98 3,3 0

Övrigt brännbart 35,98 7,1 770

Organiskt material 10,58 2,1 500

Övrigt icke brännbart 28,88 5,7 1012

Stoft 7,58 1,5 1000

Summa 100 19,7 3282

Procenten för fraktionerna är tagna från Åslund, 2000 .

Kostnaderna för att sortera ut det blandade avfallet som uppkom på Uddebo hade uppgått till 3282 kronor, men då måste även läggas till 11200 kronor för det tidigare utsorterade

materialet (trä och metall). Summan av detta slutar på 14 482 kronor och då har alla fraktioner sorterats ut.

Det har dock inte gått att göra någon exakt beräkning på vad kostnaden skulle ha uppgått till om det blandade avfallet hade sorterats ut. Detta eftersom det inte framgår när avfallet

uppkom. Däremot har beräkningar gjorts på det mest kostnadseffektiva sättet, vid vetskap om när och hur avfallet uppkommer. Detta beskrivs i resterande delen av kapitlet.

I hur stor grad lönar det sig att sortera?

Blandavfall innehåller flera fraktioner som går att sortera ut och fraktionerna blir oftast billigare att lämna ifrån sig. Dock ökar kostnaderna i form av hyra, utkörning och hämtning av container. Eftersom denna kostnad är ganska hög så krävs det stora mängder avfall för att det skall bli lönsamt, se tabell 5:6.a.b.c.

Tabell 5:6.a. Den totala kostnaden för blandavfallet.

Då ingen fraktionering skett.

Fraktion

Kostnad/

ton

Mängd blandavfall (ton)

Genomsnitts Hyra,11 månader

Antalet tömningar

Genomsnittskostnad (tömning)

Total kostnad

Blandavfall 1000 19,7 5296 12 649,5 32790

Tabell 5:6.b. Den totala kostnaden för blandavfallet.

Efter att brännbart material har fraktionerats ut enligt Åslund (2000).

Fraktion

Kostnad/

ton

Mängd blandavfall, utan brännbart (ton)

Genomsnittshyra, 11 månader

Antalet tömningar

genomsnittskostnad (tömning)

Total kostnad

Blandavfall 1000 12,6 5296 8 649,5 23092

Tabell 5:6.c. Den totala kostnaden för brännbart avfall.

Efter att brännbart material har fraktionerats ut enligt Åslund (2000).

Fraktion

Kostnad/

ton

Mängden brännbart i osorterat avfall (ton)

Genomsnittshyra, 11 månader

Antalet tömningar

Genomsnittskostnad (tömning)

Total kostnad

Brännbart 770 7,1 5296 5 649,5 14011

Även om fraktionerna blir billigare att sortera ut så ökar den totala kostnaden på grund av

övriga utgifterna se tabell 5:6. I Uddebo projektets fall så uppgick den totala kostnaden för

blandavfall till 32790 kronor. Hade man i detta fall delat in blandavfall och brännbart i olika

fraktioner så hade slutsumman hamnat på 37103 kronor.

Beräkningarna visar på att om det finns mycket avfall så är det ekonomiskt försvarbart att sortera ut avfall i en brännbar fraktion. Enligt Skanskas minimikrav för miljö så skall brännbart avfall sorteras ut vid projekten då det är möjligt med avseende på platsresurs.

Dessa priser är dock beräknade på Ragn Sells priser från Uddeboprojektet, där vissa fel i fakturor har förekommit. Att beräkningar på genomsnittskostnad har gjorts beror på att storleken på containrar och hyror från dessa inte har gått att urskilja mellan varje fraktion. I vissa fall har det hyrts in mer än en container i månaden för någon fraktion, därför ökar genomsnittskostnaden för hyrorna (se bilaga 1). Detta gäller även genomsnittskostnaden för tömning av containrar (se bilaga 2).

Vid mindre projekt där uppkomsten av avfall inte är så stor är det mer lönsamt att endast använda sig av en blandbar avfallscontainer. Dock bör beaktas att vid uppkomst av betong och tegel bör dessa fraktioner sorteras ut separat på grund av dess höga vikt. Att sortera ut det blandade avfallet är inte mer miljövänligt än att bara ha en blandbar fraktion, detta eftersom sortering av det blandade avfallet sker i senare skede vid avfallsanläggningen.

Tabell 5:7 Vid vetskap om ungefärlig avfallsuppkomst.

Sortering kan leda till en prisminskning eftersom vissa fraktioner är billigare att leverera än andra.

Fraktion Ton

Kostnad / ton

Hyreskostnad / månad

Antalet månader

Utkörning + hemtagning

Hämtnings kostnad

Antal

hämtningar Summa Container 8 kbm

Brännbart 1,5 700 200 1 250 594 1 2094

Blandavfall 1,5 1000 200 1 250 594 1 2544

(Luleå Kommunala Renhållnings AB, 2004)

Vid noggrann planering av avfallsmängder som uppkommer per månad kan prisminskning ske genom fraktionering. Tabell 5:7 visar på att om mer än 1,5 ton brännbart avfall

uppkommer inom en månad så bör det sorteras i en enskild fraktion. Det krävs dock även att minst 1,5 ton blandavfall uppkommer i månaden för att sorteringen skall löna sig. I detta fall där en container brännbart avfall och en container blandat avfall fylldes så blev förtjänsten 450 kronor.

Är uppkomsten av brännbart avfall inte så stort (mindre än 1,5 ton/månad) så att en container kan fyllas på en månad så är det mer ekonomiskt att endast ha blandavfall. Uppkommer dock mer än 1,5 ton (som i detta fall) brännbart avfall så är det ekonomiskt försvarbart att sortera ut detta från det övriga. Detta gäller dock inte enbart brännbart avfall se tabell 5:1 eller 5:2.

Om stora mänger avfall uppkommer kan de vara ekonomiskt att hyra in en större container.

Det finns även skillnader mellan olika aktörer som kan vara värt att tänka på, i tabell 5:8 och

5:9 beskrivs detta.

Priser från Kuusakoski.

Kuusakoski är ett företag som är ledande inom återvinning av metallhaltiga produkter i Östersjöregionen och hör till världens största förädlare och leverantörer av återvunnen metall.

Anlitas Kuusakoski så betalas ej någon hyra, utkörning och hämtning av container för metallskrot, istället så betalar Kuusakoski för det skrot som uppkommer. Vid hyrning av en 38 kubiks container betalar Kuusakoski 600kr/ton för blandskrot (fragskrot). En sådan container rymmer cirka 5 ton fragskrot. Ju större container som tas in desto bättre blir ton priset. De hjälper också till med att visa hur skrotet skall sorteras för att få ut högsta

ersättningen (Eriksson, 2004). Hade man anlitat dessa under Uddebo projektet så hade man fått omkring 9240 kronor i ersättning, istället för som i detta fall betala hyror, tömning och hemtagning av container som uppgick till 8372 kronor. Priset på fragskrot varierar, men har dock legat ganska högt det senaste året.

Priser Stena Gotthard

Stena Gotthard AB är ett av Sveriges ledande återvinningsföretag som tar hand om

näringslivets avfall – i huvudsak järn- och metallskrot, men även rostfritt. Stena har 58 filialer runt om i Sverige Det återvunna skrotet säljs vidare till stålverk, gjuterier och metallsmältverk med höga kvalitetskrav. Stena klarar allt från att klippa ner en hel järnvägsbro till att förädla ny järnråvara. Från att lägga upp hela återvinningssystem för ett företags avfall till att lokalt ta emot små volymer osorterat skrot. De kostnader och intäkter som uppkommer vid anlitande av Stena Gotthard kan ses i tabell 5:10 och 5:11 (Stena Gotthard AB No date).

Tabell 5:10 Container hyra

Volym Container hyra/ månad Tömning kr

10kbm 175 500

22kbm 420 500

35kbm 585 500

(Stenlund, R. 2004).

Tabell 5:11 Skrot priser (20041208)

Fraktion Intäkter skrot/ton

Fragskrot 706

Armering 650

Klass 11 1020

(Stenlund R 2004).

Kostnadsgaranti: Skulle det vara så pass liten mängd skrot att de inte skulle täcka upp kostnaderna för hyra och tömning sker inte någon debitering för detta.

Ett alternativ till detta är att inte betala någon avgift för hyra och transport, vilket leder till ett lägre pris på skrotet.

Stena hjälper gärna till vid projektet med att planera vilka metallfraktioner som är lämpligast

att sortera ut och vilka containrar som är mest ekonomisk att använda (Stenlund, R. 2004).

Jämförelser

I tabell 5:11a- 5:12b är beräkningar gjorda på att en 8kbm container rymmer 1,5 ton avfall och en 22kbm rymmer 4,5 ton avfall, detta enligt renhållningen. Beräkningarna har gjorts på mängden brännbart som uppkom vid Uddebo. Men jämförelsen har beräknats på om avfallet uppkom under en månad, och inte som i Uddebo projektet som i själva verket tog elva månader. Tabell 5:11a och 5:11b är beräknade på prisuppgifter från Luleå kommunala Renhållnings AB. Tabell 5:12a och 5:12b är beräknade på prisuppgifter från Ragn-Sells.

Enligt tabell 5:11a och 5:12a så är Renhållningen det billigaste alternativet i detta fall.

Vid en jämförelse med avseende på container storlek hade även här Renhållningen det lägsta priset, detta enligt tabell 5:11b och 512b. Dessa tabeller visar att det billigare att hyra en stor container (22 kbm eller större) om det finns mycket avfall. Med mycket avfall menas mer än 1,5 ton i månaden, är det mindre än det så är det billigare att ta in små containrar (8kbm).

Uppkommer det cirka 1,5 ton avfall i månaden och projektet sträcker sig under en längre tid så är kostnadsskillnaden obefintlig, men det blir mindre jobb att ta en större eftersom

container tömningarna blir färre. Detta leder i sin tur leder till mindre utsläpp från lastbilar.

Även om det i detta fall är beräknat på brännbart material så är de övriga kostnaderna för hyra och transport samma, endast fraktionskostnaden skiljer sig åt. Dessa priser kan dock senare variera pga. olika avtal.

Tabell 5:11.a.

Tabellen visar hur mycket brännbart avfall som uppkom vid Uddebo och hur Renhållningens priser varierar beroende på container storleken.

Fraktion Ton

Kostnad/

ton

Hyreskostnad/

månad Hemtagning

Utkörning av container

Hämtnings kostnad

Antal hämtningar

Summa Container 8

kbm

Brännbart 7,1 700 200 90 160 594 5 8390

Container 22 kbm

Brännbart 7,1 700 640 90 160 695 2 7250

Totalt:

Tabell 5:11.b.

Denna tabell visar på hur kostnader kan variera beroende på mängden avfall och vilken storlek på container som använts.

Fraktion Ton

Kostnad / ton

Hyreskostnad /

månad Antalet månader

Utkörning + hemtagning

Hämtnings kostnad

Antal

hämtningar Summa Container 8 kbm

Brännbart 1,5 700 200 1 250 594 1 2094

Brännbart 2,5 700 200 1 250 594 2 3388

Brännbart 4,5 700 200 1 250 594 3 5382

Brännbart 4,5 700 200 3 250 594 3 5782

Container 22 kbm

Brännbart 1,5 700 640 1 250 695 1 2635

Brännbart 2,5 700 640 1 250 695 1 3299

Brännbart 4,5 700 640 1 250 695 1 4735

Brännbart 4,5 700 640 3 250 695 1 6015

Tabell 5:12a.

Tabellen visar hur mycket brännbart avfall som uppkom vid Uddebo, och hur Ragn Sells priser varierar beroende på containerstorleken.

Fraktion Ton

Kostnad / ton

Hyreskostnad /

månad Hemtagning

Utkörning av container

Hämtnings kostnad

Antal

hämtningar Summa Container 8

kbm

Brännbart 7,1 770 320 320 500 620 5 9707

Container 22 kbm

Brännbart 7,1 770 880 0 780 960 2 8167

Totalt:

Tabell 5:12.b.

Denna tabell visar på hur kostnader kan variera beroende på mängden avfall och vilken storlek på container som använts.

Fraktion Ton

Kostnad / ton

Hyreskostnad /

månad Antalet månader

Utkörning + hemtagning

Hämtnings kostnad

Antal

hämtningar Summa Container 8 kbm

Brännbart 1,5 770 320 1 820 620 1 2915

Brännbart 2,5 770 320 1 820 620 2 4305

Brännbart 4,5 770 320 1 820 620 3 6465

Brännbart 4,5 770 320 3 820 620 3 7105

Container 22 kbm

Brännbart 1,5 770 880 1 780 960 1 3770

Brännbart 2,5 770 880 1 780 960 1 4545

Brännbart 4,5 770 880 1 780 960 1 6085

Brännbart 4,5 770 880 3 780 960 1 7845

5.2.4 Maskiner nulägesförbrukning

Med maskiner nulägesförbrukning menas den faktiska drivmedelsförbrukning som uppkom vid projekt Uddebo, detta redovisas i tabell 5:13.

Tabell 5.13

Denna förbrukning är beräknad på de fakturor som BDX skickat till Skanska. Uppgifterna är tagna från BDX fordonsregister där varje specifik maskin har en egne fordonsbeskrivning.

Maskintyp

Typ av miljöanpassad motor

Genomsnittlig bränsleförbrukning l/h

Total bränsleförbrukning (l)

Antal timmar

Grupp enligt vägverkets krav

VME EW 160 Steg 1 13,50 1782 132 Grön 88 kW

Volvo L 60 E Steg 2 6 480 80 Grön 102 kW

Volvo L 50 B Ej klassad 5 1020 204

Volvo L 50 D Steg 1 5 800 160 Grön 74kW

Åkerman H 7 MC Ej klassad 10 520 52 Röd

Summa: 4602 628

5.2.5 Maskiner jämförelseförbrukning

Med maskiners jämförelseförbrukning menas den förbrukning som skulle ha uppkommit om maskiner med sämre miljöklass använts, se tabell 5:14. Den skillnad som kan ses i

bränsleförbrukning är mer än 1000 liter diesel. De emissioner som skulle ha uppkommit om detta maskinval skulle ha skett, är troligtvis högre än de faktiska emissionerna.

Tabell 5.14

Denna förbrukning är beräknad på de fakturor som BDX skickat till Skanska. Uppgifterna är tagna från BDX fordonsregister där varje specifik maskin har en egen fordonsbeskrivning.

5.2.6 Maskiner framtidsförbrukning

Med maskiner framtidsförbrukning menas den förbrukning som skulle ha uppkommit om ett bättre maskinval hade gjorts och förarna var utbildade i EcoDriving, se tabell 5:15. Enligt beräkningarna skulle bränsleförbrukningen ha kunnat minska med cirka 1300 liter i jämförelse med den faktiska förbrukningen. Vid en jämförelse mellan

jämförelseförbrukningen och framtidsförbrukningen skulle skillnaden bli cirka 2300 liter.

Tabell 5.15

Denna förbrukning är beräknad på de fakturor som BDX skickat till Skanska. Uppgifterna är tagna från BDX fordonsregister där varje specifik maskin har en egne fordonsbeskrivning.

Maskintyp

Typ av miljöanpassad

motor

Genomsnittlig bränsleförbrukning med

EcoDriving l/h (-28%)

Total bränsleförbrukning med EcoDriving (l)

Antal timmar

Grupp enligt vägverkets krav

VME EW 160 Steg 1 9,72 1283 132 Grön 88 kW

Volvo L 60 E Steg 2 4,32 345,6 80 Grön 102 kW

Volvo L 50 D Steg 1 3,6 576 364 Grön 74kW

Åkerman H 7 MC Ej klassad 7,2 374,4 52 Röd

Summa: 3313 628

Maskintyp

Typ av miljöanpassad motor

Genomsnittlig bränsleförbrukning l/h

Total bränsleförbrukning (l)

Antal timmar

Grupp enligt vägverkets krav

VME EW 160 Steg 1 13,50 1782 132 Grön 88 kW

Volvo L 50 Ej klassad 7,5 600 80 Grön 102 kW

Volvo L 50 Ej klassad 7,5 1530 204

Volvo L 50 Ej klassad 7,5 1200 160 Grön 74kW

Åkerman H 7 MC Ej klassad 10 520 52 Röd

Summa: 5632 628