Synsättet på miljöarbete verkar utifrån intervjuerna vara en generationsfråga, men attityden till miljöarbetet blir bara bättre och bättre allteftersom kunskapen inom området ökar. Att många är skeptiska till miljöarbete beror nog oftast på osäkerhet och dålig kunskap och att man inte kan se fördelarna med detta. Införseln av ett MLS leder inte bara till en bättre miljö, utan det påverkar även ekonomi, arbetsmiljö och säkerhet.
Att fraktionera avfall kan både leda till kostnadsbesparingar och kostnadsökningar beroende på hur och när avfallet uppkommer. Om det i tidigt skede går att planera vilken typ och hur mycket avfall som uppkommer vid ett projekt så kan kostnaderna reduceras. En stor
kostnadspost som bör beaktas är de fasta containerkostnaderna. Finns möjligheten att lägga upp avfallsfraktionerna på hög och sedan beställa en container som hämtar upp det, så reduceras kostnaderna markant. Men detta kräver ju att det finns utrymme för lagring av avfall inom området och att avfallet är av sådan art att det inte utgör någon olägenhet eller har negativ miljöpåverkan. Den viktigaste delen för att reducera avfallskostnaderna är planering, så att en effektiv avfallshantering kan ske under projekten.
Priser för avfall varierar ganska mycket beroende på vem som tar emot det. Om det finns tid och möjlighet att undersöka vilket det billigaste alternativet är så kan kostnader reduceras ytterliggare. Det kan därför vara idé att teckna avtal med någon av de olika avfallsaktörer som finns på marknaden idag.
Vid val av maskiner bör Skanska sträva efter att hyra in de mest miljövänliga, detta eftersom det inte finns några prisskillnader mellan de olika miljöklasserna på maskinerna. Detta leder även till att entreprenörerna blir påtryckta att köpa in maskiner med bättre miljöklass.
Om Skanska i framtiden kräver att alla deras förare har genomgått utbildning inom
Ecodrivning, så får de ju även möjligheter att ställa dessa krav på sina entreprenörer. Även om Skanska inte kortsiktigt vinner något på att ställa dessa krav, så leder det till en bättre miljö samt att det sparar pengar för entreprenörer själva. De entreprenörer som genom utbildning i Ecodrivning skulle kunna bli mer konkurrenskraftiga, detta beroende på minskade bränslekostnader och ökad miljöhänsyn.
MLS är integrerat i Skanskas verksamhetssystem VSAA. Systemet kan kännas stort och byråkratiskt och därför svårt att tillämpa. Men alla har dock nytta av systemet eftersom alla hjälpmedel och checklistor som behövs under ett projekt finns upplagt där. Under
intervjuerna så fick vi känslan av att nyttjandet av systemet var en generationsfråga. De yngre ansåg systemet som ett bra hjälpmedel, medan äldre personer, som oftast jobbat inom branschen innan systemet kom, har lite svårare att tillämpa det. Detta kan även bero på att de yngre ofta har bättre datavana.
Efter olyckan vid Hallandsåsen har Skanska haft ögonen på sig, både från samhället och från media. Därför är det mycket viktigt att inte fler olyckor sker som kan svärta ner varumärket.
Det är därför viktigt att alla inom Skanska arbetar för ett säkert miljöarbete, för att undvika dessa typer av olyckor finns numera MLS som ett hjälpmedel i detta arbete.
Inom ett företag som är miljöcertifierat finns det många miljöval som går att göra. Den generella uppfattningen från respondenterna är att det inte kostar mer att använda miljövänliga produkter eller arbeta för att förhindra miljöutsläpp.
Om vi slutligen jämför Skanskas årliga kostnad för MLS så uppgår den till ca 170 000 kr per år. Detta är en låg kostnad om vi ser till de kostnader som redovisas i teorin som uppgår till 541 000 kr och uppåt. Skillnaden mellan dessa kostnader är att införelsekostnaden är inräknad i den teoretiska kostnaden. Det är svårt att exakt avgöra vad den årliga vinsten för Skanskas MLS uppgår till. Ser man till de tre projekt som vi har undersökt så har en kostnadsreducering på cirka 60 000 kr gjorts, detta enbart genom bättre avfallshantering.
Detta antagande bygger på att Skanska miljöarbete hade varit annorlunda om de inte arbetet med MLS. Arbetet med MLS går dock att förbättra ytterligare. Detta eftersom vid
jämförelsen mellan nuläges- och framtidskostnaden för avfallet på de aktuella projekten uppgick till cirka 31 000 – 36 000 kronor.
För att kunna förbättra arbetet med avfallshanteringen och reducera kostnaderna ytterligare bör enkla rutiner och hjälpmedel gällande planering av avfallshantering tillföras till VSAA.
7 Referenser
Ammenberg, J. (2004). Miljömanagement. Lund: Studentlitteratur.
Almgren, R. & Brorson, T. (2003). Miljörevision. Täby: Green Business AB.
Babakri, K.A., Bennet, R.A., Rao, S. & Franchetti M. (2004). Recycling performance of firms before and after adoption of the ISO 14001 standard. Journal of Claener Production, 12, 633-637.
Bansal, P. & Bogner, W. (2002). Deciding on ISO 14001: Economics, Institutions, and Context. Long Range Planning, 35, 269- 290.
Eneroth, B. (1987). Hur mäter man ”vackert” Grundbok i kvalitativ metod.
Stockholm: Akademilitteratur GEFO. (No date). Viktiga händelser
[On-line] http://www.gefo.se/foretagsverktyg/miljofragorforforetag/kronologi.php [20041108]
Hamscmidt, J. & Dyllic, T. (2002). ISO 14001: Profitable – Yes! But is it Eco-effective?
Greener Management International, 34.
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik - om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, Å. & Marttala, A. (1999). Projektboken – Metod och styrning för lyckade projekt.
Lund: Studentlitteratur
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Luleå Kommun. (2004-12-20). Karaktärisering av restavfall som lämnas för deponering på Sunderby avfallsanläggning.
[On-line] http://www.lulea.se/lulea/LuleaKommun/Verksamhet/avfall/pdfformat/
Karaktärisering%20av%20restavfall.pdf
Projektpärm Hertsön, cirkulationsplats 114060, (2004).
Projektpärm Skjutbanor I19 och F21, 114026 (2004).
Projektpärm Uddebo Luleå 71612-112970-1, (2003 – 2004).
Skanska hållbarhetsredovisning, (2003).
Skanska Sverige AB (1), Internkommunikation, Information om EcoDriving - utbildning Skanska [2004-10-28]
Skanska Sverige AB (2), intern information, Information om Miljödiesel [2004-11-17]
Stena Gotthard AB (No date). Återvinning.
[On-line] http://www.stenametall.com/Swedish [20041128].
Svenning, C. (1999). Metodboken. Eslöv: Conny Svenning och Lorentz förlag.
Söderstedt, E. Backlund, F. Nordberg, G. & Johansson, K. (1997). ISO 14001 från teori till praktik. Uddevalla: Bonnier Data Media.
TAXA FÖR SUNDERBYNS AVFALLSANLÄGGNING (priser exkl. moms)
[On-line] http://www.lulea.se/LuleaSite/publikationer/Taxa%20Sunderby%20avfallsanl%
202004.pdf [20041206]
Termen, O. (1995). Bra miljökvalitet i små och medelstora företag. Lund: Studentlitteratur.
Vägverket, 105:an Vägverkets, Miljökrav vid upphandlande av projekteringsuppdrag och entreprenad, Publikation 2001:105.
Åslund, E. (2000). Inventering och karakterisering av brännbart avfall i
Norrköpingsregionen. Luleå Tekniska Universitet. (Sekundär referens Plockanalys gjord av Norrköpings Miljö och Energi 1997, men går inte att få tag på eftersom företaget är uppköpt av sydkraft).
Personlig kommunikation
Björklund Lars. Utvecklingschef Skanska Sverige AB, [20041217]
Eriksson Jens. Kuusakoski, [2004-12-07]
Enoksson Peder. KMA samordnare. Skanska Sverige AB, Väg och Anläggning Norr, Distrikt Norrbotten, [2004-11-25]
Hedman, Olavi. Ragn-Sell AB Luleå [2004-12-01]
Holm, H. DNW Stockholm, [2004-11-19]
Luleå kommunala Renhållnings AB, [2004-1207]
Stenlund Roger. Stena Gotthard, [20041208]
Söderström, Lars, Norrköpings kommun, Gatu- och parkkontoret, [2004-12-02]
Åker Peter. Tekniska förvaltningen Avd Avfall, [20041221]
Sammanställning av hyreskostnader för projekt Uddebo
Hyra 8 kubik Hyra antal månader Hyra 20 kubik (kr) Hyra antal månader
320 1 2304 2,56
320 1 Summa Hyra Summa antal månadshyror
320 1 21182,75 kr 50,8015
320 1
320 1
444,8 1,39
320 1 Genomsnittlig hyra/fraktion
320 1 under hela projektet (11mån)
320 1 2182,75/4 = 5295,6875kr
320 1
320 1 Antal fraktioner =4
320 1
320 1 Eftersom den inte går att särskilja
320 1 hur många hyror som hör till
320 1 varje fraktion har en genomsnittlig
320 1 hyra beräknats.
320 1 denna motsvarar den totala
825,6 2,58 hyran under projektets gång
320 1 (ca 11 mån).
Sammanställning av tömnings kostnader för projekt Uddebo
Tömning kr Fraktion Tömning kr Fraktion Tömning kr Fraktion Tömning kr Fraktion
620 B 1100 Tb 620 To -1710 S
620 B 1100 Tb 620 To 620 S
620 B 976,8 Tb 620 To 620 S
620 B 639 Tb 900 To 639 S
740 B 740 Tb 620 To 639 S
740 B 740 Tb 620 To 808
639 B 740 Tb 4000
639 B 639 Tb
639 B 6674,8
639 B
639 B
639 B
7794
Summa Tömnings Kostnader:
19276,8kr B= blandat avfall
To = Trä obehandlat Tb = Trä behandlat S = Skrot blandat D = Deponi
Sammanställning hemtagning Uddebo
Hemtagning kr Fraktion
Hemtagning
kr Fraktion
Hemtagning
kr Fraktion Hemtagning kr Fraktion 900 S 8 kbm
820 S 20 kbm 820 To 8 kbm 820 B 8 kbm
1100 S 8 kbm 900 To 20 kbm 820 B 8 kbm 740 Tb 8 kbm
2820 1720 1640 740
Summa hemtagning:
6920 kr B= blandat avfall
To = Trä obehandlat Tb = Trä behandlat S = Skrot blandat D = Deponi
Sammanställning av kostnader för Träavfall obehandlat och Träavfall behandlat
Träavfall obehandlat Träavfall behandlat
Ton Kostnader Ton Kostnader
1,03 453,2 2,92 1284,8
1,09 479,6 2,46 1082,4
1,03 453,2 2,56 1126,4
2,98 1147,3 1,75 440
0,55 211,75 2,48 1091
0,89 342,65 2,56 1126,4
1,64 631,4 2,22 976,8
0,87 334,95 16,95 7127,8
10,08 4054,05
Kostnad/ton Kostnad/ton
obehandlat träavfall behandlat träavfall 4054,05/10,08=402,1875kr 7127,8/16,95=420,5192
Sammanställning av maskinkostnader för Uddebo projektet
Maskin Antal timmar á pris Totalt pris
Volvo L50 B 204 390 79560
Volvo L70 D 160 435 69600
VME EW 160 132 597 78804
Volvo L50 D 112 390 43680
Volvo L60 E 80 435 34800
Åkerman H7 MC 52 597 31044
Åkerman H 3 MB 23 505 11615
JCB 537-135 18 575 10350
Volvo EV 140 10,5 550 5775
Åkerman H10 MB 9,5 645 6127,5
Hitachi EX 160 WD 9 597 5373
Merlo P 40.21 8 640 5120
Schaeff HR 18 5,5 456 2508
Merlo P30-13 4 600 2400
Summa 827,5 386756,5
Sammanställning av maskinkostnader för cirkulationsplats Hertsön
Modell Antal timmar á pris Totalt pris
Volvo EM 140 (EW) 276 550 151800
Volvo L50 160 390 62400
Yamar D 50 W 72 505 36360
JCB 415 66 390 25740
Åkerman H7 MC 28 597 16716
Åkerman EM160 (EW) 8 597 4776
Volvo L30 3 380 1140
Summa 613 298932
Sammanställning av maskinkostnader för skjutbanor
Maskin Antal timmar à pris Totalt pris
Volvo L70 D 593 435 257955
Volvo L50 C 383 390 149370
Volvo EC 240 HNLC 381,5 635 242252,5
Merlo P30-13 304,5 600 182700
Hudding 960 68 565 38420
Åkerman H3 MB 29 505 14645
Merlo P40-21 28 640 17920
Liebherr 900 EW(EM) 18 597 10746
Volvo L 50 D 12,5 390 4875
Komatsu DC 11,5 474 5451
Volvo L90 10 640 6400
Volvo L70 C 5,5 435 2392,5
Volvo L70 B 5 435 2175
Volvo L 90 B 5 495 2475
Lundberg 344 T 2,5 425 1062,5
Summa 1857 938839,5
Framtida sorteringskostnader
Blandavfall 1000 19,7 5296 20 649,5 32790
Fraktion
Blandavfall 1000 12,6 5296 13 649,5 23092
Total avfall = 19,7 ton Totala tömningar = 20
19,7*0,6402=12,6 20*0,6402=12,8
12,6 ton = 64,02% 13 tömningar =64,02%
Enligt tabell 6:5 Enligt tabell 6:5
Fraktion
Brännbart 770 7,1 5296 7 649,5 14011
Total avfall = 19,7 ton Totala tömningar = 20
19,7*0,3598=7,088 20*0,3598=7,198
7,1 ton = 35,98% 7 tömningar =35,98%
Enligt tabell 6:5 Enligt tabell 6:5
Blankett för karakterisering LULEÅ KOMMUN
Tekniska förvaltningen
Avfall Karaktärisering av restavfall Nr Avfallsproducent
Adress
Kontaktperson Tel nr
Organisationsnummer e-post Avfallets ursprung
Genereras avfallet regelbundet _______
Ange beräknad årlig mängd________________ton
Tidsintervall för överensstämmelseprovning _______________ggr/år
Genereras avfallet oregelbundet (ex rivningsobjekt) _____________________________
Ange beräknad mängd____________________ ton
Annat __________________________________________________________________
Vilken behandling har avfallet genomgått Avfallets sammansättning
Avfallets fysikaliska form (fast, flytande…) ______________________ ev TS-halt_______%
Lukt_______________________________
Färg _______________________________
Om avfallet är homogent
Ange TOC-halt_______________%
Hur har den bestämts ____________
Om avfallet är heterogent
Ange andelelen brännbart_____________vol%
Hur har den bestämts_________________
Avfallskod (EWC-kod) Avfallsklass (Inert, icke-farligt eller farligt) Deponiklass
Intervjufrågor Bakgrund:
Hur länge har du arbetat på företaget?
Vilken är din befattning?
Var har du arbetat innan?
Vilka är dina nuvarande arbetsuppgifter?
Är de något du undrar över innan vi startar?
MLS
Kan du kortfattat beskriva hur ett projekt genomförs, från anbud till överlämnande?
Vad tror du är nyckel till framgång i ett projekt?
Hur lång tid tar det att planera ett projekt (planeringstiden i förhållande till byggtiden)?
Om man tänker sig den tid som går åt vid planering av ett projekt, hur stor del av den tiden kan hänföras till miljöarbetet?
Tar projekten mer eller mindre tid att genomföra på grund av miljöledningssystemet?
o Om så är fallet hur mycket mer eller mindre tid tar de? Varför?
Kan du se någon ekonomisk vinning på grund av att ni arbetar med MLS?
Har det blivit någon miljömässig förbättring i samband med miljöledningssystemet?
Känner du dig väl förtrogen med MLS?
Vad tror du syftet är med ett MLS?
Hur stor del av miljökraven som ställs härrör från Skanskas egna krav, respektive samhällets krav?
Hjälpmedel
Vilka hjälpmedel avseende miljö i VSAA använder du som ett stöd i miljöarbetet?
Om kemdatabasen nämns:
Arbetade du här före kemdatabasen infördes?
vad är din uppfattning på hur det är att arbeta med kemdatabasen jämfört med då ni inte hade detta system?
Ser du någon nytta med kemdatabasen?
Skulle kemdatabasen kunna förbättras?
Vad har du för uppfattning om miljövanliga produkter/icke miljövänliga med avseende på pris och kvalitet?
Om byggvarudatabasen nämns:
I vilket sammanhang har du använt databasen?
Ser du någon nytta med den?
Om miljöwebben nämns:
I vilket sammanhang har du använt miljöwebben?
Ser du någon nytta med den?
Om Natlikan-milöbokhyllan nämns:
I vilket sammanhang har du använt miljöbokhyllan?
Ser du någon nytta med den?
Vilket hjälpmedel saknar du i VSAA.