Eventuella ombyggnationer/rivningar av delar av bolagets anläggning i Jönköping ger upphov till rivningsfraktioner. Vid utredningen har följande byggnadsmateri-al/installationer noterats som kan ge upphov till avfallsfraktioner som bör hanteras som farligt avfall eller där det finns andra typer av restriktioner med hanteringen:
Material Förekomst Kommentar
Asbest
Asbest i isolering By 1a: I våning 1 förekommer det på flera ställen äldre rör och äldre rörböjar som kan vara isolerade med asbest. Förekomsten är delvis uppmärkt.
By 1b: I källaren och våning 1 fö-rekommer det på flera ställen äldre rör och äldre rörböjar som kan vara isolerade med asbest. Förekomsten är delvis uppmärkt.
Asbest kan även förekomma i branddörrar monterade före 1976.
Ibland sitter asbesten endast runt låskistan och i vissa fall i hela dör-ren innanför plåten.
By 3: Varmvattenberedare med tillhörande rör kan vara isolerade med asbest.
By 4: I våning 1 förekommer det äldre rör och äldre rörböjar som kan vara isolerade med asbest.
Byggnad 1, 2, 3 och 4: I ventilat-ionssystem med plåtkanaler tillver-kade före 1976 är det mycket van-ligt att asbest förekommer i olika delar av systemet som ljud- och brandisolering. Vanligast är att ett asbesthaltigt material använts på in- eller utsida i kanaler och i venti-lationsaggregat.
Asbest i isolering förbjöds i Sverige 1976 men kan ha fun-nits i importerade produktet till början av 1980-talet.
Asbestförekomms är konstate-rad som isolering runt rör och rörböjar men förekommer med stor sannolikhet även i brand-dörrar och i ventilationssy-stem.
Se exempel foto 7, 12, 13, 23, 33, 39, 46 och 47.
Asbest i tätningsmas-sor
Byggnad 1, 2, 3 och 4: Asbest kan finnas i en typ av röd/rosa tät-ningsmassa kring avloppsskarvar och toalettstolar. Denna typ av tät-ningsmassa kan påträffas i främst badrum och städskrubbar.
Vanligt är också att tätningsmassan i skarvar runt ventilationskanaler, aggregat och don innehåller asbest.
Asbestförekomsten är ej kon-staterad men det kan ej ute-slutas att det finns i installat-ioner utförda före 1976. Bör kontrolleras med laboratoriea-nalys.
Asbest i lim under golvmattor och – plattor, s.k. svart-lim
Vid inventeringen påträffades inga golv där det finns risk att svartlim har används.
Det kan ej uteslutas att det finns rester av svartlim kvar under nylagda golv i de fall det ej har äldre golvets underlag ej har slipats bort innan ett nytt golv lades ut.
Material Förekomst Kommentar Asbest i fix och fog i
väggkakel och klin-kergolv
Byggnad 1: Fram till asbestförbu-det (1976) var asbestförbu-det vanligt att as-best användes som tillsats i kakel-fix och -fog. Asbesthaltiga materi-alet kan förekomma både i fäst-massan bakom kaklet men också i fogmassan mellan kakelplattorna.
Vid inventeringen har äldre klin-kersgolv påträffats i pannrummet och kakel i toaletter i hus 1.
Asbestförekomsten är ej kon-staterad men det kan ej ute-slutas att det finns i installat-ioner utförda före 1976. Bör kontrolleras med laboratoriea-nalys.
Se exempel foto 8, 21, 48 och 49.
Asbest i form av eter-nitplattor, asbestce-ment etc.
Skivor och plattor med asbest kan ha använts för brand- och värmei-solering och för ljuddämpning.
Eternitskivor kan också finnas bakom en fasad av plåtskivor.
Akustikplattor och brandskyddande plattor för vägg eller tak kan vara asbestskivor, ofta lackerade eller med ytskikt av fibermaterial eller fanér.
Asbest i form av eternitskivor, asbestcement etc. noterades ej vid inventeringen men det kan ej uteslutas att det finns eternitskivor inbyggda i kon-struktionen.
Kvicksilver Byggnad 1, 2, 3 och 4: Kvicksil-ver förekommer i ljuskällor (kvick-silverlampor, lysrör och kompakt-lysrör).
Byggnad 1 och 4: Det kan ej uteslutas att det finns kvicksilver i några av de äldre mätinstrumen-ten hus 1 och hus 4.
Byggnad 1b: I källaren finns ut-rustning för grundvattenpumpning.
Det kan ej uteslutas att styrningen av pumparna (nivåvipporna) inne-håller kvicksilver.
I porten mellan källarplan och vå-ning 1 finns gammal hissmekanik som kan innehålla kvicksilver.
Kvicksilverlampor, lysrör och kompaktlysrör ska hanteras som el-avfall. Allt el-avfall be-traktas som farligt avfall tills man kunnat visa annat. Läm-nas till godkänd förbehand-lingsanläggning för el-avfall.
I tekniska varor och produk-ter har kvicksilver framför allt använts i styr- och reglerut-rustning, mätinstrument och kontakter för kontinuerlig strömöverföring. Försäljning av elektriska komponenter och mätinstrument med kvicksilver är förbjuden sedan 1 januari 1993.
Se exempel foto 15, 16, 18, 31, 41 och 44.
Bly Byggnad 1b – källaren: Batterier (sannolikt bly-batterier) för back-upp finns i källaren.
Byggnad 1, 3 och 4:
Bly kan förekomma i gamla el-ledningar (blymantlade) d.v.s. de ledningar som ej har bytts ut i samband med renoveringar etc.
Sådan har påträffats i elcentralen på plan 1 i hus 1a, i hus 3 och hus 4.
Bly kan finnas i batteriladdare för truckar och i blybatterier för nöd-belysning.
Byggnad 1, 2, 3 och 4: Ytterst små mängder bly kan finnas i elut-rustning och i glödljus.
Metalliskt bly är för närva-rande inte farligt avfall enligt avfallsförordningen – se vi-dare kapitel 4.2.2.
El-utrustning hanteras som el-avfall.
Se exempel foto 15, 16, 31, 41, 44 och 52.
Material Förekomst Kommentar Förorenade golv Några uppenbara föroreningar
no-terades ej men inom vissa utrym-men har det hanterats kemikalier som historiskt kan ha medfört viss förorening av betonggolv. Dessa är främst följande:
Byggnad 1b - källaren: Inom vissa invallade områden, t.ex. i utrymmet där det gamla renings-verket fanns, i askrummet (rum 0104) där det förvara Exxol D40, i f.d. pannrummet, i tryckluftsrum-met (rum 0152) och i oljeuppsam-lingsfundamenten under transfor-matorerna.
Byggnad 1b - förvaring av far-ligt avfall: I anslutning till spill-tråget samt övriga betongytor där det förvaras/har förvarats främst flytande kemikalier.
Byggnad 1b – ytbehandlingen:
Betongrännorna, som avledde av-loppsvatten från ytbehandlingen till reningsverket kan vara förore-nade.
Byggnad 4: I byggnadens mark-plan har det funnits maskinbear-betning. Vissa oljeytor kan vara förorenade med bearbetningsväts-kor.
Vid eventuell borttagning av betonggolven bör förorenad betong analyseras. Analysre-sultaten avgör hur denna be-tong ska omhändertas.
PCB
PCB i fogmassor Byggnad 1: Inventering av PCB-förekomst har gjorts 2008. Fyra fogar i fasader kontrollerades med laboratorieanalyser. Halterna PCB var låga.
Byggnad 2, 3 och 4: Inga fogar noterades men det kan ej uteslu-tas att det finns fogar inbyggda i konstruktionen, speciellt byggnad 2, som kan innehålla PCB.
-
PCB i isolerrutor Byggnad 1: Inventering av PCB-förekomst har gjorts 2008. Ingen förekomst av PCB i isolerrutor no-terades.
Byggnad 2, 3 och 4: Enstaka iso-lerrutor finns i byggnad 2. Rutorna saknade uppmärkning men de är sannolikt av senare datum (från renoveringen 1990) varför de med stor sannolikhet ej innehåller PCB.
Övriga byggnader saknade iso-lerrutor med fogar.
Isolerrutor innehållande PCB slutade tillverkas under 1973 i Sverige men importerade iso-lerrutor med PCB kan finnas fram till 1980.
Se exempel foto 30.
Material Förekomst Kommentar PCB i el-utrustning Byggnad 1, 2, 3 och 4:
El-utrustning, som installerades t.o.m. 1980, kan innehålla PCB i främst kondensatorerna. De flesta kontors- och produktionsytorna har modern belysning men en-staka lysrörsarmaturer i främst byggnad 1 och 4 är så gamla att de kan ha kondensatorer innehål-lande PCB.
Se exempel foto 50 och 51.
PCB i olja Byggnad 1a: Oljeisolerade kablar förekommer och kan innehålla PCB.
Byggnad 1b: I källaren fins tre oljefyllda transformatorer – dessa innehåller ej PCB. De gamla trans-formatorerna, som stod på samma fundament, innehöll dock PCB.
Byggnad 3: Oljeisolerade kablar förekommer och kan innehålla PCB.
Byggnad 4: Oljeisolerade kablar förekommer och kan innehålla PCB.
All utrustning som innehåller eller kan antas innehålla mer än 5 liter PCB-produkt med en PCB-halt över 2ppm (2 mg/kg) ska anmälas till Na-turvårdsverket (11 § PCB-förordningen). När utrustning åtgärdats eller andra föränd-ringar skett ska anmälan uppdateras.
Se exempel foto 25, 26, 34 och 40.
El- och elektronik El-/elektronik-utrustning som måste omhändertas separat som EEA (EEA = elektriskt och elektro-niskt avfall).
Förekommer i samtliga byggnader.
Se exempel foto 53 - 61.
Allt el-avfall betraktas som farligt avfall tills man kunnat visa annat. Lämnas till god-känd förbehandlingsanlägg-ning för el-avfall.
De produkter som omfattas av producentansvar (t.ex. vit-varor) lämnas enligt produ-centens anvisningar.
Impregnerat virke Inget impregnerat virke noterades men kan finnas inbyggt i bygg-nadskonstruktionerna.
Allt impregnerat virke hante-ras som farligt avfall.
Virket sorteras i särskild be-hållare för transport till god-känd förbränningsanläggning.
Kadmium Nickel/kadmium batterier kan fin-nas i nödbelysning. En del nödbe-lysning är dock utbytt till moder-nare nödbelysning (se exempel foto 61) som ej innehåller nickel-kadmium-batterier
Se ”El- och elektronik”.
Material Förekomst Kommentar PAH i
byggnads-material, installat-ioner och olja
Byggnad 1: PAH kan ha före-kommit i gamla rökkanaler och skorsten tillhörande de tidigare pannorna. Pannanläggning och skorsten är numera rivet varför det sannolikt inte finns stora mängder PAH kvar.
Tätskikt med PAH-innehållande tjärprodukter kan förekomma in-byggt i konstruktionen, speciellt i byggnad 1a.
Byggnad 2: PAH kan förekomma i gamla rökkanaler. Tätskikt med PAH-innehållande tjärprodukter kan förekomma inbyggt i kon-struktionen.
Byggnad 3: Sannolikt inga tät-skikt med PAH-innehållande tjär-produkter.
Byggnad 4: Tätskikt med PAH-innehållande tjärprodukter kan fö-rekomma inbyggt i konstruktionen.
Föroreningar av polycykliska aromatiska kolväten, PAH, bildas vid ofullständig för-bränning och finns framför allt i skorstensbottnar och rökka-naler.
Tjärprodukter (tjära, stenkol och bitumen) innehållande PAH kan finnas som tätskikt på husgrunder och badrums-väggar (fuktisolering), i tak- och tjärpapp (impregnering och ytbehandling) m.m.
Gjutjärnsrör för spillvatten kan vara behandlade in- och utvändigt med asfalt. Sten-kolstjära förekommer även i äldre jordkabel. PAH ingår också i kreosotimpregnerat trä.
Blå lättbetong Byggnad 1a: Blå lättbetong note-rades i plan 1 i byggnad 1a men kan finnas på flera ställen inbyggt i konstruktionerna.
Se exempel foto 24.
Virke angripet av virkesförstörande insekter och/eller svamp
Inget angripet virke noterades. -
Oljor Byggnad 1b: Oljor finns främst i bearbetningsmaskiner (hydraulol-jor, växellådsoljor m.m.), kom-pressorer samt i avfallsförrådet.
Tankarna med eldningsolja (Eo 4 – tjockolja) utanför byggnad 1b har tömts och sandfyllts men finns kvar. Det är oklart om oljeledning-arna mellan tankar och yttervägg till pannrummet finns kvar och om de i så fall är tömda.
Byggnad 1a, 3 och 4: Oljeisole-rade kablar har noterats men mängden olja är ytterst liten.
Se exempel foto 9, 10, 25, 34, 40 och 45.
Köldmedia Byggnad 1b: Äldre dricksvatten-fontäner av Eaton Cordley innehål-ler små mängder R12.
Byggnad 3: Ett äldre aggregat för komfortkyla finns kvar – sannolikt ej längre i drift.
Se exempel foto 14 och 32.
Foto 46: Källaren i By 1b – sannolikt asbest-isolerade rör/rörböjar
Foto 47: Plan 1 i By 1b – asbestisolerade rör
Foto 48: Källaren i By 1b – passrummets klinkersgolv
Foto 49: Källaren i By 1b – toalett med ka-kel och klinkersgolv
Foto 50: Byggnad 4 – äldre lysrörsarmatur som sannolikt har PCB-innehållande konden-sator
Foto 51: Byggnad 4 – äldre lysrörsarmatur som sannolikt har PCB-innehållande konden-sator
Foto 52: Blybatterier i byggnad 1b Foto 53: Byggnad 3 – elcentral
Foto 54: Byggnad 2 – elcentral Foto 55: Byggnad 2 – motorvärmare
Foto 56: Byggnad 1b – källaren. Kondensat-orbatteri
Foto 57: Byggnad 1b – källaren. Elcentral och kondensatorbatteri
Foto 58: Byggnad 1b – källaren. Ställverk Foto 59: Byggnad 4. Elcentral
Foto 60: Byggnad 3 – vitvaror Foto 61: Modern nödljusarmatur – innehåller inga nickelkadmium-batterier
4.2.2 Rivningsfraktioner – övrigt avfall
Eventuella ombyggnationer/rivningar av delar av bolagets anläggning i Jönköping kan ge upphov till rivningsfraktioner. Vid inventeringen har följande byggnads-material/installationer noterats som kan ge upphov till rivningsfraktioner som kan hanteras som övrigt avfall:
Material Förekomst Kommentar
Bly (metallisk) Byggnad 1, 3 och 4: Metallisk bly finns främst i blymantlade kablar.
Byggnad 1, 2, 3 och 4: Blydiktade avloppsrör kan förekomma.
Blyplåt noterades ej men kan finnas i byggnadskonstruktionen i främst byggnad 1a, 3 och 4.
Kabel utan farliga ämnen sor-teras separat och lämnas till godkänd kabelgranulerare eller till metallskrot som får hantera el-avfall.
Blydiktning i avloppsrör kan lämnas tillsammans med rö-ret för metallåtervinning.
Blyplåt lämnas för metallå-tervinning.
Koppar (metallisk) Byggnad 1, 2, 3 och 4: Metallisk koppar i ledningar, el-kablar m.m.
Kabel utan farliga ämnen sor-teras separat och lämnas till godkänd kabelgranulerare eller till metallskrot som får hantera el-avfall.
Övrigt koppar går till metallå-tervinning
Material Förekomst Kommentar Stål, järnskrot Byggnad 1, 2, 3 och 4: Element,
durkplåtar, avloppsledningar i gjut-järn etc.
Materialåtervinning
Plåt Främst byggnad 1, 2 och 4:
Ventilationsledningar, plåtfasader, korrigerad plåt etc.
Materialåtervinning
Sanitetsporslin Byggnad 1, 2, 3 och 4: Toaletter, handfat.
Deponi
Trä Byggnad 1, 2, 3 och 4: Byggnads-konstruktioner (främst byggnad 2, 3 och 4), fönster, träreglar m.m.
Impregnerat trä – se farligt avfall. Övrigt trä kan lämnas till energiåtervinning (för-bränning)
Betong, tegel, glas, klinkers, kakel
Byggnad 1, 2, 3 och 4: Betongkon-struktioner och tegelfasader (främst byggnad 1), glasrutor (samtliga byggnader), klinkers och kakel (främst byggnad 1 och 3).
Deponi om ej enligt lista för farligt avfall. Kakelugnarna i byggnad 3 bör dock om möj-ligt återanvändas.
Isolering Byggnad 1, 2, 3 och 4: Isolering i väggar, tak och rörisolering (som ej innehåller asbest).
Deponi
PVC Byggnad 1, 2, 23 och 4: Förekom-mer främst i VP-rör och övriga el-installationer samt golvmattor.
PVC-rör kan ev. återvinnas.
Avfall som ej kan återvinnas lämnas till förbränning i god-känd anläggning.
I sista hand deponering.
Gipsskivor Förekommer i minder omfattning. Återvinning eller deponi