2.1 Beskrivning av fastigheten
2.2.2 Hydrogeologi
Norr om fastigheten, på ett avstånd av ca 250 m ligger Vättern. Sydöst om fastighet-en, ca 350 m finns Rocksjön och sydväst om fastighetfastighet-en, ca 400 m finns Munksjön.
Grundvattennivån är hög på fastigheten och omkringliggande områden vilket med-för att grundvatten ibland kommer in i källaren på byggnad 1b. Grundvattnets hu-vudavrinning inom området är mot Vättern norr om fastigheten men lokalt kan grundvattnet sannolikt rinna även i riktning mot Rocksjön och Munksjön.
2.3 Känsliga objekt i närområdet (riskobjekt) Inga brunnar finns på fastigheten eller inom en radie på ca 500 meter.
Vättern, Rocksjön och Munksjön är tre riskobjekt. Munksjön och Rocksjön ingår i samma vattensystem som Vättern som har hög känslighet.
Bostäder, dagis och kontor i närheten kan vara känsliga objekt.
2.3.1 Övriga förorenade områden i närheten
I figur 3 visas förorenade områden som är klassade av länsstyrelsen i närheten av Domherren 23. Den röda stjärnan i mitten under markeringen Öster visar Domher-ren 23.
Av figur 3 framgår att det finns ett antal potentiellt förorenade områden i fastighet-ens närhet varav en del ännu ej är riskklassade. De klassade objekten har placerats i klass 2–4. Det är endast fastigheten Domherren 23 som har fått riskklass 1 (mycket stor risk).
Figur 3: Karta över potentiellt förorenade områden
Domherren 23
3 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
3.1 Tidigare verksamheter på platsenMellan ca 1895 och 1950 bedrevs vågtillverkning på denna plats (Lindells Vågfa-briks AB). Maskinerna drevs av ångmaskiner till 1914 då man fick elektricitet. I västra delen av industribyggnaden (se figur 2 – By 1a) finns den del som kallas
”Lindellska”. Lindells Vågfabriks AB byggde denna byggnad år 1929. Ombyggna-der och renoveringar har sedan dess skett i etapper - senast 2004.
Den del av byggnaden som fungerade som maskinhall, även kallad ”Blå hallen”, brann ner 2004 och är numera innergård mellan byggnad 4 och byggnad 1.
”Blå hallen” fungerade som maskinverkstad samt hade utrustning för hydraulprov-ning. Mycket spill av hydraulolja har förekommit. Efter branden bilades betonggol-vet och underliggande massor togs bort, se mer i avsnitt 5.
I ”Lindellska” ska mycket kvicksilver ha hanterats. Efter Saabs förvärv av fastighet-en 1950 rfastighet-enoverades dfastighet-en under tre års tid varefter personal flyttade in. Riskfastighet-en för kvarvarande kvicksilver i byggnaden bör därför vara liten. Det är oklart om triav-fettning skett på fastigheten under vågtillverkningen eller enbart efter det att vågfa-briken flyttade till annan plats.
Före Lindells Vågfabriks AB:s etablering på området kännetecknades området av frukt- och grönsaksodling sedan 1600-talet. Under 1800-talet började bebyggelse samt handelsträdgårdar och hantverksbodar att etableras i området.
3.2 Verksamhetsbeskrivning
Verksamheten bedrivs/har bedrivits enligt följande:
3.2.1 Produktion
Nuvarande produktion omfattar utveckling och tillverkning av apparater för militära flygplan och robotar samt styrutrustningar för verktygsmaskiner och regulatorutrus-ningar för kemiska processer, vetenskapliga mätsystem och automatiska trafiksy-stem. Detta görs genom bland annat mekanisk bearbetning, ytbehandling och tvätt-ning av komponenter.
Produktion har skett på fastigheten sedan 1950-talet. Idag sker ytbehandling i ett slutet system men före 90-talet har ytbehandling skett rum 1185 i hus 1. Förbrukat processavloppsvatten renades i ett internt reningsverk, placerat i källaren, före ut-släpp till kommunalt avloppssystem.
Fastighetens spillvattensystem och dagvattensystem rinner till samma brunn i det kommunala avloppssystemet. Dagvattnet från parkeringen leds till en stenkista.
3.2.2 Råvaror och kemikalier
I huvudsak används följande råvaror och kemikalier i processerna:
Typ av råvara och kemikaler Processer
Aluminium, stål, titan Tillverkning av finmekaniska produkter.
Skärande bearbetning i olika typer av bearbet-ningsmaskiner, gradning, ytbehandling, trumling, värmebehandling etc.
Lim, lack, tätningsmedel, gjutmassor, flussmedel och rostskyddsmedel
Tillverkning av system och apparater i produkt-verkstäderna
Typ av råvara och kemikaler Processer Lösningsmedel (kristallolja, isopropanol,
etanol, etylacetat/etanol, perkloretylen etc.)
Tvättning av detaljer
Oljor och fett Skärande bearbetning etc.
Syntetiska skärvätskor Skärande bearbetning etc.
Gaser
Trumlingsmedel Trumling
Ytbehandlingskemikalier Avfettning, betning, passivering (salpetersyra), anodisering (kromsyra), kromatering, eftertät-ning (natriumdikromat) etc.
Tvättmedel Avfettning, rengöring
Städprodukter Städning
Verksamheten abonnerar på fjärrkyla och Jönköpings Energi hyr en del av hus 4 för ett kyltorn och kylmaskiner. Totalt installerad mängd köldmedia i Jönköpings Ener-gis avdelning är 156 kg av typen HFC 134 A.
3.3 Historiska processer
Historiskt har även följande processer ingått i verksamheten:
Benämning Process Kemikalier Nedlagt
Avfettning Avfettning med trikloretylen har före-kommit som del i tvättprocess på våning 1 i hus 1, rum 1280, 1277, 1273
Trikloretylen, freon,
lösningsmedel. 2000-tal
Lagring av
tri-kloretylen Har förekommit i rum 0219 i hus 1 Trikloretylen 2000-tal Ytbehandling Har förekommit i rum 1158 i hus 1. Spill
från karen leddes i separata betongrännor till en kulvert där avtappning kunde ske.
Förbrukade bad leddes i rör till reningsver-ket som låg i källaren
Kadmium, Krom 6+,
Koppar, Cyanid 1990-tal
Förråd Förvaring av skärvätskor, oljor, avfett-ningsmedel och andra processrelaterade kemikalier och avfall. Blanda annat har detta förvarats i rum 0219 och Timmerhu-sets markplan.
Isopropanol, kristallolja, etylace-tat och andra lös-ningsmedel.
Köldmedier Stor kylanläggning har funnits i rum 0152 i
hus 1 med 1200 liter tri som köldmedium Trikloretylen Gamla pannor Eldningsolja användes. Tankarna finns kvar
men är tömda och sandfyllda Eldningsolja (sanno-likt främst Eo 4)
3.4 Incidenter etc.
Spill har uppstått vid flera av processerna i verksamheten. I spånhanteringsrum 1316 i hus 1 hanterades spån och skäroljor. Ett större spill inträffade på 2007-talet vilket ledde till att skärolja rann genom en kabelkanal ned till rum 0109 i källaren. Spillet är sedan länge sanerat.
Bränder har förekommit varav den största är branden i Blå hallen år 2004. Inga öv-riga större incidenter/olyckshändelser, som kan ha förorenat mark/grundvatten, är kända.
4 ÖVERSIKTLIG BYGGNADSINVENTERING
Det bör påpekas att det i denna inventering ej har gjorts några ingrepp i byggnader och/eller installationer varför det kan finnas farliga material som är inbyggda i kon-struktioner och därför inte observerats vid denna inventering. Några utrymmen var ej heller tillgängliga för inventeringen.
I bilaga 1 redovisas en layout över fastigheten.
4.1 Inventering av byggnader 4.1.1 Hus 1
Foto 1: Hus 1 – östra fasaden
Planritningar över byggnaden redovisas i bilaga 1.
Hus 1 (se foto 1) består av två sammansatta byggnader i tegel. Den första är ”Lin-dellska” som är en industribyggnad (se foto 3) om 2 900 m2 i 2 våningar utan käl-larplan som byggdes 1929 (se figur 2 – By 1a). ”Blå hallen” fungerade som maskin-hall och brann ner i början av 2004. Där Blå maskin-hallen fanns finns idag en innergård mellan hus 1 och hus 4 (se foto 2). Efter branden i ”Blå hallen” togs betonggolv och underliggande massor bort. Därvid påträffades röd hydraulolja i en brunn - sanno-likt härstammade oljan från den hydraulprovningsverksamhet som tidigare hade be-drivits i maskinhallen och angränsande utrymmen.
Den andra delen av hus 1 är en industribyggnad om 13 900 m2 i 5 våningar plus käl-lare. Denna del av byggnaden uppfördes 1957-62 (se figur 2 – By 1b). Receptionen är dock nybyggd.
Byggnadens källarplan och markplan har kännetecknats av verkstadsmiljö med ma-skinbearbetning, ytbehandling, rengöring etc. På de övre planen har verksamheten haft en ”renare” karaktär, dvs. kontor och mindre arbetsrum för test och utveckling.
Källarplanet ligger under grundvattennivån vilket gör att det på vissa ställen tränger in vatten i spillvattenbrunnar.
Foto 2: Innergården, f.d. ”Blå hallen” Foto 3: ”Lindellska” huset
Källare hus 1 (ej Lindellska)
I källaren på hus 1 har det gamla reningsverket för ytbehandlingen varit. I ytbehand-lingen på plan 1, rum 1158 har kadmium, krom6+, koppar, cyanid etc. hanterats.
Spill från karen leddes i separata betongrännor till en kulvert där avtappning kunde ske. Förbrukade bad leddes i rör till reningsverket i källaren. Ytbehandlingen är nu-mera ombyggd med slutna sköljsystem. Vis ombyggnationen sköljdes rännorna med varmvatten. De är idag överbyggda med trägolv. Betongrännorna under trägolvet kan trots sköljningen vara fortfarande vara förorenade.
I utrymmet där den gamla reningsanläggningen låg finns idag städförråd och en IBC-behållare med skurvatten (se foto 4). Gamla ledningsöppningar har tätats med polyuretanskum (se foto 5).
Foto 4: ”Gamla reningsanläggningen” – IBC-behållare med skurvatten
Foto 5: Tätade ledningar mellan ytbehand-lingen och den gamla reningsanläggningen
Innanför rummet för det gamla reningsverket, s.k. Askrummet (0104) är ett mellan-rum med elcentral och en invallad tank för Exxol D40 (se foto 6). I mellan-rummet finns även rörledningar som är isolerade med asbest (se foto 7).
Foto 6: Tank med Exxsol D40 Foto 7: Asbestisolerade rörledningar
Innanför askrummet finns det gamla pannrummet (rum 0103/1153). Historiskt var här oljepannor och en avfallspanna där sekretesshandlingar samt områdets bränn-bara avfall brändes. Oljepannorna eldades med eldningsolja (Eo 4). Oljepannorna är numera borttagna och utrymmet utnyttjas numera som central för fjärrvärme (se foto 8). Pannrummet har klinkersgolv och de gamla kopplingarna (3 st.) mellan de bort-tagna oljebrännarna och oljetankarna finns kvar men är igenproppade (se foto 9).
Det finns tre oljetankar kvar i marken utanför pannrummet. Oljetankarna har tömts och sandfyllts.
Foto 8: Gamla pannrummet, numera central för fjärrvärme
Foto 9: Proppad rörledningar från oljetank
I tryckluftsrummet – se foto 10 [källaren rum 0152] fanns tidigare tankarna till en större kylanläggning med 1200 l tri som köldmedium. Tri användes pga. kravet på extremt låga temperaturer. När kylsystemet skrotades rengjordes betongytorna. Det skedde inga kända spill från denna verksamhet. Idag finns lufttankar och kompres-sorer i rummet. I Metech [källaren rum 0161] fanns den andra delen av kylsystemet innehållande tri.
I oljeförrådet [källaren rum 0152] förvaras fat med oljor och olika lösningsmedel.
Från fat pumpas isopropanol, kristallolja och etylacetat/etanol ut till verksamheten i resten av byggnaden. Historiskt har likartad förfarande också skett med tri, och möj-ligtvis också freon. Spill har förekommit även om inget större spill är känt. Golvet består av klinkers med otätade fogar. Det finns därför risk för att föroreningar kan ha trängt igenom golvet.
Idag finns det tre transformatorer på 10 kW vardera i källaren (se foto 11). Dessa står på makadamtäckt oljeuppsamlingsfundament. Transformatorerna är ”torra”, dvs. de innehåller ingen olja men de gamla transformatorerna, som stod på samma fundament, innehöll PCB-haltig olja.
I korridorerna samt vid grundvattenpumpen i källaren är det rörledningar isolerade med asbest i taket och på flera ställen är de uppmärkta (se foto 12). Flera branddör-rar kan också innehålla asbest (se exempel foto 13).
Utanför rummet för gamla reningsverket finns en dricksvattenfontän av märket Ea-ton Cordley som enligt märkning innehåller 47oz av köldmediet R12 (se foto 14).
Foto 10: Kompressor i tryckluftsrummet Foto 11: Transformator
Foto 12: Asbestisolerade rör Foto 13: Branddörr (plan 3) som kan vara isolerad med asbest
Foto 14: Dricksvattenfontän med kylenhet som innehåller köldmedia (R12)
Foto 15: Manometrar av fabrikat NAF som kan innehålla kvicksilver
Flera tryckmätare och instrument finns i källarens maskinrum som kan innehålla kvicksilver (t.ex. av fabrikat NAF och Wika) – se foto 15 och 16.
Det kan finnas blydiktade skarvar i avloppasrören i källaren (se foto 17).
I källaren finns även ett skyddsrum. Detta var dock låst då det (enligt märkning på skyddsrumsdörren) förvaras explosiva varor i skyddsrummet.
Foto 16: Mätare som kan innehålla kvicksil-ver
Foto 17: Avloppsrör som kan ha blydiktade skarvar
I källaren finns grundvattenpumpning (se foto 18). Det kan ej uteslutas att styrning-en av pumparna sker med nivåvippor innehållande kvicksilver.
Foto 18: Grundvattenpumpning
Vid porten på norra sidan mellan källarplan och våning 1 finns en gammal hissme-kanik som kan innehålla kvicksilver.
Våning 1
På våning 1 finns mycket bearbetningsmaskiner för metall och utrustning för t.ex.
trumling, ytbehandling, en ultraljudstvätt osv. Här sker den mesta produktionen.
Foto 19: Våning 1 i byggnad 1b Foto 20: Våning 1 i byggnad 1b
Både gamla och nya fläkaggregat finns i ett utrymme som tidigare var dusch-/toalettutrymmen med kakelväggar och klinkersgolv (se foto 21). Asbest förbjöds 1976. Fram till förbudet var det vanligt att asbest användes som tillsats i kakelfix och -fog. Asbesthaltiga materialet kan förekomma både i fästmassan bakom kaklet men också i fogmassan mellan kakelplattorna. Då huset byggdes 1957-62 kan det därför ej utesluts att det förekommer asbest i fix- och fogmassor.
Golvet i produktionslokalen är betonggolv, delvis belagt med Acrydur (se foto 22).
PCB kan finnas i plastbaserade golvmassor för fogfria golv, speciellt för halkfria golv som har lagts in under perioden 1956 – 1973. Det kan därför ej uteslutas att det finns kvar halkfria golv från perioden 1956 – 1973. Om äldre Acrydurgolv tagits bort och en ny golvbeläggning lagts ovanpå finns det risk för att PCB som fanns kvar i underlaget kan ha vandrat in i det nya golvmaterialet.
Även på detta våningsplan finns asbestisolering runt rör.
Foto 21: Fläktrum Foto 22: Betonggolv med Acrydur-beläggning
I Lindellska husets våning 1 (byggnad 1b) finns också golv med Acrydur-beläggning vid hissen. Dessutom förekommer rörledningar isolerade med asbest (se foto 23). Här finns även blåbetong vid elcentralen (se foto 24). Vid inventeringen noterades även oljeisolerade elkablar (se foto 25) och en akrylklädd blymantlad ka-bel (se foto 26).
Foto 23: Rörledningar isolerade med asbest Foto 24: Blå lättbetong
Foto 25: Oljeisolerade elkablar Foto 26: Blymantlad kabel
I Lindellska ska mycket kvicksilver ha hanterats. Tack vare de omfattande renove-ringar som skett bedöms risken för kvarvarande kvicksilver i byggnaden vara liten.
Våning 2-5
På våning 2 finns ex-klassade armaturer i vissa rum. Lindellska husets våning 2 är helrenoverad 2004.
Plan 3 och 4 är nyrenoverade kontor. Plan 5 är förmodligen hissmaskinrum, våning-en var låst vid invvåning-enteringvåning-en.
4.1.2 Hus 2
Foto 27: Hus 2 – västra fasaden
Planritningar över byggnaden redovisas i bilaga 2.
Hus 2 är en kontorspaviljong om 650 m2 i 1 våning. Paviljongen byggdes 1964 och totalrenoverades under 1990-talet. Byggnaden fungerar som kontor med fikarum.
Paviljongen har undertak av trä med papptak, fasade är av plåt, byggnaden värms upp av fjärrvärme. Fläktaggregat sitter på taket (se foto 29).
Isolerrutor av olika ålder förekommer (se foto 30) men sannolikt installerades ru-torna vid renoveringen under 1990-talet varför de ej bedöms ha fogmassor innehål-lande PCB.
Eventuellt kan armaturer för utomhusbelysningen innehålla kvicksilverlampor (se foto 31).
Foto 28: Kontorspaviljongens entré Foto 29: Fläktaggregat
Foto 30: Isolerruta Foto 31: Belysningsarmatur som sannolikt innehåller kvicksilverlampa
4.1.3 Hus 3
Foto 32: Hus 3 – västra gaveln
Hus 3 är ett trähus med två våningar som är byggt i slutet av 1800-talet. Byggnaden används som lager och kontorsbyggnad och är på ca 200 m2. Det har tidigare funnits en mindre intern tryckeriverksamhet i huset men idag bedrivs ingen verksamhet här.
Byggnaden har två skorstenar och plåttak.
Iakttagelser av intresse på våning 1 är en varmvattenberedare från 1954 där troligen isolering av rör och beredaren innehåller asbest (se foto 33). Oljeisolerade elkablar noterades (se foto 34).
Foto 33: Varmvattenberedare och rörled-ningar sannolikt isolerade med asbest
Foto 34: Oljeisolerade elkablar
På andra våning samt vid finns kakelugnar (se foto 35). Huset värms med el-element (se foto 36).
Alla utrymmen i byggnaden var ej tillgängliga under inventeringen.
Foto 35: Kakelugn Foto 36: El-element
4.1.4 Hus 4 – Timmerhuset
Foto 37: Hus 4 – östra fasaden samt tillbyggnad (f.d. fordonstvätt). Framför byggnaden syns kyltornet.
Planritningar över byggnaden redovisas i bilaga 3.
Denna mindre 2-vånings industribyggnad uppfördes i slutet av 1800-talet och är ca 300 m2 stor. Byggnadens markplan fungerar som verkstad med maskinbearbetning, förråd, arkiv. Plan 2 är kontor. I en tillbyggnad har det tidigare varit biltvätt (se foto 38). Tidigare har det också varit måleri och snickeri. Historiskt har det i byggnaden hanterats oljor, lösningsmedel och tri. Även hantering av mätinstrument med kvick-silver har förekommit.
Byggnaden är av trä och värms upp med fjärrvärme. Golvet är till större del av be-tong men inne i kontoret på markplan är det trägolv. Enstaka rörböjar kan vara
iso-lerade med asbest (se foto 39) och eventuellt är kabeln för inkommande el en olje-isolerad kabel (se foto 40). De gamla lysrörsarmaturerna kan innehålla kondensato-rer med PCB och gamla tryckmätare kan innehålla kvicksilver (se foto 41).
Foto 38: Tillbyggnad – f.d. fordonstvätt Foto 39: Rör som sannolikt delvis är isole-rade med asbest
Foto 40: Sannolikt oljeisolerad kabel Foto 41: Tryckmätare av fabrikat Wika
Utsuget för den gamla pulverlacken finns kvar och strövis finns blyarmerade kablar.
På våning två finns gamla lysrörsarmaturer.
Jönköpings Energi hyr en del av hus 4 (tillbyggnaden) för ett kyltorn (beläget ome-delbart utanför byggnaden) och kylmaskiner. I den del av huset som Jönköpings Energi hyr fanns tidigare bl.a. en fordonstvätt. Oljeavskiljaren till den gamla tvätten finns kvar i marken utanför hus 4.
4.1.5 Lagring av farligt avfall
Farligt avfall förvaras på våning 1 i hus 1a i ett utrymme i anslutning till innergår-den (se foto 42). Oljor förvaras på spilltråg med en invallning under (se foto 45).
Vid inventeringen noterades att invallningen nästan var full.
Farligt avfall förvaras även i spilltankar på utsidan av byggnaden (utanför pann-rummet) där skorstenar tidigare stod (se foto 43). I tankar utomhus förvaras isopro-panol och etylacetat. Tankarna försedd med spillkant men saknar invallning. Tan-karna står på grusad yta utan tak.
Bredvid tankarna (på en betongplatta) har tidigare hanterat oljehaltiga metallspånor.
Vid spånhanteringen har spill förekommit.
Ovanför tankarna finns en utomhusarmatur som sannolikt innehåller en kvicksilver-lampa (se foto 44).
Foto 42: Förvaring av farligt avfall Foto 43: Förvaring av spillvätska
Foto 44: Utomhusarmatur som sannolikt in-nehåller en kvicksilverlampa
Foto 45: Spilltråg med tillrinning till invall-ning
4.1.6 Lagring av övrigt avfall
Övrigt avfall så som elektronikavfall, skrot och återvinningsmaterial förvaras utom-hus i containrar på innergården. El- och skrotavfall är ej väderskyddat.
4.2 Avfallsfraktioner 4.2.1 Farligt avfall/riskavfall
Eventuella ombyggnationer/rivningar av delar av bolagets anläggning i Jönköping ger upphov till rivningsfraktioner. Vid utredningen har följande byggnadsmateri-al/installationer noterats som kan ge upphov till avfallsfraktioner som bör hanteras som farligt avfall eller där det finns andra typer av restriktioner med hanteringen:
Material Förekomst Kommentar
Asbest
Asbest i isolering By 1a: I våning 1 förekommer det på flera ställen äldre rör och äldre rörböjar som kan vara isolerade med asbest. Förekomsten är delvis uppmärkt.
By 1b: I källaren och våning 1 fö-rekommer det på flera ställen äldre rör och äldre rörböjar som kan vara isolerade med asbest. Förekomsten är delvis uppmärkt.
Asbest kan även förekomma i branddörrar monterade före 1976.
Ibland sitter asbesten endast runt låskistan och i vissa fall i hela dör-ren innanför plåten.
By 3: Varmvattenberedare med tillhörande rör kan vara isolerade med asbest.
By 4: I våning 1 förekommer det äldre rör och äldre rörböjar som kan vara isolerade med asbest.
Byggnad 1, 2, 3 och 4: I ventilat-ionssystem med plåtkanaler tillver-kade före 1976 är det mycket van-ligt att asbest förekommer i olika delar av systemet som ljud- och brandisolering. Vanligast är att ett asbesthaltigt material använts på in- eller utsida i kanaler och i venti-lationsaggregat.
Asbest i isolering förbjöds i Sverige 1976 men kan ha fun-nits i importerade produktet till början av 1980-talet.
Asbestförekomms är konstate-rad som isolering runt rör och rörböjar men förekommer med stor sannolikhet även i brand-dörrar och i ventilationssy-stem.
Se exempel foto 7, 12, 13, 23, 33, 39, 46 och 47.
Asbest i tätningsmas-sor
Byggnad 1, 2, 3 och 4: Asbest kan finnas i en typ av röd/rosa tät-ningsmassa kring avloppsskarvar och toalettstolar. Denna typ av tät-ningsmassa kan påträffas i främst badrum och städskrubbar.
Vanligt är också att tätningsmassan i skarvar runt ventilationskanaler, aggregat och don innehåller asbest.
Asbestförekomsten är ej kon-staterad men det kan ej ute-slutas att det finns i installat-ioner utförda före 1976. Bör kontrolleras med laboratoriea-nalys.
Asbest i lim under golvmattor och – plattor, s.k. svart-lim
Vid inventeringen påträffades inga golv där det finns risk att svartlim har används.
Det kan ej uteslutas att det finns rester av svartlim kvar under nylagda golv i de fall det ej har äldre golvets underlag ej har slipats bort innan ett nytt golv lades ut.
Material Förekomst Kommentar Asbest i fix och fog i
väggkakel och klin-kergolv
Byggnad 1: Fram till asbestförbu-det (1976) var asbestförbu-det vanligt att as-best användes som tillsats i kakel-fix och -fog. Asbesthaltiga materi-alet kan förekomma både i fäst-massan bakom kaklet men också i fogmassan mellan kakelplattorna.
Vid inventeringen har äldre klin-kersgolv påträffats i pannrummet och kakel i toaletter i hus 1.
Asbestförekomsten är ej kon-staterad men det kan ej ute-slutas att det finns i installat-ioner utförda före 1976. Bör kontrolleras med laboratoriea-nalys.
Se exempel foto 8, 21, 48 och 49.
Asbest i form av eter-nitplattor, asbestce-ment etc.
Skivor och plattor med asbest kan ha använts för brand- och värmei-solering och för ljuddämpning.
Eternitskivor kan också finnas bakom en fasad av plåtskivor.
Akustikplattor och brandskyddande plattor för vägg eller tak kan vara asbestskivor, ofta lackerade eller med ytskikt av fibermaterial eller fanér.
Asbest i form av eternitskivor, asbestcement etc. noterades ej vid inventeringen men det kan ej uteslutas att det finns eternitskivor inbyggda i kon-struktionen.
Kvicksilver Byggnad 1, 2, 3 och 4: Kvicksil-ver förekommer i ljuskällor (kvick-silverlampor, lysrör och kompakt-lysrör).
Byggnad 1 och 4: Det kan ej uteslutas att det finns kvicksilver i några av de äldre mätinstrumen-ten hus 1 och hus 4.
Byggnad 1b: I källaren finns ut-rustning för grundvattenpumpning.
Det kan ej uteslutas att styrningen av pumparna (nivåvipporna) inne-håller kvicksilver.
I porten mellan källarplan och vå-ning 1 finns gammal hissmekanik som kan innehålla kvicksilver.
Kvicksilverlampor, lysrör och kompaktlysrör ska hanteras som el-avfall. Allt el-avfall be-traktas som farligt avfall tills man kunnat visa annat. Läm-nas till godkänd förbehand-lingsanläggning för el-avfall.
Kvicksilverlampor, lysrör och kompaktlysrör ska hanteras som el-avfall. Allt el-avfall be-traktas som farligt avfall tills man kunnat visa annat. Läm-nas till godkänd förbehand-lingsanläggning för el-avfall.