Med frågan som reses i avhandlingens titel: Hur kan akademi organisera samverkan för tillväxt? ges en kontextuell inramning för avhandlingen, samtidigt som avhandlingens fokuserade problemkomplex markeras. Frågan är emellertid formulerad som en öppen fråga och kan därför besvaras på en mängd olika sätt. Svaren kan gå ut på att visa hur möten mellan vissa aktörer kan arrangeras, hur avknoppning kan initieras, hur riskkapital kan identifieras etc. I inledningen avgränsade jag mitt intresse till att försöka förstå hur universitet och högskola, på ett integrerat vis, kan organisera för anpassning, påverkan, utveckling och jämlik kollektiv tillväxtinriktad handlingskraft? Genom kapitel 2 En forsknings- och utbildningspolitik för tillväxt genom samverkan visade jag att lärosätenas uppdrag att organisera för tillväxtinriktad samverkan är relativt nytt, att det avviker från både utbildnings- och forsknings- uppdrag, att politiken pekar ut vissa samverkansvillkor som förväntas uppfyllas, samt att lärosäten ofta tycks använda sig av konventionella projektmodeller för att lösa den nya uppgiften. Problemet är att dessa modeller inte är avsedda att tillämpas i detta sammanhang och att de inte tycks bidra till uppfyllandet av utpekade samverkansvillkor. Jag drar slutsatsen att situationen talar för behovet av att utveckla och implementera styrningsmodeller som är avsedda att underlätta för organiserad samverkan i denna kontext.
I samband med beskrivningen av Dreamer och de analytiska och pragmatiska reflektionerna över scenariot har jag rört mig från sam- hällets makronivå (utbildnings- och forskningspolitik för styrning av lärosäten) till dess mikronivå (samverkansaktörers interaktioner). Genom scenariot har jag förmedlat min upplevelse av hur olika drivhusaktörers verklighetskonstruktioner kan skilja sig åt. Att skillnaden kan vara så stor tyder på att aktörerna inte ingår i ett socialt system som förmår dominera deras konstruktion av verklighet. Vidare tycks drivhusaktörernas verklighetskonstruktioner avvika markant från dem som produceras i officiella sammanhang. Från arenaledningens sida talar man gärna om nyföretagande,
avknoppning, kommersialisering av kunskap etc. Flertalet av drivhus- studenterna lägger dock ned merparten av sin tid på att producera och redovisa kunskap som kan godkännas och examineras inom ramen för sin kurs. Hit tycks inte produktions- och reproduktions- processen av deras sociala system268 räknas. Att de lyckas skapa och
upprätthålla ett hållbart socialt system torde dock emellertid vara en förutsättning för att de ska lyckas realisera ett framtida livskraftigt företagande. Den systemutveckling och systemutvärdering som trots allt ändå förekommer, sker utanför aktörernas formella sammankomster. I och med att dessa processer sker informellt hindras konflikter, maktkamper, frustrationer, känslor av framgång etc., från att komma upp till ytan. Aktörernas samverkan tycks bromsas av suboptimalitetsproblem, som torde kunna överbryggas kommunikativt om aktörernas förståelse- och viljebildningsprocesser hanterades under öppna kommunikativt reflexiva former. Min upp- levelse är att deltagande studenter och handledare saknar strategier för att hantera sin styrningsprocess på ett öppet sätt. För att kunna utvärdera, utveckla och styra sin verksamhet i riktning mot ett livskraftigt nyföretagande tycks aktörerna alltså vara i behov av en kommunikativt orienterad styrningsmodell.
Med hjälp av kapitel 8 Handling och kapitel 9 Livsvärld har jag introducerat idén om att utveckla en styrningsmodell som bygger på att aktörernas samverkan delas upp i utvärderingsfas och systemisk fas. Mot bakgrund av denna idé, och ovanstående resonemang, väljer jag att låta det avgränsade syftet med avhandlingen vara att besvara följande fråga:
Hur kan en styrningsmodell för organiserad samverkan som tillåter: att aktörer;
• tillhör olika kunskaps-, norm- och värdesystem, • uppbär olika yrkesidentitet,
• tillhör olika sociala system och • tillgodoser olika intressen, att den operativa verksamheten är;
• faciliterad eller självstyrd • temporär eller permanent,
• embryonal eller mogen,
• ideellt, offentligt eller kommersiellt inriktad, • utbildnings- och/eller forskningsbaserad, samt • vertikalt eller horisontellt organiserad,
se ut?269
Att det är önskvärt att styrningsmodellen kan fungera:
• i anslutning till operativ samverkan mellan aktörer som tillhör olika kunskaps-, norm- och värdesystem, uppbär olika yrkesidentitet, tillhör olika sociala system samt tillgodoser olika intressen med sin samverkan; - svarar i den aktuella kontexten mot att tillåta den heterogena aktörs- sammansättning som förekommit i genomförda drivhus-, Sirius- och FoU-projekt.
• i anslutning till operativ verksamhet som är faciliterad eller självstyrd, temporär eller permanent, embryonal eller mogen, ideell, offentlig eller kommersiell; - svarar i den aktuella kontexten mot behovet av att aktörernas styrningsprocess klarar en fasövergång från stöd- behövande offentligt finansierat nystartat projekt till självständigt kommersiellt livskraftigt företagande
• i anslutning till utbildnings- och/eller forskningsbaserad verksamhet; - handlar i den aktuella kontexten om att tillåta den flexibilitet mellan utbildnings- och forskningsinriktning som observerats i samband med Polhemslaboratoriets Sirius- och FoU-projekt.
• i anslutning till vertikalt eller horisontellt organiserad samverkan; - svarar i den aktuella kontexten mot idén att låta aktörernas utvärderings- och utvecklingsinriktade möten styra den operativa verksamheten.
Precisering av pragmatisk idé – skiss till DOS
I försöket att utveckla en styrningsmodell som klarar uppställda samverkansvillkor utgår jag från den introducerade idén till styrnings- modell. Jag låter emellertid kombinera idén med begreppet deliberation, som jag hämtar från deliberativ teoribildning270. Att deliberera kan
förenklat beskrivas som att utifrån teoretiska, pragmatiska, moraliska och/eller etiska perspektiv tillsammans överväga, rådslå och
269 De uppställda villkoren är hämtade från kapitel 2 En forsknings- och utbildningspolitik för
tillväxt genom samverkan.
270 Närmare bestämt den deliberativ teori som utgår från Jürgen Habermas handlingsteori
överlägga angående förståelse och hantering av gemensamma situationer, där handlingsalternativen inte på ett entydigt sätt kan sorteras in i kategorier av rätt eller fel.271 Syftet med deliberationen är
att låta det bättre argumentet växa fram och göra sig gällande. Styrnings- modellens idé kan därmed formuleras som att aktörernas samverkan sker genom upprepade dialektiska rörelser mellan deliberativ fas (styrningsprocessen), som syftar till att producera giltiga handlings- alternativ och legitima interpersonella och systemiska relationer, och systemisk fas (den operativa verksamheten), som syftar till att om- vandla vunnen giltighet och legitimitet i systemisk handling och resulterande fakticitet. Medan den deliberativa fasen svarar mot en utvärderings- och utvecklingslogik med öppna övergripande rationalitetsvillkor, svarar den systemiska fasen mot en produktions- logik med låsta övergripande rationalitetsvillkor. Jag har namngivit modellen till (styrningsmodellen för) Deliberativ organiserad samverkan, förkortat DOS. Genom att placera Deliberativ före organiserad markerar jag att den deliberativa fasen är överordnad den systemiska, dvs. att aktörernas organiserade samverkan förväntas vara styrd via deras deliberationer. DOS specificerar rationalitetsvillkor för deliberativ fas, anger villkor för kopplingen mellan deliberativ och systemisk fas, men ställer systemfasens villkor öppna. I samband med övergången till denna formulering av styrningsmodellen benämner jag alltså utvärderingsmöte som deliberation, och utvärderingsfas som deliberativ fas.