Rörelsevinst%
År t+2 t+1 0 t-1 t-2
Medeltal -0,62 1,03 3,60 3,83 2,93
Median Certifierade företag 7,75 7,65 8,25 12,40 8,60
Icke-certifierade företag 9,05 10,25 8,35 7,70 5,60
Tabell 6 Avkastning på totalt kapital, jämförelse
Tabellen ovan visar att gällande avkastning på totalt kapital är medeltalen positiva, förutom i t+2. Två år efter certifiering har kontrollgruppen alltså bättre avkastning på totalt kapital än testgruppen. Skillnaderna i medeltalen är dock inte lika stora som med rörelsevinst eller avkastning på investerat kapital.
Tabell 7 Beroende t-test, avkastning på totalt kapital
Närmast noll är året t+2, alltså två år efter certifiering, då kontrollgruppen visar sig ha bättre avkastning på totalt kapital. Vid år t-1, alltså ett år innan certifiering är skillnaden störst och efter det blir skillnaderna i medeltalen mindre. Resultatet visar alltså att efter certifieringen finns det inte betydliga skillnader i avkastning på totalt kapital mellan de certifierade och icke-certifierade företagen. Resultatet visar inte sig vara statistiskt signifikant, eftersom sig.-värdet är i alla par större än 0,05. T-värdet visar att det inte finns betydliga skillnader mellan de certifierade och icke-certifierade företagen
Medeltal
-0,62 17,14 2,78 -6,25 5,02 -0,22 37,00 0,83
Par 2 1 ROA t+1, 2 ROA t+1
1,03 21,22 3,44 -5,94 8,01 0,30 37,00 0,77
Par 3 1 ROA 0, 2 ROA 0
3,60 21,53 3,49 -3,48 10,68 1,03 37,00 0,31
Par 4 1 ROA t-1, 2 ROA t-1
3,83 18,15 2,94 -2,13 9,80 1,30 37,00 0,20
Par 5 1 ROA t-2, 2 ROA t-2
2,93 18,10 2,94 -3,02 8,88 1,00 37,00 0,32
Parjämförelse
95% konfidensintervall för differensen
53 Syftet med denna undersökning var att studera miljöcertifikatet ISO 14001:2015:s inverkan på företagens lönsamhet. Inverkan på företagens lönsamhet undersöktes med hjälp av tre relationstal; rörelsekapital, avkastning på investerat kapital och avkastning på totalt kapital. Valet av relationstalen baserades på tidigare undersökningar och litteratur om ämnet samt på deras jämförbarhet. Relationstalen är även lämpliga för undersökning av företag inom olika branscher.
Resultatet visar att testgruppens rörelseresultat var betydligt mycket bättre under certifieringsåret än hos kontrollgruppen, då skillnaden mellan medeltalen är 61,63 vid certifieringsåret. Testgruppen utförde sig bättre än kontrollgruppen varje år, men enda betydligt stora skillnaden uppkom vid certifieringsåret. Hypotes 1: ISO 14001:2015certifiering har en positiv inverkan på företagens rörelseresultat (EBIT) får alltså delvis stöd, eftersom certifierade företag visar bättre rörelseresultat än kontrollgruppen före och efter certifieringen, men vid själva certifieringsåret är skillnaden betydande. Testgruppens rörelseresultat är bättre innan certifiering jämfört med efter certifiering. Hea m.fl (2015) poängterar att ISO 14001:2015 inverkar lika mycket på inkomster och kostnader, vilket kan vara orsaken till att certifieringen inte har en drastisk effekt på företagens ekonomiska prestation efter certifieringen.
Resultatet för avkastning på investerat kapital visar att de certifierade företagen har varje år bättre ROI än de icke-certifierade företagen. Vid certifieringsåret är skillnaden mellan de certifierade företagens och icke-certifierade företagen störst, då medeltalet visar en skillnad på 13,82. Undersökningen kom också fram med att skillnaderna i ROI mellan de certifierade och icke-certifierade företagen är som minst två år efter certifieringen. Så som med resultaten gällande rörelseresultat, är skillnaden mellan de certifierade företagens och icke-certifierade företagen i ROI störst vid certifieringsåret. Yongwhi (2019) kom fram med att avkastning på investerat kapital visar en omedelbar positiv inverkan efter att företagen söker certifiering i börsnoterade företag. Denna undersöknings resultat visar en positiv inverkan samma år som företaget får certifikatet, inte alltså då företaget söker om certifiering. Man kan konstatera att som avvikelse till
6 Slutsatser
54 andra tidigare studier skiljer sig denna undersökning med att avkastning på investerat kapital inte är bättre för certifierade företagen innan året för själva certifieringen. Enligt denna undersökning visar de certifierade företagen bättre avkastning på investerat kapital först åren efter certifieringen. Hypotes 2: ISO 14001:2015-certifiering har en positiv inverkan på företagens avkastning på investerat kapital (ROI) får alltså delvis stöd.
Resultatet av denna undersökning tyder på certifierade företagen presterar vid t-2, t-1, 0 och t+1 en aning bättre än de certifierade företagen, men vid t+2 har de icke-certifierade företag bättre avkastning på totalt kapital. Vid t-1 är skillnaden mellan de certifierade och icke-certifierade företagens avkastning på totalt kapital som störst och skillnaderna blir hela tiden mindre under resten av de studerade åren. Skillnaderna är dock inte statistiskt signifikanta. Undersökningen av Lo m.fl. (2012) kom fram med att ett miljöledningssystem har en signifikant positiv inverkan på avkastning på totalt kapital redan i t-2 och t-1. Orsaken till detta kan enligt Lo m.fl. (2012) vara att företagen är tvungna att möta kraven av extern revision på sin miljöledning, vilket leder till att företaget vill prestera bättre. Undersökningens resultat är alltså avvikande från undersökningen av Lo m.fl. (2012). Hypotes 3: ISO 14001:2015-certifiering har en positiv inverkan på företagens avkastning på totalt kapital (ROA) får alltså inte stöd.
Resultatet av undersökningen stöder studien av Hea m.fl. (2015), alltså att certifiering inte har någon inverkan på ROA.
Resultatet visar att det inte finns lika betydliga skillnader i avkastning på totalt kapital som med rörelseresultat och avkastning på investerat kapital mellan certifierade och icke-certifierade företag. Resultaten av de olika lönsamhetsmåtten visar att lönsamheten är bättre innan certifiering än efter certifiering, och är som bäst vid certifieringsåret. Lo m.fl.
(2012) upptäckte att lönsamheten förbättras redan under införingsstadiet av ISO 14001:2015 och fortsatte åtminstone ett år efter att företaget erhållit certifikatet.
Resultaten stöder alltså delvis undersökningen av Lo m.fl. (2012), eftersom man kan se att lönsamheten förbättrades redan vid införingsfasen, men blir sämre efter certifieringsåret.
55 En orsak till att certifierade företagen inte visar bättre avkastning på totalt kapital än icke-certifierade företag kan vara, som Ong m.fl. (2016) påpekar, att införing av ISO 14001:2015 kan vara kostsamt och tidskrävande, vilket gör att effekterna på lönsamhet inte nödvändigtvis syns på kort sikt. Reis m.fl. (2018) konstaterar att största svårigheterna som upptäcks i samband med införingen av ISO 14001:2015 är kostnaderna för själva införingen. Dessa kostnader kan bland annat vara kostnader för förbättring av organisationsstrukturen, modernisering av utrustning och utbildning.
Ong m.fl. (2016) poängterar vidare att största delen av företag som ansöker om certifiering är väletablerade och högpresterande, men detta är inte heller nödvändigtvis alltid fallet. Det är viktigt att komma ihåg att undersökningen har sina begränsningar.
Undersökningen antar enbart att ISO 14001:2015-certifikatet har inverkat på företagens lönsamhet, det vill säga alla andra faktorer utesluts från undersökningen. Man kan inte därför säga till 100 % att lönsamheten i företagen med i denna undersökning skulle enbart påverkas av certifieringen. Ong m.fl. (2016) påpekar också att företag kan ta bra hänsyn till sin miljöprestanda och kan även ha ett miljöledningssystem som en del av sin ledning, fastän de inte har ansökt om certifikat. Denna undersökning tar hänsyn enbart till aspekten att företagen har ansökt och fått ISO 14001:2015-certifikatet.
Å andra sidan, som påpekades av Curkovic och Sroufe (2011), tar det oftast 6–18 månader att införa miljöledningssystemet i verksamheten innan själva certifieringen sker, alltså förberedelser för införingen av certifikatet sker typiskt i t-1, medan t-2 oftast är helt fri från certifieringsåtgärder. Enligt Curkovic och Sroufe (2011) borde det alltså inte vara år t-2 skillnader i de certifierade och icke-certifierade företagens lönsamhetstal.
Lee m.fl. (2017) poängterar också att certifiering påverkar lönsamheten positivt i långa loppet. Denna undersökning begränsades dock på grund av att företagens bokslutsinformation fås från databasen Voitto+ enbart från fem års tid, det vill säga två år efter certifieringen. Ifall den undersökta tidsperioden vore längre (jämfört med Lee m.fl. (2017), som undersökte certifieringens inverkan på lönsamhet under åren 1996–
2010) kunde man se bättre resultat om hur lönsamheten utvecklas i långa loppet. Lo m.fl.
(2012) påpekar att införing av andra ledningsstandarder (till exempel ISO 9001 och
56 OHSAS 18001) kan snedvrida data och på så sätt ha en inverkan på resultatet. Denna aspekt tas dock inte hänsyn till i denna undersökning, eftersom det kan hända att företaget har ett annat ledningsstandard i sin verksamhet som vi inte vet om, eftersom undersökningen inte tar andra ledningsstandardernas påverkan till hänsyn.
57 Avhandlingens syfte var att undersöka ifall miljöcertifikatet ISO 14001:2015 har en inverkan på företagens lönsamhet. Utifrån syftet utformades forskningsfrågan som var:
har ISO 14001:2015-miljöcertifikatet en inverkan på företagens lönsamhet i finska små och medelstora företag? Det undersöktes sammanlagt 38 finländska små och medelstora företag under en tidsperiod på fem år. Lönsamheten mättes genom relationstalen rörelseresultat, avkastning på investerat kapital och avkastning på totalt kapital.
Rörelseresultat används för att ge nyanser till tidigare studier inom ämnet och på så sätt utöka den existerande forskningen.
Den empiriska undersökningen kom fram med att rörelseresultatet och avkastning på investerat kapital var bättre i certifierade företagen speciellt vid certifieringsåret, medan avkastning på totalt kapital inte hade en stor inverkan på de certifierade företagen under någon av de studerade åren. Resultatet visar ett tydligt mönster, eftersom de alla tre relationstalen tyder på bättre lönsamhet under certifieringsåret i de certifierade företagen.
Resultatet var delvis väntat, eftersom hypoteserna var att lönsamhetens relationstal skulle påverkas positivt av certifieringen, och lönsamheten var bättre varje år i de certifierade företagen. Speciellt vid certifieringsåret märker man en tydlig positiv inverkan i lönsamhet i certifierade företag. Å andra sidan visar resultaten inte betydligt större skillnader i certifierade företagens lönsamhet efter certifieringen, så som tidigare studier antyder.
Undersökningen begränsades av att den inte beaktar andra orsaker som kan påverka företagens lönsamhet. Införing av ett miljöledningssystem visar inte nödvändigtvis bättre lönsamhet genast, utan det kan ta flera år innan det blir lönsamt. Undersökningen antar alltså enbart att miljöledningssystemet påverkar lönsamheten. Man måste även ta i beaktande att relationstalen ROI och ROA har också sina nackdelar. Undersökningen begränsades också av att data var enbart tillgängligt i databasen från fem års tid.
Som vidare forskning kunde föreslås att upprätta en kvalitativ studie till exempel som intervjuer om hur finska företag anser att ISO 14001:2015-certifieringen har påverkat
7 Avslutande diskussion
58 deras verksamhet. På så sätt kunde det vara möjligt att inkludera andra aspekter också, istället för enbart lönsamhet. Andra förslag till vidare forskning är att studera hur EMAS systemet används av företagen i Finland, exempelvis genom en kvalitativ undersökning om hur EMAS-systemet påverkar lönsamhet eller ekonomisk prestation.
Intressant är också att veta skillnader mellan EMAS-systemet och ISO 14001:2015 i finländska företag, men detta kräver dock att flera företag inför EMAS-systemet i sina verksamhet.
59
Källor
Bhimani, Alnoor; Silvola, Hanna & Sivabalan, Prabhu. 2016. Voluntary Corporate Social Responsibility Reporting: A Study of Early and Late Reporter Motivations and Outcomes. Journal of Management Accounting Research. Vol. 28, No. 2, s.
77-101
Bryman, A & Bell, E. 2015. Business Research Methods. OUP Oxford, 4. uppl., 816 s.
Bryman, A. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber, 2. uppl., 690 s.
Cañón-de-Francia, Joaquín & Garcés-Ayerbe, Concepción, 2009. ISO 14001 Environmental Certification: A Sign Valued by the Market? Environmental and Resource Economics, vol. 44, s. 245–262
Castro, G; Amores-Salvadó, J; Navas-López, J & Balarezo-Nuñez, R. 2017.
Exploring the nature, antecedents and consequences of symbolic corporate environmental certification. Journal of Cleaner Production, vol. 16
Chen, Lujie; Tang, Ou & Feldmann, Andreas, 2015. Applying GRI reports for the investigation of environmental management practices and company performance in Sweden, China and India. Journal of Cleaner Production, vol. 98, s. 36-46
Daddi, T; Frey, M; De Giacomo, M; Testa, F & Iraldo, F, 2015. Macro-economic and development indexes and ISO14001 certificates: a cross national analysis.
Journal of Cleaner Production, vol. 108, s. 1239-1248 DNV GL, u.å. Tillgänglig:
https://www.dnvgl.fi/sertifiointi/Johtamisjarjestelmat/akkreditoitu-sertifiointi.html Hämtad: 17.9.2020
Eliasson, Annika. 2006. Kvantitativ metod från början, Studentlitteratur, 169 s.
60 Essid, Moez & Berland, Nicolas, 2018. Adoption of environmental management tools: the dynamic capabilities contributions. Sustainability Accounting, Management and Policy Journal, vol. 9, no.3, s. 229-252
Europakommissionen a, u.å. Tillgänglig:
https://ec.europa.eu/environment/emas/join_emas/emas_iso_14001_en.html Hämtad: 17.9.2020
Europakommissionen b, 2021. Tillgänglig:
https://webgate.ec.europa.eu/emas2/public/registration/list Hämtad: 16.9.2020
Europakommissionen c, 2011. Tillgänglig:
https://ec.europa.eu/environment/emas/pdf/factsheets/EMASBenefits_high.pdf Hämtad: 30.1.2020
Europakommissionen d, 2009. Tillgänglig:
https://ec.europa.eu/environment/emas/pdf/other/costs_and_benefits_of_emas.pdf Hämtad: 30.1.2020
Europakommissionen e, 2011. Tillgänglig:
https://ec.europa.eu/environment/emas/pdf/factsheets/EMASiso14001_high.pdf Hämtad: 30.1.2020
FINAS, 2016. Tillgänglig: https://www.finas.fi/akkreditointi/Sivut/default.aspx Hämtad: 17.10.2020
Finlands Standardiseringsförbund, 2021. Ympäristöjohtamisen standardisarja ISO 14000. Tillgänglig:
https://sfs.fi/wpcontent/uploads/2021/04/Ymparistojohtamisenstandardisarja-ISO-14000_esite.pdf Hämtad 13.10.2021
Fiorini, P; Chiappetta, J;, Charbel, J; Lopes de Sousa, J; Beatriz, A; Oliveira, N &
Yudi, F. 2019. Interplay between information systems and environmental
management in ISO 14001-certified companies: Implications for future research on big data. Management Decision Vol. 57 No. 8
61 Freeman, R. 1984. Strategic Management: A Stakeholder Approach. Pitman,
Boston.
Freeman, R ; Harrison, J; Wicks, A; Parmar, B & de Colle, S. 2010. Stakeholder theory: The state of the art. The Academy of Management Annals, vol. 4, s. 403–
445
Företagsanalys rf. 2017. Företagsanalys: analys av bokslut. Gaudeamus, 10.
upplaga, 108 s.
Global Reporting, 2019. Tillgänglig: https://www.globalreporting.org/about-gri/
Hämtad: 24.9.2020
Hea, W; Liub, C; Luc, J och Caod, J. 2015. Impacts of ISO 14001 adoption on firm performance: Evidence from China. China Economic Review, vol. 32, s. 43–56
Heras-Saizarbitoria, I; Boiral, O & Arana, G. 2016. Renewing environmental certification in times of crisis. Journal of Cleaner Production, vol. 115, s. 214-223
Hörisch, J; Freeman, R & Schaltegger, S. 2014. Applying Stakeholder Theory in Sustainability Management: Links, Similarities, Dissimilarities, and a Conceptual Framework. Organization & environment, vol. 27, s. 328-346
Iatridis, K & Kesidou, E, 2016. What drives substantive versus symbolic implementation of ISO 14001 in a time of economic crisis? Insights from Greek manufacturing companies. Journal of Business Ethics (2016) vol. 148, s. 859-877
ISO, 2015. ISO 14001 - Key benefits. Tillgänglig:
https://www.iso.org/files/live/sites/isoorg/files/store/en/PUB100372.pdf Hämtad:
16.9.2020
ISO Survey, 2020. Tillgänglig: https://www.iso.org/the-iso-survey.html Hämtad:
13.10.2021
Jacobs, Brian W.; Singhal, Vinod R. & Subramanian, Ravi, 2010. An empirical investigation of environmental performance and the market value of the firm.
Journal of Operations Management, vol. 28, s. 430–441
62 Johnson, Perry. 1997. ISO 14000: The Business Manager's Complete Guide to Environmental Management. John Wiley & Sons, Inc., 245 s.
Joshi, Satish & Krishnan, R. 2010. Sustainability accounting systems with a managerial decision focus. Cost Management, s. 20–30.
Joshi, Satish & Li, Yue, 2016. What Is Corporate Sustainability and How Do Firms Practice It? A Management Accounting Research Perspective. Journal of Management Accounting Research, Vol. 28, No 2, s. 1-11.
Kurittu, Kaisa. 2018. Yritysvastuuraportointi - Kiinnostavan viestinnän käsikirja, Alma Talent, 197 s.
Lannelongue, Gustavo; Gonzalez-Benito, Oscar & Gonzalez-Benito, Javier. 2014.
Environmental Motivations: The Pathway to Complete Environmental Management. Journal of Business Ethics, col 124 Issue 1, s.135-147.
Lee, S; Noh, Y; Choi, D & Rha, J. 2017. Environmental Policy Performances for Sustainable Development: From the Perspective of ISO 14001 Certification.
Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 24, s. 108–120 Lindsö, Ebba, 2017. Tankar om hållbarhet och ledarskap och en snabbguide i hållbarhetsredovisning. Roos & Tegnér, 152 s.
Lo, C Yeung, A & Cheng, T. 2012. The impact of environmental management systems on financial performance in fashion industries. Int. J. Production Economics, vol. 135, s. 561–567
Lucas, Marilyn & Noordewier, Thomas, 2016. Environmental management practices and firm financial performance: The moderating effect of industry pollution-related factors. International Journal of Production Economics, vol 175, s. 24-34
Lundén, B; Ohlsson, G. 2003. Bokslutsanalys – Grundläggande bokslutskunskap och metoder för räkenskapsanalys. Björn Lundén Information AB, 3. upplaga, 295 s.
63 Mazzi, A; Toniolo, S; Mason, M; Aguiari, F & Scipioni, A. 2016. What are the benefits and difficulties in adopting an environmental management system? The opinion of Italian organizations. Journal of cleaner production, vol.139, s. 873-885
Montabon, Frank; Sroufe, Robert & Narasimhan, Ram, 2007. An examination of corporate reporting, environmental management practices and firm performance.
Journal of Operations Management, Vol 25, Issue 5, s. 998-101
Nishitani, K. 2010. Demand for ISO 14001 adoption in the global supply chain:
An empirical analysis focusing on environmentally conscious markets. Resource and Energy Economics, vol. 32, s. 395-407
OECD, 2014. The Evolution of Corporate Reporting for Integrated Performance.
Tillgänglig:
https://www.oecd.org/sdroundtable/papersandpublications/The%20Evolution%20 of%20Corporate%20Reporting%20for%20Integrated%20Performance.pdf Hämtad: 24.9.2020
Ong, T; Boon, T; Sin, H & Sohd, W. 2016. Environmental Management System and Financial Performance. Institutions and Economies, vol. 8, s. 27-53
Patel, R & Davidson, B, 2019. Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur, 5 uppl. 184 s.
Paulraj, A & de Jong, P. 2011. The effect of ISO 14001 certification announcements on stock performance, International Journal of Operations & Production Management Vol. 31 No. 7, 2011 pp. 765-788
Paun, Dorothy. 2018. Corporate sustainability reporting: An innovative tool for the greater good of all. Business Horizons, Volume 61, Issue 6, s. 925-935
Pohjola, T, 2003. Johda ympäristöasioita tehokkaasti – ympäristöosaaminen menestyksentekijänä. Talentum. 236 s.
Reis, A; Neves, F; Hikichia, S; Salgadoa, E & Beijoa, L, 2018. Is ISO 14001 certification really good to the company? A critical analysis. Production, vol. 28
64 Rimmel, R; Jonäll, K; Sabelfeld, S; Skoog, M & Arvidsson, S. 2018. Redovisning för hållbarhet. Sanoma Utbildning, 254 s.
Salim, H; Padfield, R; Hansen, S; Mohamad, S; Yuzir, A; Syayuti, K: Tham, M &
Papargyropoulou, E. 2018. Global trends in environmental management system and ISO14001 research, Journal of Cleaner Production, vol. 170, s. 645-653
Schaltegger, S & Burritt, R. 2017. Contemporary environmental accounting – Issues, concepts and practice. Routledge.
Statistikcentralen a. 2017. Tillgänglig:
https://www.stat.fi/til/alyr/2016/alyr_2016_2017-12-21_fi.pdf Hämtad:
17.10.2020
Statistikcentralen b. Tillgänglig:
https://www.stat.fi/meta/kas/pienet_ja_keski.html Hämtad: 17.10.2020
Statistikcentralen c. 2008. Tillgänglig:
https://www2.tilastokeskus.fi/sv/luokitukset/toimiala/toimiala_1_20080101/
Hämtad: 17.10.2020
Stokes, P; Wall, T. 2014. Research Methods, Red Globe Press, 296 s.
Suomen Asiakastieto Oy. Tillgänglig:
http://www.asiakastieto.fi/voitto/ohje/at.html Hämtad: 17.10.2020
Suomen ympäristökeskus, 2013. Tillgänglig:
https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Konsumtion_och_produktion/Miljosystem_och_miljostyrning/EMAS_i_prakti ken Hämtad: 17.10.2020
Svenska institutet för standarder, u.å. Tillgänglig:
https://www.sis.se/iso14001/dettariso14001/ Hämtad: 17.10.2020
Treacy, R; Humphreys, P; McIvor, R & Lo, C. 2019. ISO 14001 certification and operating performance: A practice-based view. International Journal of
Production Economics, vol. 208, s. 319–328
65 Tuominen, Kari & Moisio, Jussi. 2015. Luotettavaa ympäristönhallintaa ISO 14001:2015 – Itsearvioinnin työkirja, Oy Benchmarking Ltd, 102 s.
Vílchez, V. 2017. The dark side of ISO 14001: The symbolic environmental behavior. European Research on Management and Business Economics, vol. 23, s.
33-39
Waxin, M-F; Knuteson, S; & Bartholomew, A, 2017. Drivers and challenges for implementing ISO 14001 environmental management system in an emerging Gulf Arab country. Environmental Management
White, G, 2009. Sustainability reporting – managing for wealth and corporate health. Business Express Press. 143s.
Yonghwi, N. 2019. The Effects of Corporate Green Efforts for Sustainability: An Event Study Approach. Sustainability, vol. 11, s. 1-15
66
Bilaga 1
Företagen med ISO 14001:2015-certifikat, ROI och ROA för fem års tid angett i procent67
Bilaga 2
Kontrollgruppsföretagen, deras ROI och ROA för fem års tid angett i procentFöretag ROI
68 Umicore Finland Oy 20,5 29 3,7 0,1 6,7 14,6 20,5 3,2 0,1 5,8
Huld Oy 30 31 38,1 36,8 36,1 19,3 20,9 26,1 26,7 26,5
Inka Oy 14,3 11,3 13,7 14,9 14,3 12,7 10,2 12,5 13,3 12,6 Joros Oy 13,8 20,9 20,4 22,2 13,8 11,7 17,5 16,1 16,9 11 Luft-Tek Oy 13,6 36 21,9 16,2 25 10,2 25,8 18,6 14,6 22,9 Oy Canorama Ab 31,7 26,8 16,8 25,8 32,1 18,2 14,7 10,4 17,8 22,4 Pipelife Finland Oy 5,1 7,1 10,5 5,2 6,4 3,5 5,2 7,2 3 3,2
PostNord Oy 15,8 0 −28,8 −1,0 2,1 5,2 0 −8,3 −0,3 0,9
Reifer Oy 11,7 15,4 4,6 11,7 30 10,5 14,1 4,1 10,4 25
Viafin GAS Oy 54 15,7 −24,9 −13,5 20 21,1 8 −16,2 −8,8 9,6 Pantex-Pesu Oy −2,6 1,5 3,2 −15,7 1,6 −2,2 1,3 2,5 −11,4 1 Optiikka Juurinen Oy 22,9 26,9 18,2 24,7 23 16,6 19,3 13,8 19,9 15,7
Allwinds AB 6,5 1 0,2 −0,2 0,5 0,2 2 −4,3 −30,9 −3,9
IdeaPaint Oy 0,2 2,5 −5,1 −34,6 −4,3 0,2 2 −4,3 −30,9 −3,9 JOT Automation Oy −23,1 23,6 −35,6 −7,7 −23,7 −10,9 11,8 −25,0 −6,1 −19,0 Sumeko Oy 23,8 26,9 20,7 21,3 2,6 20,5 23,9 18,7 19,1 2,1 Bestseller Wholesale
Finland Oy 16 23,3 29,5 31,9 34,6 7,9 11,5 15,1 15,1 15,5
Bevpak Oy 25,2 16,5 14,6 8,5 4,9 20,9 13,7 12,9 8 4,6
Turun Konekeskus Group
Oy −1,0 10 8,7 6,2 6,3 −0,7 7 6,9 5,3 5
Alma Media Kustannus
Oy 395,5 129,6 24,2 7,5 17,4 45,4 21,2 15,3 7,4 17,3
Oulun Keskuspesula Oy 6,2 7,1 8,4 3,9 3,7 5,7 6,5 7,5 3,5 3,3