Som sagt i inledningen har den tidigare generalsekreteraren Kofi Annan en gång sagt att “good governance is perhaps the single most important factor in eradicating poverty and promoting development”. Eftersom good governance ges en så stor betydelse menar vi att det är avgörande att vara tydlig med vad good governance faktiskt innebär. Vi har dock i denna studie snarare funnit att IMF och UNDP talar om good governance på olika sätt och har olika utgångspunkter för sitt arbete med good governance.
IMF och UNDP är olika typer av organisationer med olika målsättningar och ska därför inte förhålla sig till good governance på samma sätt. Samtidigt är detta problematiskt eftersom det innebär att två olika organisationer som är stora inom utvecklingsområdet har olika agendor i governance-frågor men utgår från och använder liknande begrepp. Det menar vi kan bli särskilt problematiskt i utvecklingssammanhang när ett utvecklingsland behöver förhålla sig till både IMF:s och UNDP:s syn på good governance. Ett exempel på detta är att både IMF och UNDP betonar att transparens är en viktig aspekt av governance, men de har olika syn på varför det är viktigt och inriktar sig på olika saker. För ett utvecklingsland som eftersträvar att bli mer transparent kan det därför spela stor roll om de låter sig påverkas av den ena eller den andra organisationen när landet utformar sin strategi för transparens, trots att båda varianterna betecknas som good governance.
Vi menar alltså att IMF och UNDP har olika agendor bakom sitt användande och förhållningssätt till good governance men att dessa åtskilda agendor döljs av att
organisationerna har ett liknande språkbruk, som dessutom kan verka mer objektivt än vad det i själva verket är. Good governance menar vi är ett skenbart objektivt begrepp som i själva verket ger ett stort utrymme för subjektivitet. Kanske säger begreppet good governance mer om den som tolkar och använder begreppet än det som begreppet appliceras på? Vi menar att begreppet good governance kanske bör betraktas ungefär som begrepp som frihet och rättvisa, där det finns ett stort utrymme för olika tolkningar och det därför i högsta grad är relevant att fråga sig vem som anser att något är good governance och varför.
43 Vi illustrerar denna problematik med ett hypotetiskt utvecklingsland. I landet har det på senare år skett en snabb ekonomisk tillväxt men samtidigt respekteras de mänskliga
rättigheterna i landet i allt mindre grad. IMF skulle då kunna hävda att landet präglas av good governance på grund av sin ekonomiska utveckling samtidigt som UNDP menar att
governance-situationen i landet blir allt sämre eftersom de mänskliga rättigheterna kränks i allt större utsträckning. Det finns inget givet svar på vilken uppfattning som är den rätta och det menar vi understryker vikten av större tydlighet i vad som egentligen menas med good governance. Situationen blir än mer komplicerad om landet samtidigt försöker förhålla sig till både IMF:s och UNDP:s viljor i governance-frågor för att få olika typer av stöd från
organisationerna. Denna hypotetiska situation menar vi visar på problematiken med good governance. Vi menar också att en konsekvens till detta kan bli att utvecklingsländer
fokuserar på att kopiera good governance-reformer som ligger i linje med organisationernas visioner snarare än att själva sträva efter att tillämpa good governance på ett sätt som skulle bli långsiktigt effektivt i just det landet.
Vad gäller good governance som orsak till eller resultat av utveckling verkar UNDP och IMF ha olika verklighetsbilder. IMF fokuserar som sagt på ekonomiska aspekter av governance men kan blanda sig i andra aspekter av governance om det bedöms kunna få makroekonomisk betydelse. Vi menar att IMF därmed inte bara har den relevanta statens bästa för ögonen när de arbetar med governance-frågor, de är framförallt intresserade av att främja en god
ekonomisk utveckling och värna om sina resurser. UNDP menar dock att andra aspekter av governance som inflytande och mänskliga rättigheter är en förutsättning för ekonomisk utveckling. På så vis menar vi att det finns en grundläggande skillnad i organisationernas förhållningssätt till good governance.
Båda organisationerna verkar enligt oss mena att good governance-reformer orsakar utveckling snarare än att de är ett resultat av utveckling, vilket Goldsmith (2007) hävdar är fallet. På grund av tvivlet om huruvida good governance faktiskt leder till ekonomisk
utveckling menar vi att man kan fundera på att sluta betrakta good governance som ett medel för att exempelvis främja ekonomisk tillväxt och istället framhäva good governance som ett mål i sig. Vi menar att detta möjligen kan ses som mindre problematiskt i UNDP:s fall
44 till en bättre ekonomi. För IMF är det däremot avgörande att good governance-reformer faktiskt orsakar en bättre ekonomisk utveckling.
Som sagt i inledningen är good governance ett ifrågasatt utvecklingsbegrepp. En risk med governance-bedömningar är att de kan bygga på politiska motiv som vill styra
utvecklingsländer i en viss riktning. För IMF menar vi att det handlar om att sprida deras version av economic governance där de inte tar hänsyn till politiska aspekter av governance. För UNDP menar vi att det handlar bland annat om att sprida demokrati och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i FN:s principer. Vi anser att det finns en grundläggande
problematik i att utomstående bedömer hur ett land borde utvecklas. Varför är utgångspunkten att good governance definieras av biståndsgivarna istället för mottagarna? Potentiellt skulle användningen av begreppet kunna vändas från att beteckna givarnas syn på hur
mottagarländerna borde fungera till hur mottagarländerna själva menar att sin governance borde fungera. Detta menar vi i stort sett fångas upp av UNDP:s begrepp democratic governance, men även democratic governance skulle kunna ses som problematiskt av exempelvis nyliberaler som helst vill ha en så liten stat som möjligt.
En annan aspekt som vi anser är relevant i sammanhanget är att oavsett exakt vad som menas med good governance menar vi att begreppet skulle kunna användas på olika sätt. Rent teoretiskt menar vi exempelvis att om good governance behandlas som ett villkor för att få bistånd kan det innebära att länder med dåligt fungerande governance, som kanske är just de länder som är i störst behov av bistånd, väljs bort till förmån för länder med bättre
governance. Om good governance istället betraktas som ett mål för bistånd kan det innebära att mottagarländer med sämre fungerande governance blir högre prioriterade just för att biståndet kan göra stor nytta med att förbättra landets governance. Dessa båda synsätt menar vi på så sätt skulle kunna ge rakt motsatta argument för huruvida ett land bör få bistånd eller inte. På grund av detta menar vi att det också har stor betydelse hur begreppet good
governance används.
Enligt Andersson (2009) kan good governance ses som ett “helhetskoncept för samhällsstyrning” (s. 60). Vi menar att det därför är problematiskt att IMF utgår från begreppet good governance men bryter ut ekonomiska aspekter och andra aspekter som bedöms kunna få en betydelsefull makroekonomisk påverkan. I ett utvecklingsperspektiv
45 menar vi att det är problematiskt att organisationer som IMF använder begrepp som antyder ett helhetskoncept men egentligen är inriktade mot endast vissa governance-aspekter.
Vidare studier anser vi skulle kunna undersöka andra organisationers förhållande till good governance, exempelvis Världsbanken och Sida. Vi menar också att det skulle vara intressant och fruktbart med studier om vilka konkreta konsekvenser som olika föreställningar om good governance får där dessa föreställningar tillämpas genom praktiska åtgärder. Vi anser även att det är önskvärt att arbeta fram tydligare och mer användbara sätt att begreppsliggöra idéer som har att göra med och ryms inom begreppet governance.
46
Referenser
Andersson, A.-C. (2009). Good governance utan stat- Fallet Palestina. I Hedlund, G., Montin, S. (red). Governance på svenska. Stockholm: Santérus Academic Press Sweden, ss. 57-82.
Beckman, L. (2005). Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm: Santérus
Bergström, G. & Boréus, K. (2012) Idé- och ideologianalys. I Bergström, G. & Boréus, K. (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 139-175.
Boughton, J.M. & Bradford, C.I. Jr. (2007). Global Governance: New Players, New Rules. Finance & Development, 44(4), ss. 10-14.
Bøås, M. (1998). Governance as multilateral development bank policy: The cases of the African Development Bank and the Asian Development Bank. European Journal of Development Research, 10(2), ss. 117-134.
Doornbos, M. (2003). "Good Governance": The Metamorphosis of a Policy Metaphor. Journal of International Affairs, 57(1), ss. 3-17.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (red.) (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4. [rev.] uppl., Stockholm: Norstedts juridik
Gisselquist, R. M. (2012a). Good Governance as a Concept, and Why This Matters for Development Policy. WIDER Working Paper, (30), Helsinki: UNU-WIDER.
https://www.wider.unu.edu/sites/default/files/wp2012-030.pdf [2016-04-12]
Gisselquist, R. M. (2012b). What Does Good Governance Mean? WIDER Angle newsletter. https://www.wider.unu.edu/publication/what-does-good-governance-mean [2016-04-12]
Goldsmith, A. A. (2007). Is governance reform a catalyst for development? Governance, 20(2), ss. 165-186.
Hedlund, G., Montin, S. (2009). Governance som interaktiv samhällsstyrning- gammalt eller nytt i forskning och politik? I Hedlund, G., Montin, S. (red). Governance på svenska.
Stockholm: Santérus Academic Press Sweden, ss. 7-36.
Hewitt de Alcántara, C. (1998). Uses and abuses of the concept of governance. International Social Science Journal, 50(155), ss. 105-113. DOI: 10.1111/1468-2451.00113
Hoebink, P. (2006). European donors and 'good governance': Condition or goal? European Journal of Development Research, 18(1). 131-161. DOI: 10.1080/09578810600576768
International Monetary Fund (IMF) (1997). Good governance: The IMF:s role. http://www.imf.org/external/pubs/ft/exrp/govern/govern.pdf [2016-03-29]
47 International Monetary Fund (IMF) (2016a). The IMF and good governance.
Kommunikationsavdelningen. Washington D.C.
http://www.imf.org/external/np/exr/facts/gov.htm [2016-05-08]
International Monetary Fund (IMF) (2016b). The IMF at a glance. Kommunikationsavdelningen. Washington D.C.
http://www.imf.org/external/np/exr/facts/glance.htm [2016-04-26]
Kaufmann, D., Kraay, A. & Mastruzzi, M. (2008). Governance matters VII: Aggregate and individual governance indicators 1996-2007. (Policy research working paper 4654).
Washington, DC: World Bank. DOI: 10.1596/1813-9450-4654
Kaufmann, D., Kraay, A. & Mastruzzi, M. (2011). The Worldwide Governance Indicators: Methodology and Analytical Issues. (Policy research working paper 5430). Washington, DC: World Bank. DOI: 10.1596/1813-9450-5430
Koivisto, I. (2014). Varieties of Good Governance: A Suggestion of Discursive Plurality. International Journal for the Semiotics of Law - Revue internationale de Sémiotique juridique, 27(4), ss. 587-611. DOI: 10.1007/s11196-013-9329-6
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup.
Nanda, V.P. (2006). The "Good Governance" Concept Revisited. The Annals of the American Academy of Political and Social Science, 603(1), ss. 269-283. DOI:
10.1177/0002716205282847
Regeringskansliet (2016). UNDP:s chef Helen Clark på Sverigebesök.
http://www.regeringen.se/artiklar/2016/03/helen-clark-pa-sverigebesok/ [2016-05-23]
Santiso, C. (2001). Good Governance and Aid Effectiveness: The World Bank and Conditionality. The Georgetown Public Policy Review, 7(1), ss. 1-22.
Sida (2014). Frågor och svar om stöd via FN:s utvecklingsprogram UNDP.
http://www.sida.se/Svenska/aktuellt-och-press/nyheter/2013/September-2013/Fragor-och- svar-om-stod-via-FNs-utvecklingsprogram-UNDP/ [2016-05-23]
Sundaram, J. K. & Chowdhury, A. (2012). Introduction: Governance and development. I Sundaram, J. K. & Chowdhury, A. (red.) Is Good Governance Good for Development? The United Nations Series on Development, (1), London, Storbritannien: Bloomsbury Academic, ss. 1-29.
Svenska FN-förbundet (2016). Den internationella valutafonden (IMF). http://www.globalis.se/Organisationer/IMF [2016-05-22]
United Nations Development Programme (UNDP) (2010). A guide to UNDP democratic governance practice. Bureau for Development Policy Democratic Governance Group. New York. http://www.undp.org/content/dam/aplaws/publication/en/publications/democratic- governance/dg-publications-for-website/a-guide-to-undp-democratic-governance-practice- /DG_FinalMaster2-small.pdf [2016-03-29]
48 United Nations Development Programme (UNDP) (2013). Changing with the world: UNDP Strategic Plan: 2014-17.
http://www.undp.org/content/dam/undp/library/corporate/UNDP_strategic-plan_14- 17_v9_web.pdf?download [2016-04-18]
United Nations Development Programme (UNDP) (2016). Frequently Asked Questions. http://www.undp.org/content/undp/en/home/operations/about_us/frequently_askedquestions/# undp [2016-04-26]
United Nations Economic and Social Commission for Asia and the Pacific (UNESCAP eller ESCAP) (2009). What is good governance? http://www.unescap.org/resources/what-good- governance [2016-04-12]
Weiss, T.G. (2009). The UN’s Role in Global Governance. United Nations Intellectual History Project. (Rapport 15). Ralph Bunche Institute for International Studies.
Wilkin, S. (2011). Can Bad Governance be Good for Development? Survival, 53(1), ss. 61- 75.
World Bank (1989). From crisis to sustainable growth- sub-Saharan Africa: a long-term perspective study. (Rapport 8209). Washington, DC: World Bank.
http://documents.worldbank.org/curated/en/1989/11/439705/crisis-sustainable-growth-sub- saharan-africa-long-term-perspective-study [2016-04-12]