motverka konflikter och främja mänsklig utveckling. UNDP erkänner komplexiteten i pluralistiska juridiska landskap och stödjer länder med att integrera FN:s rättsstatsnormer. UNDP menar att när det gäller att tillämpa rättstatsreformer är det viktigt att ta hänsyn till den nationella legitimiteten och de interna förhållandena i utvecklingsländer.
IMF menar att rättsstatliga principer är viktiga för att de är en del av good governance, som in sin tur är en viktig del av ett ramverk där ekonomier kan frodas. Det innebär att governance- frågor som har med juridiksystem eller rättsstat att göra kan ligga till grund för IMF:s konditionalitet och policydiskussioner, även om IMF själva inte arbetar med dessa frågor.
Korruptionskontroll
UNDP
UNDP anser att korruption äventyrar “the ability of the state and its institutions to deliver essential services needed to sustain human development and reduce poverty by diverting public resources meant for these programmes to private use” (UNDP 2010, s. 64). UNDP betraktar därför korruption som en utvecklingsutmaning och ett underskott av governance som är ett resultat av dåligt fungerande statliga institutioner (UNDP 2010). Vi anser att UNDP här tydligt markerar att de anser att korruptionskontroll är viktigt för att främja
fattigdomsbekämpning och mänsklig utveckling.
Enligt UNDP är det viktigt att notera att “the core principles of DG — participation,
transparency, effectiveness and efficiency, responsiveness, accountability, consensus, equity and inclusiveness, and the rule of law — are also the core principles of anti-corruption” (UNDP 2010, s. 65). UNDP skriver vidare att “anti-corruption is closely linked with other development issues such as poverty, human rights, gender, local governance, public sector reform, conflict prevention, environment and sustainable development” (UNDP 2010, s. 65). I dessa båda citat menar vi att UNDP ger uttryck för att korruptionskontroll är och bör vara integrerat med andra aspekter av governance. UNDP (2010) talar också om “lack of integration of anti-corruption” (s. 65) som ett problem i olika utvecklingsprocesser.
37 UNDP menar att korruption undergräver demokratiska institutioner och rättsstatliga principer samt hindrar ekonomisk utveckling genom att förvränga marknaderna och undergräva den privata sektorns integritet. Detta kan skada förtroendet för det politiska ledarskapet och därmed i förlängningen även för de grundläggande principerna för democratic governance. Därför stödjer UNDP initiativ som är inriktade på att minska korruptionen och betonar vikten av ansvarsskyldighet och transparens inom den offentliga förvaltningen för att främja
democratic governance och fattigdomsbekämpning (UNDP 2010).
UNDP:s (2010) inriktning inom korruptionsbekämpning är “Anti-Corruption for
Development Effectiveness”( s. 65) och skiljer sig från andra huvudaktörer i antikorruption eftersom dess fokus ligger på att förhindra resursläckage genom att stärka nationella
kapaciteter, institutioner och system. UNDP ger tekniskt stöd till länder genom UNDP:s globala program för korruptionsbekämpning. Dessa program fokuserar på
förstärkning av system, institutioner och samhällsengagemang för att bättre hantera resurser och tillgängliggöra offentliga tjänster (UNDP 2010).
Vi menar att UNDP:s arbete för korruptionsbekämpning är ett tydligt exempel på, som
Andersson (2009) menar, att good governance har utvecklats från att fokusera i första hand på ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning till att diskutera hela samhällssystemet,
politisk kultur och rättigheter. Enligt Andersson (2009) kan good governance ses som ett “helhetskoncept för samhällsstyrning” (s. 60) och vi menar att UNDP avser att bekämpa korruption just genom ett helhetskoncept som involverar och integrerar många olika aspekter av governance, exempelvis genom att förstärka offentliga institutioner och främja rättsstatliga principer.
IMF
IMF:s riktlinjer förespråkar att de ska ägna uppmärksamhet åt “development of institutions and administrative systems that eliminate the opportunity for bribery, corruption, and
fraudulent activity in the management of public resources” (IMF 1997, citerat i förordet). En annan riktlinje är att “the staff should [...] address governance issues, including instances of corruption, on the basis of economic considerations within its mandate” (IMF 1997, s. 5). När IMF:s personal stöter på möjliga fall av korruption ska de kontinuerligt uppmärksamma myndigheterna om detta om det finns anledning att tro att korruptionen kan ha betydande makroekonomiska effekter, även om dessa effekter inte går att mäta med precision. Sådana
38 omständigheter kan uppkomma antingen för att det potentiellt involverar stora summor eller för att korruptionen kan vara tecken på bredare governance-problem som skulle behöva förändringar av regelverk eller policyer för att åtgärda. Det kan exempelvis handla om förskingring av offentliga medel, skattebedrägeri som begås med ett “tyst medgivande” av tjänstemän eller missbruk av officiella utländska valutareserver. Korruption kan också förekomma i andra myndighetsaktiviteter som inte har en direkt påverkan på statsbudgeten eller de offentliga finanserna, exempelvis att beslutsfattande kring regleringen av utländska direktinvesteringar sker på ett oplanerat, improviserat sätt med tillfälliga lösningar, eller som IMF kallar det, ad hoc decision making (IMF 1997, s. 6).
Enligt IMF hanteras korruptionsfall som inte har betydande makroekonomiska implikationer bäst genom IMF:s insatser för att främja transparens och ta bort onödiga regleringar samt att begränsa möjligheterna för rent-seeking, detta i enlighet med de breda principer som IMF applicerar på andra aspekter av economic governance. IMF menar också att deras
rekommendationer kan inkludera förbättringar i myndighetssystem och processer som skulle ge den fördelaktiga bieffekten att förhindra återkommande korruption (IMF 1997).
Utifrån styckena ovan och citatet om att IMF:s personal ska ta itu med korruptionsfall på basis av ekonomiska överväganden menar vi att IMF intresserar sig för korruption främst på grund av dess möjliga makroekonomiska skadeverkningar. Som vi nämnde under rubriken
inflytande och ansvarsskyldighet talar IMF om transparens som ett sätt att kontrollera korruption. Själva skriver de att:
the IMF has promoted transparency in financial transactions in the government budget, central bank, and the public sector more generally, and has provided assistance to improve accounting, auditing, and statistical systems. In all these ways, the IMF has helped countries to improve governance, to limit the opportunity for corruption.
(IMF 1997, s. 2).
Sammanfattning
Vi menar att korruptionskontroll är viktigt för UNDP främst på grund av att de anser att korruption har en direkt inverkan på fattigdomsbekämpning och mänsklig utveckling. UNDP hävdar också att korruption skadar förtroendet för de grundläggande principerna inom
39 utvecklingsfrågor såsom fattigdom och mänskliga rättigheter. UNDP arbetar med
korruptionskontroll genom tekniskt stöd inom ramen för sitt globala program för
korruptionsbekämpning som inriktar sig på att stärka länders nationella system, institutioner och samhällsengagemang för att bättre hantera offentliga resurser och tillgängliggöra
offentliga tjänster.
IMF arbetar med korruptionsbekämpning genom att skapa institutioner och administrativa system som minskar möjligheterna för korruption och genom att kontinuerligt
uppmärksamma myndigheterna om fall av korruption som IMF:s personal upptäcker. Vi menar att IMF arbetar främst med korruptionsbekämpning för att korruption kan få betydande makroekonomiska konsekvenser. Om korruptionen inte bedöms ha sådana effekter menar IMF att korruptionen hanteras på bästa sätt med andra insatser, de talar särskilt om
transparens. En likhet mellan organisationerna är just att båda talar om transparens som ett viktigt verktyg för korruptionskontroll. Eftersom IMF intresserar sig för korruption om det bedöms ha betydande makroekonomiska konsekvenser så anser vi att IMF framförallt betraktar korruptionsbekämpning som ett medel för att skapa en sund ekonomisk utveckling. Däremot menar vi att UNDP betraktar korruptionsbekämpning både som ett medel för att uppnå andra mål och som ett mål i sig självt eftersom korruption går stick i stäv med democratic governance.