Syftet med studien har varit att undersöka hur fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck samt socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld och förtryck beskrivs ur våldsutsattas perspektiv med hjälp av självbiografier. Resultatet analyserades med stöd av teoretiska perspektiv såsom intersektionalitet, postkolonial feminism samt hegemonisk feminism. Resultatet av vår studie visar att våldsutsatta
kvinnor beskriver fenomenet HRV utifrån uppfattningar om hur flickor och kvinnor skall bete sig präglade av patriarkaliska och sexistiska synsätt. Hedersuppfattningar tenderar att begränsa kvinnors och flickors frihet och autonomi vilket framhävs i våldsutsattas berättelser om hur männen i släktskapet anser sig ha ett ansvar över kvinnornas val och liv. I resultatet framgår det, av kvinnornas beskrivningar, att bevarandet av oskulden utgör en viktig faktor och regel för hederskulturen där konsekvenser likt tvångsäktenskap, hot, våld eller mord kan inträffa ifall flickan bryter mot den viktiga regeln. Det här kan inträffa med anledning av att det antas kunna rädda familjens och släktskapens heder när det antingen råder misstanke eller finns bevis att kvinnan brutit mot
hederskulturens normer och regler.
När kvinnorna i empirin har ifrågasatt de autonomiska restriktionerna som familjen bestämt på grund av deras könstillhörighet, eller genom att kvinnorna agerat mot familjens krav och begränsningar som är tänkt för att bevara den så kallade familjehedern, har kvinnorna utsatts för förtryck och våld. Det framgår därmed att hedersvåld och förtryck kan antas vara en produkt av
könsdiskriminering. Det framgår även av resultatet att HRV inte är en kulturell fråga, utan snarare en fråga om maktstruktur och kvinnoförtryck. Hedersvåld är
ett fenomen som skylls på kultur men som inte förekommer inom alla familjer som delar den kulturen. Hederskultur kan alltså existera utan att det förekommer hedersvåld och förtryck, då det är de sociala uppfattningarna om heder som förorsakar hedersförtrycket. Det är således definitionerna av vad som utgör heder som är problematiska.
Resultatet visar att hedersvåld gärna beskrivs som bundet till kultur, och att sådana uppfattningar visat sig vara kontroversiella då utomstående individer dragit egna slutsatser om vad sanningen är utifrån förutfattade meningar. I den rådande diskursen där hederskultur diskuteras har konsekvenserna inneburit generaliseringar av människor och minoritetsgrupper, samt att vissa berättelser av våldsutsatta ej tagits på allvar med anledning av att de inte passar in i den sanning som målats upp av utomstående. Samtidigt som det finns en fara i att relatera hedersvåld till särskilda kulturer eller personer är det av vikt (enligt våldsutsatta) att diskutera hedersförtryck och att våga ingripa. Resultatet visar även att
våldsutsatta kvinnor upplevt att socialtjänsten brustit i att erbjuda rättvis och tillräcklig hjälp. Det framkommer att vissa våldsutsatta hamnat mellan stolarna och att de själva behövt lösa sina situationer såsom att exempelvis fortsätta bo kvar med sina förövare, fly hemifrån, eller bli placerade i skyddade boenden vilket både haft positiva och negativa effekter på kvinnorna.
Det framställs av våldsutsatta att socialsekreterares bristande kunskap om HRV bidragit till att socialsekreterarna inte kunna förstå flickornas och kvinnornas utsatthet, samt att socialsekreterarna förbisett utsattheten i möten med de utsatta. Bristande kunskap om HRV innebär bristfällighet i att erbjuda våldsutsatta kvinnorna adekvat hjälp. Det innebär också att socialsekreterare riskerar att göra otillräckliga riskbedömningar, vilket resulterar i misslyckade kartläggningar av utsattheten eller att de inte fångar upp signalerna av utsatthet. Det är därmed av vikt att socialsekreterare och andra anställda inom socialtjänsten utvecklas i sin kompetens om HRV för att öka säkerheten i att utföra goda bedömningar. Av socialarbetare har det framkommit att det råder en delad uppfattning om brist på information kring hedersförtryck. Många socialarbetare menar på att utbildning inom ämnet hade underlättat för arbetet då utbildningen kan bidra till insyn gällande vad de bör söka efter vid misstankar om hedersförtryck.
Genom arbetets gång med studien har nya tankar vuxit fram som vi funnit intressanta inför framtida undersökningar. En intressant fundering av synvinkel inkluderar förövarperspektivet inom hedersrelaterat våld och förtryck. I processen att hitta självbiografier relevanta till den här studien stötte vi på några böcker som uppmärksammade förövarperspektivet och hur förövarna sett på
hedersdefinitioner och hedersvåld. Förövarperspektivet hade varit intressant att lyfta fram i en undersökning och därmed jämföra med våldsutsattas perspektiv för att inkludera likheter och skillnader. Förövarperspektivet kunde tyvärr inte
inkluderas i den här studien då vi ansåg att studien skulle ha explicit fokus på våldsutsatta kvinnors perspektiv och erfarenheter av socialt arbete. En annan reflektion som växte fram under arbetets gång var männens erfarenheter. Det hade varit intressant att undersöka mäns utsatthet för heder och deras uppfattningar av tvånget placerat på de att utöva makt över kvinnor, samt hedersuppfattningars påverkan på män.
8. REFERENSER
Delir, Melissa (2009). Vilsen längtan hem- En sann berättelse om hedersrelaterad maktutövning. Borås: Recito Förlag
Hussein, Jamila. (2017) Heder och hedersvåld- berättelser, fakta, fördomar. Göteborg: Bokförlaget Korpen.
Swanberg, Lena Katarina. (2002). Hedersmordet på Pela- Lillasystern berättar. Stockholm: Bokförlaget DN.
Wallin, Galaxia. (2019). Fånge i hederns famn- berättelser av hedersförtryckta kvinnor. Stockholm: Lava Förlag.
Övrig litteratur
Ahrne, Göran & Svensson, Peter. (2015) Handbok i kvalitativa metoder (2:a uppl.) Stockholm: Liber AB
Alizadeh, Venus, Ingrid Hylander, Tahire Kocturk, Lena Törnkvist. (2010) Counselling young immigrant women worried about problems related to the protection of "family honour"—From the perspective of midwives and counsellors at youth health clinics,Scandinavian Journal of Caring Sciences. Vol. 24, Iss. 1, 32–40.
Ang, Ian. (2012) Jag är feminist men… ”Andra” kvinnor och postnationell feminism. I: De Los Reyes, Paulina (red.) Postkolonial Feminism (vol.2) Hägersten: Tankekraft Förlag
Aspers, Patrik. (2011) Etnografiska metoder (2:a uppl.) Stockholm: Liber AB Bergman, Ann & Olsson, Helén. (2018) Socialtjänstens arbete med hedersvåld: Resultat från en intervjuundersökning., Länsstyrelsen i Dalarnas Län. Nr 1, 9-68 Björktomta, Siv-Britt. (2019) Honor-based violence in sweden – norms of honor and chasity, Journal of Family Violence. Vol. 34, 449–460.
Bryman, Alan. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.) Stockholm: Liber AB
Carbin, Maria. (2014) The requirement to speak: Victim stories in Swedish policies against honour-related violence,Women's Studies International Forum. Vol. 46, 107-114.
Cinthio, Hanna. (2015) "You go home and tell that to my dad!" Conflicting claims and understandings on hymen and virginity,Sexuality & Culture: An
Interdisciplinary Quarterly. Vol. 19, Iss. 1., 172–189.
De Los Reyes, Paulina. (2012) Inledning: Globala maktrelationer, exploatering och migration. I: De Los Reyes, Paulina (red.) Postkolonial Feminism (vol.2) Hägersten: Tankekraft Förlag
De Los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana. (2012) Intersektionalitet, (1:a uppl.) Malmö: Liber AB
Denike, Margaret. (2012) Andras mänskliga rättigheter: Suveränitet, legitimitet och ”rättfärdiga grunder” för ”kriget mot terrorismen”. I: De Los Reyes, Paulina (red.) Postkolonial Feminism (vol.2) Hägersten: Tankekraft Förlag
Hellspong, Lennart. (2001) Metoder för brukstextanalys (1:a uppl.) Lund: Studentlitteratur AB
Leung, Angela & Dov, Cohen. (2011) Within- and Between-Culture Variation: Individual Differences and the Cultural Logics of Honor, Face, and Dignity Cultures,Journal of Personality and Social Psychology. Vol. 100, Iss. 3, 507-526. Lidman, Satu & Hong, Tuuli. (2018) “Collective violence” and honour in Finland: A survey for professionals,Journal of Aggression, Conflict and Peace Research. Vol. 10, Iss. 4, 261–271.
Lindgren, Simon. (2014) Tematisering. I: Nilsson, Marco., Hjerm, Mikael., Lindgren, Simon (red.) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2:a uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB
Mattsson, Tina. (2015) Intersektionalitet i socialt arbete: Teori, reflektion och praxis (2:a uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB
Wikström, Eva & Ghazinour, Mehdi. (2010) Swedish experience of sheltered housing and conflicting theories in use with special regards to honour related violence, European Journal of Social work. Vol. 13, Iss. 2., 245–259.
Wilhelmsson, Maria. (2009) Sanning och konsekvens En diskursanalys av utbildningsmaterial kring så kallat hedersrelaterat våld, Mittuniversitetet. Nr 2, 7– 25.
Författningssamling
Förenta nationerna (2008) Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. https://fn.se/wp-
content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdeanskligarattigheterna.pdf. Hämtat
20-04-09
SFS 2019:472. Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. SFS 2019:909. Socialtjänstlagen.
UNICEF (2020) Barnkonventionen
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten. Hämtat 20-04-09 Internetkällor
Bryman, Alan. (2012) Social research methods 4th edition.
https://www.researchgate.net/profile/Yousef_Shahwan4/post/What_is_the_best_a nd_the_most_recent_book_in_medical_research_methodology/attachment/59d65 25179197b80779aa90f/AS%3A511717807321088%401499014441133/download
/Social+Research+Methods.pdf. Hämtat 20-04-14
Hedersförtryck (2018) HBTQ och heder.
http://www.hedersfortryck.se/hedersfortryck/hedersrelaterat-vald-mot-homo-och-
bisexuella-samt-transpersoner/. Hämtat 20-04-10
Kriminalvården (2018) Hedersrelaterat våld och förtryck – mot förbättrad kunskap om förövarna.
https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/forskningsrapporter/hed ersrelaterat-vald-och-fortryck_slutversion_180613.pdf. Hämtat 20-04-10
Länsstyrelsen Östergötland (2020) 20 miljoner till arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/om-oss/nyheter-och- press/nyheter---ostergotland/2020-01-14-20-miljoner-till-arbetet-mot-
hedersrelaterat-vald.html. Hämtat 20-04-10
Länsstyrelsen Östergötland (2010) Våld i hederns namn – handbok för skola och socialtjänst om skyldighet att se och hjälpa utsatta.
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.1dfa69ad1630328ad7c2ff28/15260678
29632/V%C3%A5ldHedernsNamn2014.pdf. Hämtat 20-04-11
Nationellt centrum för kvinnofrid (2010) Hedersrelaterat våld och förtryck – en kunskaps och forskningsöversikt.
http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/493/nck-rapport- hedersrelaterat-vald-och-fortryck-2010- 1.pdf#__utma=1.1994485625.1589372546.1589372546.1589372546.1&__utmb= 1.2.10.1589372546&__utmc=1&__utmx=- &__utmz=1.1589372546.1.1.utmcsr=(direct)|utmccn=(direct)|utmcmd=(none)&_ _utmv=-&__utmk=68376465. Hämtat 20-04-11
Nationellt centrum för kvinnofrid (2020) Hedersrelaterat våld och förtryck. https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/hedersrelaterat-vald-och-
fortryck/hedersrelaterat-vald-och-fortryck/. Hämtat 20-04-11
Regeringskansliet (2017) Regeringens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. https://www.regeringen.se/artiklar/2017/02/regeringens-arbete-mot-
hedersrelaterat-vald-och-fortryck/. Hämtat 20-04-11
Socialstyrelsen (2019) Ett liv utan våld och förtryck- slutredovisning av uppdraget att genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-17.pdf. Hämtat 20-04-11
Socialstyrelsen (2013) Vänd de inte ryggen - utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2014-1-6.pdf. Hämtat 20-04-10
Ungdomsstyrelsen (2009) Gift mot sin vilja.
https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/gift-mot-sin-
vilja.pdf. Hämtat 20-04-12
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/G