6. Avslutande diskussion
Den sista och avslutande delen kommer ta upp de tankar och reflektioner som uppkommit under uppsatsförfarandet och avslutas med förslag till vidare forskning.
Då fenomenet backpacking kopplat till identitetsskapande inte är ett helt outforskat område har målet varit att studera backpacking ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Uppsatsens bidrag till detta fält har varit att komplettera och befästa tidigare forskningsresultat som visar att identitetsskapande sker under en backpackingresa. Tidigare forskning har kunnat bekräftas genom att visa att informanterna genomfört sina resor vid tidpunkter vilka kan liknas vid brytpunkter. Resorna har även erbjudit informanterna en möjlighet att komma ifrån sina vardagliga krav och strukturer för att istället skapa sig nya tidsramar och vara i tiden.
42 Uppsatsen, likt tidigare forskning, visar även att informanterna varit medvetna om att backpacking blivit allt mer standardiserat och vanligt förkommande. Nya infallsvinklar till fältet som framkommit är att backpackingresorna användes av informanterna som en social nyckel för att kunna visa omgivningen vem man är eller önskar vara. Backpackingresan kan således användas som en statusmarkör. Materialet visar även att idén om att åka iväg på en backpackingresa går att härleda till att backpackern internaliserat sin sociala omgivnings betydelse av backpacking.
Det finns en medvetenhet hos uppsatsförfattarna om att det i många fall krävs en viss ekonomi för att kunna åka utomlands och göra den typ av backpackingresa som informanterna gjort. Det har dock varit ett aktivt val att inte granska den socio-ekonomiska bakgrunden hos informanterna av den anledningen att det inte ansågs vara relevant för frågeställningarna. Det går därför inte heller att uttala sig kring de socio-ekonomiska aspekterna som möjligtvis legat till grund för informanternas val bakom att göra en backpackingresa.
Slutligen kan resultatet inte generaliseras till alla 20-25 åringar i Sverige, utan endast påvisa vissa tendenser som finns hos denna grupp. Som nämnts i kapitlet tidigare forskning finns det även tidigare studier som visat på att även andra åldersgrupper upplever motsvarande typer av brytpunkter i livet och lever ut dessa genom backpackingresor. Backpackingresor är således inget som endast är förbehållet att göra i ungdomen, utan fenomenet sträcker sig över andra åldersgrupper, dock är detta inget som denna uppsats kan dra några slutsatser om.
6.1 Förslag till vidare forskning
Då uppsatsen försökt visa att informanterna förändrats genom sin backpackingresa, skulle en intervjustudie med deras nära umgängeskrets tydligare kunna belysa hur omgivningen anser att en backpackingresa förändrar och påverkar den enskilde individen. Detta skulle kunna ge ett bredare perspektiv på ett individuellt fenomen. Vidare visar materialet från studien att somliga informanter reflekterat över att kommande resor troligtvis inte kommer att vara fullt lika utvecklande som den första. Därför finns det anledning att tro att en första backpackingresa som görs i unga år fyller en annan funktion än om den genomförs senare i livet. Eftersom det inte heller finns mycket forskning kring området backpacking med en
43 socialpsykologisk vinkel skulle det vara av intresse att studera vilken betydelse backpackingresor har för identitetsskapandet hos en annan åldersgrupp med socialpsykologiska teorier. En sådan studie skulle eventuellt kunna fånga upp andra typer av förändringar i identiteten som individen upplever att resan gett. Lärdomarna kan tänkas vara annorlunda om urvalet är av en annan ålderskategori, om än av lika stor betydelse för individen som i uppsatsens empiriska material. Det skulle kunna visa vad en längre backpackingresa som görs senare i livet bidrar med till individens identitetsskapande och hur den används i individens historieskapande.
Då uppsatsens valda teorier härstammar från den symboliska interaktionismen kan det tänkas att även andra perspektiv inom den symboliska interaktionismen även kunnat ge ett något annat resultat. Exempelvis kan det tänkas att Goffmans (2009) rollteori eventuellt hade kunnat visa hur individens rollgestaltning sett ut på en backpackingresa. Med hjälp av Goffmans begrepp kring rollgestaltning, med bland annat inramning, fasad och bakre -och främre regionen hade måhända denna teori kunnat visa att backpackingresan eventuellt handlar om att upprätthålla en viss roll och vad som händer när individens inramning förändras och regionerna blir mer flytande. Detta hade troligtvis krävt andra frågeställningar och analysen av resultatet hade även den blivit av ett annat slag.
Det kan även tänkas att andra forskningsdiscipliner som varken utgått från ett socialpsykologiskt eller symbolisk interaktionistiskt perspektiv kunnat ge andra resultat. Ett kulturgeografiskt perspektiv skulle måhända kunna fånga upp de strukturella och ekonomiska aspekter som krävs för att genomföra en backpackingresa och vilka möjligheter unga idag har för att kunna åka utomlands strax efter avslutad utbildning. Som tidigare nämnts har denna uppsats inte inkluderat de socio-ekonomiska faktorerna bakom en backpackingresa och det skulle därför vara intressant att i vidare forskning inkludera denna faktor i urvalet av informanter. För att på så sätt ha möjlighet att kunna utröna om det skiljer sig vart informanterna kommer ifrån och vilken social bakgrund de har, vilket kan tänkas påverkar sättet att resa och de erfarenheter som görs på resan. En annan aspekt för att belysa om det finns avgörande klasskillnader kring backpacking skulle vara att genom exempelvis en större enkätstudie undersöka hur det talas om backpacking bland ungdomar idag. Detta för att inte enbart få med dem som har råd att göra en egen backpackingresa utan i större utsträckning få med hur det diskuteras kring fenomenet i allmänhet.
44 Inför denna uppsats har en jämn könsfördelning eftersträvats för att eventuellt kunna se mönster i om kvinnor respektive män reser på olika sätt. Detta resulterade i att tre män och fem kvinnor intervjuades. Dock kunde inga skillnader identifieras i vare sig sättet att resa eller erfarenheterna från informanternas resor. Då det uppmärksammades av uppsatsförfattarna i eftersökandet av informanter, att det var fler kvinnor än män som hade gjort en backpackingresa väcktes frågan om detta var ett mönster. Det kan i sig vara en indikation på att det är allt fler unga kvinnor som ger sig ut och backpackar eller att de är mer benägna att tala öppet om sina upplevelser. Det vore därför även intressant att undersöka genusaspekten av backpacking genom en intervjustudie. Även om backpackingfenomenet är ett någorlunda väl utforskat område visar avsnittet om förslag till vidare forskning att det ändå finns en del nya infallsvinklar för vidare studier inom ämnet.
45